Logo

    "Det jag inte kan säga i ord säger jag i toner" Nick van Bloss, tourette och musik

    svJune 26, 2013
    What was the main topic of the podcast episode?
    Summarise the key points discussed in the episode?
    Were there any notable quotes or insights from the speakers?
    Which popular books were mentioned in this episode?
    Were there any points particularly controversial or thought-provoking discussed in the episode?
    Were any current events or trending topics addressed in the episode?

    About this Episode

    Konsertpianisten Nick van Bloss har haft svårartad Tourettes syndrom sedan han var sju år - Så snart jag satte mig vid pianot försvann mina fåniga och dumma ticks, men när jag slutade spela och lämnade pianot, återvände kriget i min kropp och de okontrollerade rörelserna tog över, berättar han.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I sin bok ”busy body - my life with tourette’s syndrome”, ungefär ”upptagen kropp – mitt liv med tourettes syndrom”, kallar Nick van Bloss sig själv Tourettist och radar upp alla de symptom som han har: han blinkar och rullar med ögonen, han trutar med munnen och blåser ljudligt ut luften, han knycker våldsamt med huvudet framåt och skakar det åt sidorna, han hoppar och sparkar och slår med knytnävarna rakt in i sin egen mage, han knäböjer, slår ihop käkarna om och om igen, tänder och släcker ljuset i sovrummet hundra gånger innan han lägger sig, räknar stegen till och från skolan, spottar in i människors vänstra öga, knyter och knyter upp skosnörena tio gånger, låter alla tio fingrar samtidigt ta tag i okända människors flottiga näsor, kinder, örsnibbar, käkar, nackar, ögonlock, armbågar och knän! Han knyter musklerna i vadorna om och om igen, hyperventilerar, skrattar och uttallar olika läten väldigt högt. Allt detta sker mot hans egen vilja. Tourette har tagit kommandot över Nick van Bloss. Å det grövsta blir han mobbad i skolan. Av både elever och lärare. Hans liv är ett helvete. Och varken han själv eller hans familj vet varför allt detta sker.

    Men när Nick van Bloss är elva år finner han och föräldrarna ett piano vid vägkanten med en påklistrad, handskriven lapp: Gott hem önskas!

     - Det blir min allra första kärlek, säger Nick van Bloss. Jag finner frihet, jag drömmer mig bort från mitt olidliga liv. Ljuden jag skapar är vackra, kraftfulla och arga. Det jag inte kan säga i ord säger jag i toner.

     Från 15 års ålder studerar Nick van Bloss piano vid Royal Music Conservatory i London. Efter stora framgångar med flera priser tappar han dock lusten att fortsätta i karriärkarusellen inom den klassiska musiken. Han är trött på stress och krav från andra som styr hans liv. Han avskyr de obligatoriska tävlingarna, och vägrar ställa upp på de sexuella krav som ofta ställs på musikerna för att bli uttagen att deltaga.

    Nick van Bloss säljer sin fina flygel och flyttar från London. Han möter sin stora kärlek, en man. Musiken fortsätter dock att spela i hans huvud och han studerar in Bachs Goldbergvariationer helt utan piano.

    - Det finns stora känslor bakom Bachs välordnade musik. Bachs musikaliska kontroll hindrar även mig att ”brista ut i Bach” som skulle kunna ske om jag överrumplas av mina olika ticks, förklarar Nick van Bloss. Och det känns så bra! Jag är bättre än jag kunnat drömma om. Jag känner att livet var värt att leva. Tankar kring tidigare tillkortakommanden, min dåliga självkänsla och mina tvivel försvinner.

    2007 gör BBC Horizon en dokumentär ”Mad but Glad” om Tourettes syndrom där han medverkar. Efter 15 års frånvaro gör Nick van Bloss i april 2009 comeback då han spelar en konsert av Bach och Beethovens Kejsarkonsert med English Chamber Orchestra i Cadogan Hall i London. ”En triumf” utropar recensenterna! Nick van Bloss turnerar sedan dess internationellt och har spelat in skivor med musik av Bach, Chopin och snart med Mozart.

    Musikproducent Michael Haas anser att ”Nick van Bloss i polyfon musik, såsom Bachs musik, erbjuder en övermänsklig presicion och individualitet utan att förlora överblicken”.

    Nick van Bloss känner stark gemenskap främst med Mozart och Chopin, två tonsättare som han anser ofta blir missförstådda.

