Mats Strandberg:"Jag älskar Astrid Lindgrens vemod"

Skådespelaren Helena af Sandeberg läser helst av allt poesi och för henne är författaren Bodil Malmsten i en klass för sig: Hon är så otroligt koncis och sann, rolig och drastiskt!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har skådespelaren Helena af Sandeberg valt att tala om författaren Bodil Malmsten, vars språk hon avgudar. Hon läste romanen ”Nästa som rör mig” på 90-talet och efter det var hon fast! Numera är det framför allt diktsamlingarna hon återvänder till och tycker att Malmstens sista diktbok, ”Det här är hjärtat”, är något av det bästa som skrivits om kärlek och död.

Skådespelaren Helena af Sandeberg studerade vid Actors studio i New York på 90-talet, återvände till Sverige och slog igenom med tv-serierna ”Nudlar och 08:or” och ”Rederiet”. Därefter har hon gjort ett femtiotal film- och tv-roller, som till exempel Eva Kaludis i filmatiseringen av Håkan Nessers ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö”, polisen Jeanette Eriksson i tv-serien som bygger på Leif GW Perssons trilogi ”Välfärdsstatens fall” och Malou i Levan Akins ”Deg” och Jana i ”Vi i villa”. Hon har också medverkat i ett stort antal scenuppsättningar och hon tillhör den fasta ensemblen på Kulturhuset Stockholm stadsteater. Där har hon bland annat gjort Hedda i ”Hedda Gabler”, Maja i ”Tre systrar”, Laura i ”Fadren”, Bella i ”Gasljus” och Anna i ”Tiden är vårt hem”. Vårvintern 2024 har hon huvudrollen som fru Alving i den kritkerrosade uppsättningen av Ibsens ”Gengångare” i regi av Kjersti Horn.

Bodil Malmsten (1944-2016) föddes i Bjärme i Jämtland. Hon debuterade som författare med barnboken ”Ludvig åker” 1970, men fick sitt stora genombrott med diktsamlingen ”Damen, det brinner” 1984. Hennes första roman ”Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån” kom 1994 och nominerades till Augustpriset. Malmsten skrev dikter, romaner, noveller, dramatik, mängder av krönikor och kåserier och blev älskad av både publiken och kritikerna för sitt rytmiska, lekfulla språk, svarta humor och teman om människans ensamhet och sökande efter mening i konsumtionssamhället. 1999 gick flyttlasset till Frankrike och där hon skrev några mer självbiografiska, men samtidigt starkt samhällskritiska böcker, bland annat ”Priset på vatten i Finistère”. Efter drygt tio år återvände hon till Sverige och även till lyriken, sista diktsamlingen ”Det här är hjärtat” gavs ut 2015.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Konstnären Jens Fänge var 18 när han såg en målning av Dick Bengtsson i ett fanzine och blev djupt fascinerad: Det var något oroande som drog mig till bilderna, jag hade aldrig sett något liknande

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har konstnären Jens Fänge valt att prata om konstnären Dick Bengtsson och hans egenartade konst som gjorde starkt intryck på den unge Jens. Han tycker själv att hans första målning han gjorde som konststudent på Valand tydligt förhåller sig till Dick Bengtsson och att det än i dag finns beröringspunkter mellan de två – inte minst gåtfullheten.

Konstnären Jens Fänge är utbildad vid konsthögskolan Valand och Hovedskous målarskola i Göteborg. Han debuterade i mitten av 90-talet och har sedan dess ställt ut både i Sverige och utomlands. Han har bland annat haft separatutställningar på Bonniers Konsthall, Eskilstuna Konstmuseum och Göteborgs Konstmuseum. Våren 2024 visas ”Ett annat land” på Galleri Magnus Karlsson och det är den femte separatutställningen i ordningen på galleriet. Han har också medverkat i många grupputställningar och finns representerad på exempelvis Moderna Museet och Nationalmuseet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum och Museet for samtidskunst i Oslo. Sedan 2017 är han medlem av Konstakademien.

