Hiphop-biografier och klassiskt måleri

Kritiken går på operapremiär i Oslo och läser nyskriven dramatik med Klas Östergren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den hyllade teaterregissören ​Alexander Mörk Eidem har förvandlat Trollflöjten till ett skilsmässodrama i rymdmiljö på operan i Oslo. Själv kallar han Mozarts opera för "världens första musikal". Hur blev det? Dagens Nyheters musikkritiker Martin Nyström diskuterar med Kritikens Gunnar Bolin och Anneli Dufva.

Och så handlar det om teater som text: förr talade man om "läsdramat" och dramatik kommer fortfarande ut i bokform ibland. Varför ska man läsa manus för scenen? Vad utmärker den dramatiska texten och hur har den utvecklats över tid? Tillsammans med författaren Klas Östergren och kulturredaktionens teaterkritiker Maria Edström tittar Kritiken närmare på två nya böcker med nyskriven dramatik: Alejandra Leiva Wengers "3 pjäser" och Mirja Unges "Var är alla".

Programledare: Anneli Dufva

Skönlitteraturen står i fokus för veckans Kritiken. Årets bästa romaner och lyrikens nya vägar till publiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vann rätt bok? Augustpriserna delades ut på måndagskvällen och Kritiken diskuterar litterära priser och värden i förvandling. Sveriges Radios lyrikpris delades också just ut och nu drar Stockholms internationella poesifestival igång - men på vilka andra arenor syns lyriken idag? Är Twitter poesins framtid? Anneli Dufva samtalar med kulturredaktionens Mikael Timm och Jenny Aschenbrenner.

Dessutom en kritikessä om livets ändlighet av Per Feltzin och den franska författaren Marie Darrieussecq om vårt behov av konstens öppenhet.

Programledare Anneli Dufva

Karin Broos måleri hyllas av kritikerna och går för stora pengar på auktionerna. Men alla är inte övertygade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan genombrottet 2008 har Karin Broos blivit uppskattat både av publiken och konstsamlarna för sitt fotorealistiska måleri. Den aktuella separatutställningen på Prins Eugens Waldemarsudde har hyllats av kritikerna: "Hennes kvaliteter som målare är obestridliga" skriver Dagens Nyheter, hennes pensel "trollar med ljuset" (SvD) och i Aftonbladet jämförs hennes sätt att måla vatten med Anders Zorns. Men i konstlivet är hennes sätt att måla omstritt. Vad är bra måleri idag? Vad fungerar på konstmarknaden? Och finns det något samband mellan de sakerna? Kritiken diskuterar måleri med Birgitta Rubin, konstkritiker i DN, och kulturredaktionens Måns Hirschfeldt.

Vi pratar också om växelverkan mellan skönlitterärt skrivande och kritik med den irländske författaren Colm Tóibín, som tycker att somliga recensenter skriver så illa att man undrar vad de får ut av sitt läsande.

Programledare Gunnar Bolin.

Den brittisk-svenske arkitekten Ralph Erskine (1914-2005) gick ur tiden för 10 år sedan. Men kanske är han mer aktuell än någonsin, i den akuta bostadsbristens Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ralph Erskine kom till Sverige 1939, lockad av de höga sociala ambitionerna inom bostadsbyggandet. Men efter kriget stod han för ett annat förhållningssätt än det man brukar förknippa med 1950- och 60-talen - en mer omsorgsfull arkitektur, lyhörd för både de boendes behov och platsens ande.

Med utgångspunkt i vandringsutställningen "Ralph Erskine - Arkitekt med engagemang för samhälle och människa" frågar sig Kritiken om vi har något att lära av Ralph Erskine, idag? Kulturredaktionens Gunnar Bolin och Anneli Dufva samtalar med Rebecka Gordan, redaktör på Arkitekten, och arkitekturkritikern Rasmus Waern.