    - De var komplicerade själar, som led, älskade, kände ångest, vrede, elände   och plågades av pengabrist och åkommor. Båda dog unga. Så visst känner jag en samhörighet med dem, förklarar Nick van Bloss.

    - Det skrämmande med Mozarts musik är att du tror att det blir en lätt match att spela den, men när du prövar märker du att lättheten är bedräglig. Under några minuter flyter allt fint och så bopp, händer något. Hans musik är som en gupp-väg kantad av blommor. Vilken blomma skall du närskåda, vilket gupp skall du undvika?

    Så Nick van Bloss gör fingrarna så mjuka och smidiga som möjligt så att de får en mänsklig röst med andning och flöde. Mozart behöver det, han kräver det, förklarar Nick van Bloss.

    Finns det någon situation i livet som gör att dina kroppsliga rörelser och ticks försvinner, undrar jag?

    - Nej, säger Nick van Bloss, som försökt allt. Jag är alltid spänd, och min kropp rör sig ständigt! Det är mitt normala jag.

    - Hur är det i kärlek och under erotiska upplevelser, försöker jag?

    - Nej. Alla mänskliga sinnesrörelser och känslor existerar sida vid sida med min kropp som ständigt rör sig. Det förändras aldrig! Jag vet att det enda som hjälper är att spela piano. Så min stackars kropp får aldrig vila, förklarar konsertpianisten Nick van Bloss.

    Manus och produktion, Birgitta Tollan.

    Recent Episodes from Musikmagasinet

    Musik på idrottens arena: Champions League-barock och musikaliska skridskoskär

    Musik på idrottens arena: Champions League-barock och musikaliska skridskoskär

    När de bästa möter de bästa är det denna hymn som signalerar att det snart är avspark. Champions League-hymnen har blivit en modern klassiker men hur kom den egentligen till?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Barocktoner med kör och orkester klingar ut över världens största fotbollsarenor precis före avspark i samband med Champions League-matcher. Är det en hymn av Georg Friedrich Händel? Svar: NEJ.

    Faktum är att hymnen, som är så barockinspirerad, skapades så sent som 1991. Här i det sista avsnittet av "Musik på idrottens arena" tar programledaren Bengt Skött tag i telefonluren och ringer upp mannen bakom den pampiga Champions League-hymnen. Låt oss också lyssna på både denna fotbollshymn och den stora inspirationskällan, "Zadok the Priest" av Händel.

    Musik av Samuel Barber och Peter Tjajkovskij finns med när vi påminner om de teman som förekommit tidigare i serien. Slutligen lyssnar vi på Radiosportens OS-referat när en viss Nils van der Poel åkte skridsko på guldmedaljnivå i Peking. Det leder så klart till det mest berömda skridskotemat inom den klassiska musiken.

    Om Musik på idrottens arena:

    I denna serie, bestående av tre timslånga program, bygger Radiosportens mångårige reporter Bengt Skött en bro mellan den smått tidlösa kulturform vi kallar klassisk musik och den, globalt sett, kolossala folkrörelsen idrott. I första avsnittet ligger huvudfokuset på olympiska invigningar, där Bengt själv ofta funnits på plats. I de andra avsnitten finns teman som konståkarnas musikval och den berömda, barockdoftande hymnen i samband med Champions League-fotboll.

    Till sin hjälp knyter han i ett par avsnitt kontakt med externa gäster som ger ytterligare perspektiv.

    Musik på idrottens arena: Konståkarnas musikval kan lyfta dem till gyllene nivåer

    Musik på idrottens arena: Konståkarnas musikval kan lyfta dem till gyllene nivåer

    Vilken musik passar bäst till en piruett? Konståkning sätts under lupp när Bengt Skött undersöker de allra bästa kombinationerna av musik och skridskor.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vilka lysande kombinationer finns i fråga om klassisk musik och glänsande OS-framträdanden i konståkning? Det och mycket mer besvaras i den andra delen (av tre) i Radiosport-profilen Bengt Skötts sommarserie. Han gästas av den före detta elitåkaren Lotta Falkenbäck, som främst är bekant som mångårig konståkningsexpert för SVT.

    Här avnjuter vi musik från Bizets "Carmen", Beethovens pianovärld och mycket mer. Håller den klassiska musiken på att konkurreras ut i OS/VM-konståkningen av filmmusik och techno - eller är det tvärtom? Hur tänker åkare och koreografer när de väljer musik? Vi får även reda på hur musiken ackompanjerade piruetter innan högtalarsystem var standard i varje ishall.