Dick Bengtsson (1936-1989) föddes i Stockholm och växte upp i ett arbetarhem på Söder. Förutom några konstkurser var han självlärd och blandade genrer och stilar på ett egensinnigt sätt. Oljemålningarna, lätt surrealistiska med hus och skugglika figurer. Han kunde lackera dem för att sedan gå över målningarna med ett hett strykjärn, allt för att få dem både solkiga och tidlösa. Han blev också känd för att använda symboler, som bland annat hakkors, på flera verk. Bengtsson gjorde också collage, konstfilm och var en föregångare inom installationskonsten i Sverige. Dick Bengtssons betydelse för svensk 1900-talskonst är odiskutabel – han har influerat många konstnärer som kommit efter honom och kallas ofta för ”konstnärernas konstnär”.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Glasformgivaren och krukmakaren Ingegerd Råman glömmer aldrig när hon såg Ingeborg Lundins glas för första gången 1962: Det var en sådan skönhetsupplevelse, jag har nog inte kommit över den än

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som väljer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt är det glasformgivaren och krukmakaren Ingegerd Råman som valt Orrefors första kvinnliga formgivare, Ingeborg Lundin. Sedan unga år beundrar hon hennes glas – och är till och med lite avundsjuk på vasen ”Timglas” – men det är egentligen först nu som hon också ser att de två är mer lika än hon anat tidigare.

Ingegerd Råman är glasformgivare och krukmakare. Efter utbildning på Konstfack började hon på Johansfors glasbruk, men startade också eget krukmakeri 1967. På 80-talet anställdes hon som formgivare på Skrufs glasbruk, dryga tio år senare på Orrefors. Hon hör till de mest tongivande formgivarna i Sverige och hennes funktionella, rena design har också nått internationella framgångar. Hon har arbetat med IKEA, Efva Attling, Kimura Glass Co Ltd och Arita i Japan – för att nämna några få av alla. Hon har även samarbetat med arkitekten Gert Wingårdh i flera projekt som till exempel Liljevalchs+ och de svenska ambassaderna i Berlin och i Washington.

Ingeborg Lundin (1921-1992) föddes i Växjö. Hon studerade vid Konstfack och arbetade sedan som teckningslärare under en tid. 1947 kom hon till Orrefors Glasbruk som den första kvinnliga formgivaren. Hon experimenterade med de traditionella metoderna, stilen var utmanande och lekfull, lätt och elegant. Mest känd är hon för den stora, luftiga, klotformade vasen Äpplet som belönades med guldmedaljen på glastriennalen i Milano 1957. Vid sidan om konstglaset formgav hon även lampor, glasväggar och serviser som till exempel Silvia-glasen. 1971 sa Orrefors upp sina fast anställda formgivare och Lundin var borta från glaset i 20 år innan hon återvände och då till Målerås glasbruk.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

1973 arbetade skådespelaren Sten Ljunggren med Lennart Hjulström för första gången och det blev många samarbeten genom åren: Han var en av de märkligaste och främsta regissörerna som funnits

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sten Ljunggren som valt regissören och skådespelaren Lennart Hjulström. Det var framför allt på 70- och 80-talen som de arbetade ihop på Stadsteatern och Folkteatern i Göteborg, uppsättningarna var många och ofta hyllade. För Sten Ljunggren, som snart varit skådespelare i 60 år, är han en av de regissörer som betytt mest för honom.