Dessutom träffar vi den amerikanske teatermannen och konstnären Robert Wilson, som återvände till Wanås härom veckan, för att titta till sitt konstverk "A house for Edwin Denby". Och så besöker Kritiken Buenos Aires välbesökta litteraturhus, vars föreståndare Susana Villalba ser en ljus framtid för kulturlivet i Argentina, men är mer pessimistisk beträffande kritikens ställning.

Programledare Anneli Dufva.

Vad är politisk teater på 2010-talet? Och kan det bli för mycket retorik och för lite dramatik? Kritiken diskuterar Mattias Anderssons uppsättning av Idioten på Dramaten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regissören Mattias Andersson har undersökt begreppet Godhet i flera av sina pjäser, så även denna gång i Idioten, som tar avstamp i Fjodor Dostojevskijs roman med samma namn från 1869. På Dramaten spelas nu en pjäs som väckt kritikernas känslor och funderingar kring hur en god människa skildras, men också vilket budskap som Andersson har med uppsättningen.

Kritikens programledare Gunnar Bolin samtalar med Dagens nyheters teaterkritiker Malin Ullgren, samt kulturredaktionens Anneli Dufva och Jenny Aschenbrenner om ett samtidsdrama byggt på en gammal text.

Tillsammans med förläggaren Alle Eriksson diskuterar också veckans program den grafiska romanen Det glödande lövet av Daishu Ma och serietecknaren Sara Olaussons Det kunde ha varit jag.

Olausson skildrar dokumentärt sitt möte med tiggaren Felicia Iosof och hur vänskap växer fram. Det är en skildring i text och bild om engagemang och vanmakt, men också om arbetet för att försöka förändra situationen för att de som tigger. I den grafiska romanen Det glödande lövet är det enbart bilder - bilder som ger historien om en ung man i en som bland alla vissna löv, hittar ett enda glödande.

Programledare Gunnar Bolin.

Magnus Uggla skivdebuterade 1975 och har sedan dess varit artisten som roat och irriterat. Nu har han haft teaterpremiär med monologen Hallå! - hur blev det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sjutton skivor, film, TV, melodifestival, krogshow och programledare i radio. Bland annat.
Med över 40 år i branschen har Magnus Uggla hunnit med det mesta. Aldrig har han riktigt tappat taget, utan gång på gång har han kommit tillbaka med listettor och hittat en ny publik. Alltid med en ny betraktelse över den svenska samtiden, sällan gravallvarligt och sällan utan att reta någon.

Och nu, en monolog om låtarna och livet på Teater Galeasen i Stockholm. Kritikens programledare Anneli Dufva har bjudit in Aftonbladets Fredrik Virtanen, Tali da Silva och Gunnar Bolin från radions kulturredaktion för att utröna fenomenet Magnus Uggla och samtala om den nya föreställningen Hallå! Popmusik, kickar å kläder.

Mångsysslare är också finlandssvenske Jörn Donner, som bland annat kan titulera sig författare, filmregissör, filmproducent, journalist, kritiker och politiker. Nu är han aktuell med boken Sverige: Resor i ett främmande land, som är ett slags uppföljning av Sverigeboken som Donner skrev 1973. Hur skriver Jörn Donner om Sverige av idag? Hur har landet förändrats i hans ögon? Kritikens gäster diskuterar den nya boken och bilden som Donner ger av Sverige.

Programledare Anneli Dufva

I alla tider har romernas liv och kultur skildrats av utomstående iakttagare. Kritiken granskar majoritetens blick på "de andra".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Moderna museets utställning "Ett gott hem för alla" skildras de svenska romernas liv under 1950- och 60-talen i fotografier av Björn Langhammer och Anna Riwkin. Hur har synen på och skildringarna av romer förändrats sedan dess? Kritiken diskuterar majoritetens blick på minoriteterna med Emir Selimi, konstnär och ordförande för Unga romer, filmkritikern och journalisten Hynek Pallas och kulturredaktionens Maria Edström.

Dessutom rapporterar kulturkorrespondenten Lisa Bergström från litteraturscenerna i Kenya och Sydafrika. Och så träffar vi fotografen Nygårds Karin Bengtsson, aktuell med utställningen Untold stories på Fotografiska i Stockholm.  