    Om Musik på idrottens arena:

    I denna serie, bestående av tre timslånga program, bygger Radiosportens mångårige reporter Bengt Skött en bro mellan den smått tidlösa kulturform vi kallar klassisk musik och den, globalt sett, kolossala folkrörelsen idrott. I första avsnittet ligger huvudfokuset på olympiska invigningar, där Bengt själv ofta funnits på plats. I de andra avsnitten finns teman som konståkarnas musikval och den berömda, barockdoftande hymnen i samband med Champions League-fotboll.

    Till sin hjälp knyter han i ett par avsnitt kontakt med externa gäster som ger ytterligare perspektiv.

    Musik på idrottens arena: Från enkel picknick till OS-invigningarnas prakt

    Musik på idrottens arena: Från enkel picknick till OS-invigningarnas prakt

    Vad är det för musik som inviger världens största sportevenemang? Och på vilken position spelar "de tre tenorerna"? Bengt Skött reder ut den klassiska musikens roll i våra största idrottsevenemang.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    OS brukar anses som det största som finns inom idrott, möjligen jämte fotbolls-VM. Vår ciceron i denna programserie, Bengt Skött, tar oss här med till en lång rad olympiska invigningsceremonier där han själv funnits på plats för att i Sveriges Radio P4 kommentera vad som händer. Den klassiska musiken finns alltid med som en betydelsefull del den afton när vinter- eller sommar-OS ska invigas. Här får vi lyssna på flera ljuvliga verk som förekommit när till exempel Aten, London eller Salt Lake City inför hundratals miljoner lyssnare och tittare invigt sina OS.

    Förutom det huvudtemat får vi veta varför Sveriges Wilhelm Petersson-Berger komponerade ett pianostycke som fick namnet "Lawn tennis".

    Och så speglar Bengt Skött den konsertserie som "De tre tenorerna" stod för i samband med fotbolls vm på 90- och 00-talet.

    Om Musik på idrottens arena

    I denna serie bygger Radiosportens mångårige reporter Bengt Skött en bro mellan den smått tidlösa kulturform vi kallar klassisk musik och den, globalt sett, kolossala folkrörelsen idrott. I första avsnittet ligger huvudfokuset på olympiska invigningar, där Bengt själv ofta funnits på plats. I de andra avsnitten finns teman som konståkarnas musikval och den berömda, barockdoftande hymnen i samband med Champions League-fotboll.

    Till sin hjälp knyter han i ett par avsnitt kontakt med externa gäster som ger nya perspektiv.

    Danska konstmusikens kungapar

    Danska konstmusikens kungapar

    Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den danska nedstängningen under den första corona-perioden har nu resulterat i ett vackert musikverk, ”mellan vildhet och ömhet”, pianokonserten La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021).

    Katrine Gislinge gav under pandemin konserter hemma på flygeln för sin man för att han skulle kunna njuta av livemusik, då det offentliga konsertlivet var nedstängt. Hon spelade Beethoven, Mozart, Chopin, Schubert, Schumann m fl och Bent Sørensen hörde detta och inspirerades alltså att komponera sin tredje pianokonsert, vilken han tillägnat Katrine Gislinge. Han har tidigare tillägnat sin hustru flera andra verk.

    De har båda äktenskap med andra, flera barn och egna karriärer bakom sig. De fann varandra 2011 vid en musikfestival.

    Hur påverkar deras relation dem musikaliskt? Hur känns det för Bent att skriva musik till Katrine och hur känns det för Katrine att spela den? Har deras förhållande till tonsättandet och musicerandet förändrats?

    Om Bent Sørensen har skrivits: ”Hans musik påminner mig om något jag aldrig hört förut! Han är en underbart poetisk kompositör vars musik svävar och flyger som höstvindar i oberäknelig skönhet!”

    2018 vann han en av världens främsta klassiska musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser L’isola della Città (Ön i staden), från 2016. Verket är för violin, cello, piano och stor orkester.

    En recensent skrev: Katrine Gislinges tolkningar präglas av en darrande känslighet, där varje liten detalj i musiken blir väldigt viktig men samtidigt samlas i en klar och framåtblickande ström. I sina händer, i sin musik, lyckas hon skapa den perfekta balansen mellan det sköraste och det mest direkta, och när man lyssnar på henne går man in i ett musikaliskt rum av "berusande sensualitet".