Programledare Gunnar Bolin.

Margarethe von Trotta är en av Tysklands ledande regissörer. Nu är det premiär för ny film om systerskap - ett ämne hon skildrat många gånger. Hur bra blir det den här gången?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Margarethe von Trottas filmer är det alltid kvinnor i huvudrollerna. Von Trotta-favoriten Katja Riemann spelar Sophie i den senaste filmen En bekant främling, som handlar om två halvsystrar som inte vet om varandra förrän i vuxen ålder, en livsomvälvning som von Trotta själv upplevt - och just systerskapet, obearbetad historia och filosofiska frågeställningar löper som röda trådar genom von Trottas filmkonst. Kritiken har bjudit in filmkritikern och professorn Maaret Koskinen, kulturredaktionens Mattias Berg och Gunnar Bolin för ett samtal om både von Trottas nya film och hennes nu 40 år långa filmskapande.

Nobelpriset i litteratur har precis tillkännagivits, men i Kritiken berättar Lars Palmgren, Sveriges radios förre latinamerikakorrespondent, om författaren som aldrig fick priset - trots att han var given kandidat. Hör historien om Jorge Luis Borges och Nobelpriset!

Dessutom, i höst är författaren Sara Stridsbergs texter aktuella på flera teaterscener. Hennes författarskap är hyllat, men också omdiskuterat - och det fick Kritikens Magdalena Brenning Louko att fundera över om det går att se skillnader mellan manliga och kvinnliga kritiker? När debuten Happy Sally kom ut 2004, jublade de kvinnliga kritikerna, medan de manliga var mer skeptiska. Varför?

Programledare Anneli Dufva.

Det symbolistiska manifestet från 1886 förespråkade det "drömlika uttrycket" och den konstnärliga rörelsen vände sig från realismen och mot den inre verkligheten. Vad kan den säga oss idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Symbolistisk konst från förra sekelskiftet är just nu aktuell med två utställningar: på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm visas "Symbolism och dekadens" och på Göteborgs konstmuseum har utställningen "Olof Sager-Nelson och hans samtida" precis öppnat. I veckans Kritiken har programledare Gunnar Bolin bjudit in konstnären Filippa Arrias och kulturredaktionens konstkritiker Karsten Thurfjell och Måns Hirschfeldt till ett samtal om symbolismen då och nu. Vilken betydelse hade rörelsen vid genombrottet runt 1890? Och vilket blev dess arv - finns det konstideal och tankar som fortfarande lever kvar?

Kritiken har också träffat Olafur Eliasson, en av samtidskonstens stora. Hans konst ställs nu ut i Stockholm på Moderna museet och Arkitektur- och Designcentrum (ArkDes) med utställningstiteln Verklighetsmaskiner.

Nu är det nobeltider! 1928 fick den norska författaren Sigrid Undset nobelpriset för sitt författarskap och framför allt romantrilogin Kristin Lavransdotter med motiveringen  ”förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv."

Men går den att läsa om? Absolut menar Ann-Kristin Söderlund, som läst den mer än 20 gånger - i Verket som värker förklarar hon varför!

Radikal konstnär, originell filmare, populär chef och en fixstjärna i kulturlivet - går det egentligen att porträttera Marie-Louise Ekman?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författaren Klas Gustafson har skrivit flera biografier, nu har han gett ut "Marie-Louise Ekmans två liv" och Kritiken har läst den tillsammans med konstkritikerna Maryam Fanni och Mats Arvidsson, som tar sig an uppgiften att försöka ringa in Ekmans mångfacetterade konstnärsskap.

Vilket inflytande har hon haft? Hur kommer det sig att hon varit en av kulturlivets centralgestalter under så många år och gör biografin Ekmans konst rättvisa?

Dessutom, korsordskonstruktören Pontus Lidberg förklarar varför Kalle på Spången är ett Verk som värker och kulturkorrespondent Lisa Bergström rapporterar från den pågående konstbiennalen i Istanbul.

Programledare Gunnar Bolin.