    Katrine Gislinge är känd för att spela den klassiska repertoaren, men hon arbetar även i många andra genrer. Hon har bl a spelat in Mozarts Pianokonserter 11, 12 och 13 med kadenser av Bent Sørensen. Tillsammans med svenska Stenhammarkvartetten.

    I 1999 spelade Katrine Gislinge in cd'en Piano Works på Deutsche Grammophon och var därmed den första danska pianist att utge musik på denna label.

    Vi får förstås i programmet lyssna på den mycket vackra musiken.

    Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan

    Kjell Westling och musiken: Spelmannen och kompositören

    Kjell Westling och musiken: Spelmannen och kompositören

    Han skiljde sig från dom andra på något sätt. Här var det en kontakt över könsgränserna och vi visste att han var på vår sida. Det var uttalat, säger Suzanne Osten, teaterregissör och kollega.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kjell Westling (1942–2010) var musik, han var en orkester, en multiinstrumentalist, en genreöverskridande kompositör. Han var en doldis som lyfte den progressiva musikrörelsen. En experimentell jazzmusiker. Spelman. Filmmusikskapare och teatermusiker. En arrangör som många ville arbeta tillsammans med.

    I två program under rubriken Musikmagasinet i P2 intervjuar journalisten Ylva Mårtens människor som stod honom nära, hans medmusikanter och medarbetare om hans musicerande ur en mängd synvinklar. I andra programmet intervjuas riksspelmannen Thore Härdelin, sångaren Fred Lane, film och teaterregissörerna Suzanne Osten och Judtih Hollander. 

    Ett program av Ylva Mårtens.
    Producent: Emmy Bergkvist
    Slutmix: Julia Öjbrandt.

    En produktion gjord av Munck för Sveriges Radio.

    Kjell Westling och musiken: Jazzen och proggen

    Kjell Westling och musiken: Jazzen och proggen

    - Jag begriper inte hur fan han kunde få det att låta som en spårvagn, en bil eller nån som ropade på sin altsax, säger Bengt Beche Berger, trummis och en av Kjell Westlings många medmusikanter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kjell Westling (1942–2010) var musik, han var en orkester, en multiinstrumentalist, en genreöverskridande kompositör. Han var en doldis som lyfte den progressiva musikrörelsen. En experimentell jazzmusiker. Spelman. Filmmusikskapare och teatermusiker. En arrangör som många ville arbeta tillsammans med.

    I två program under rubriken Musikmagasinet i P2 intervjuar journalisten Ylva Mårtens människor som stod honom nära, hans medmusikanter och medarbetare om hans musicerande ur en mängd synvinklar.

    Intervjupersonerna i första programmet är Tommy Westling, storebror och Anita Westling, Kjells fru, sångerskan och musikern Marie Selander, musikern Bengt Berger och låtskrivaren Tore Berger från Blå Tåget.

    Ett program av Ylva Mårtens. 
    Producent: Emmy Bergkvist
    Slutmix: Julia Öjbrandt. 

    En produktion gjord av Munck för Sveriges Radio.

    Im Treibhaus - en nyskriven svensk opera om romantik och skapande

    Im Treibhaus - en nyskriven svensk opera om romantik och skapande

    Kärleksdrömmar, svek, konventioner och patriarkat. Om författaren Mathilde Wesendonck, Richard Wagners Isolde i operan Tristan och Isolde.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Finns det plats för en skapande kvinna bredvid en genial man? En relevant fråga i samband med att ett av operahistoriens mest omtalade och älskade verk, Tristan och Isolde, skapades under en himlastormande och förbjuden förälskelse mellan två kulturpersoner, Richard Wagner och Mathilde Wesendonck.

    Efter premiären av Tristan och Isolde skulle Richard Wagner förneka Mathilde Wesendoncks medskapande av verket.

    Im Treibhaus - I växthuset är titeln på en av de dikter av Mathilde Wesendonck som Richard Wagner tonsatte i sångcykeln Wesendonck-lieder. Kammaroperan Im Treibhaus skulle haft premiär juli 2020 i Vattnäs Konsertlada norr om Mora, men fick skjutas upp p g a coronapandemin och hade istället urpremiär där den 23juli 2021.

    Alten Anna Larsson gör Mathilde Wesendonck och tenoren Göran Eliasson gör Richard Wagner. Wagners dåvarande hustru Minna Wagner sjungs av Amelia Jacobsson och Mathilde Wesendonks make Otto Wesendonck sjunga av Ulrik Qvale. Wagners andra hustru Cosima von Bülow sjungs av Rebecka Fjällsby och Johan Rydh gör Johannes Brahms.

    Staffan Storm tonsatte här sin första opera och författaren Ebba Witt-Brattström debuterade som librettist.

     Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan

    Operan sänds i sin helhet i P2, Sveriges Radio den 4 september 2021 kl 19:00.

    Musikern och körledaren Anders Nyberg – ett porträtt

    Musikern och körledaren Anders Nyberg – ett porträtt

    Han har spridit fredssånger bakom järnridån, han har vandrat hundratals mil med sina sång och gång-körer runt om i Europa. Möt musiken och körledaren Anders Nyberg.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hans arbete som körledare, kompositör och arrangör har tagit honom till många platser runt om på jordklotet, till över 30 länder på sex kontinenter närmare bestämt.

    Han är även känd för sitt medförfattande till den internationella succéfilmen ”Så som i himmelen”.

    Hans liv är fyllt av möten med människor som liksom han själv kämpar för fred och frihet genom musiken.

    Anders Nyberg växte upp med folkmusiken i Malung och blev ledare för sånggruppen Fjedur, som i slutet av 70-talet turnerade i Sydafrika och tog med sig hem musik därifrån som de sedan spred över världen.

    Under många år bodde han och hans sydafrikanska fru, fredsaktivisten och musikern Jennifer Ferguson delvis i landet. Nu mer är de bosatta i Rättvik där de fortsätter att skapa musik och projekt som kretsar kring just fred och frihet.

    Reporter Madeleine Drake har träffat paret på Stiftsgården i Rättvik och vi har låtit Anders och Jennifer välja låtar från deras karriärer som kretsar kring fred och frihet, som också deras samtal gör.

    Producent, Peter Gropman, Iris media.

    Sydsvenska sound, del 3: Arabisk pop med klassiska stråk

    Sydsvenska sound, del 3: Arabisk pop med klassiska stråk

    Nadin Al-Khalidi trodde att hon skulle bli Bagdads Joan Baez. Istället blev hon något av en Malmös Fairuz. Hennes Tarabband har spelat med Växjös kammarorkester Musica Vitae. Vi träffar båda banden.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Genrebestämningen är svår när man ska beskriva Tarabbands musik. Bandets sångerska Nadin Al-Khalidi beskriver den som ett unikt sound av pop med inslag av både jazz och nordisk och arabisk folkmusik. Eller är det helt enkelt arabisk pop från Malmö? Hur som helst är musiken enkel, rättfram och väldigt maffig och medryckande. Inte minst när de spelar tillsammans med anrika stråkorkestern från Växjö, Musica Vitae.

    Tillsammans gjorde de ett projekt före corona, som resulterade i en turné och en liveskiva. Vi får lyssna på delar av den och träffa Nadin Al-Khalidi och Filip Runesson från Tarabband. Dessutom hör vi Marco Mazzeo och Anna Widlund från Musica Vitae, och får smakprov från något av deras senaste verksamhet.

    Sydsvenska sound, del 2: Jazz och medeltid

    Sydsvenska sound, del 2: Jazz och medeltid

    Mimi Terris och Jan Lundgren spelar jazz var för sig, Anna Rynefors och Erik Ask-Upmark spelar medeltida musik tillsammans, i sin ensemble Falsobordone.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Mimi Terris skriver och sjunger sina egna jazzlåtar, som hon inte har något emot om de jämförs med visor eller pop. Men i årets Ystad jazzfestival sjunger hon med trumpetaren Mårten Lundgren, som arrangerat filmmusik till jazz med sin trio. En annan Lundgren, Jan, är jazzpianist och konstnärlig ledare för jazzfestivalen, och han skriver också mycket av sin musik själv.

    Vi får träffa dem båda, och senare även paret och riksspelmännen i Genarp Anna Rynefors och Erik Ask-Upmark, som spelar medeltida musik, senast på ett nytt album med musik från pestens tid runt år 1350.

    Vad som förenar musiken i första och andra delen av det här programmet är väl mest att den framförs av musikskapare verksamma i Sydsverige, närmare bestämt Skåne.

    Logo

    © 2024 Podcastworld. All rights reserved

    Stay up to date

    For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io