Skådespelaren Sten Ljunggren anställdes på Norrbottensteatern 1967 efter examen från scenskolan i Malmö. På 70-talet flyttade han till Göteborg och var omväxlande på Folkteatern och på Stadsteatern, där han träffade regissören Lennart Hjulström. 1989 började han på Stockholms stadsteater där han fortfarande arbetar. Han har medverkat i en mängd scenuppsättningar och bara för att nämna några få, Roland Janssons ”Bänken”, Strindbergs ”Dödsdansen”, Lars Noréns ”Stillheten” och Arthur Millers ”En handelsresandes död”. Våren 2024 spelar han regementsläkare Tjebutykin i Tjechovs ”Tre systrar”. Sten Ljunggren filmdebuterade 1971 och har sedan dess gjort ett 80-tal film- och tv-roller. Några exempel är ”Jönssonligan får guldfeber”, ”Gräns” och ”Bränn alla mina brev” och nu nyligen ”Tillsammans -99”. Han har medverkat i älskade tv-serier som ”Tre kärlekar”, ”Skärgårdsdoktorn” och ”Pistvakt”. 23 februari 2024 är det premiär för ”Tre systrar”på Kulturhuset Stadsteatern, där han spelar rollen som regementsläkare Tjebutykin.

Lennart Hjulström (1938-2022) studerade sociologi i Uppsala och var aktiv i studentteatern. 1961 kom han in på elevskolan vid Göteborgs stadsteater och fortsatte sen arbeta där som skådespelare och regissör. Tillsammans med Kent Andersson och Bengt Bratt låg han bakom dom banbrytande och radikala pjäserna som sattes upp under 60-talet ”Flotten”, ”Hemmet” och ”Sandlådan”. 1976 gick han vidare till Folkteatern i Göteborg, där han bland annat satsade på dramatik skriven av arbetarförfattare. I stora uppsättningar som till exempel ”En varvsdröm” deltog amatörer vid sidan om professionella på scenen.I slutet av 80-talet flyttade Hjulström till Stockholm och Dramaten och blev Sveriges första professor i regi. Han regisserade också mycket film och TV och blev en känd skådespelare för den breda publiken.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Ernest Hemingway har hängt med Ina Lundström, komiker och journalist, sedan hon som tonåring läste Den gamle och havet i skolan: Jag tog den kortaste romanen och förvånades över hur tagen jag blev

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som väljer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt är det komikern och journalisten Ina Lundström som valt författaren Ernest Hemingway. Hans sparsmakade stil har påverkat hennes egna skrivande, men böckerna har också fått henne att delta i en tjurrusning i Pamplona, sova under bar himmel och göra en tatuering med romanen ”Klockan klämtar för dig” i tankarna.

Ina Lundström är komiker och journalist. Tillsammans med Emma Knyckare och Scroll-Mia gör hon podden Flashback forever, som ligger högt upp på den svenska podd-toppen. Våren 2024 turnerar hon och komikern Petrina Solange med ”PetrINA”. Hon har skrivit och arbetat som redaktör för tidskrifter som Offside, Filter och Faktum, samt varit programledare för Ring P1, Karlavagnen och Sommarvärd på Sveriges Radio. Hon har bland annat även tävlat i På spåret i SVT och i Alla mot alla i 5:an och gjort SVT-dokumentärserien ”Ina hjärta Bruce” om Bruce Springsteen.

Ernest Hemingway (1899-1961) föddes i Illinois, USA, och började arbeta som reporter redan som sjuttonåring. Under första världskriget var han ambulansförare vid den italienska fronten, något han senare skildrade i romanen ”Farväl till vapnen”. På 20-talet var han en del av den stora gruppen exilförfattare som verkade i Paris och under den perioden skrev han flera stora verk som till exempel ”Och solen har sin gång” och novellsamlingen ”I vår tid”. Han blev redan då känd för sin korthuggna stil och teman om rotlöshet, kärlek, förlust och sårbarhet. På 40-talet bosatte sig Hemingway på Kuba, men vistades mycket i Europa och skrev journalistik, bland annat som krigskorrespondent. Hans sista stora roman ”Den gamle och havet” gavs ut 1952 och bidrog till att han tilldelades Nobelpriset 1954.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Även om musikern Martin Hederos är uppväxt med historierna om Mumindalen, är det ändå i vuxen ålder som de verkligen fått grepp om honom: Man kan hämta jättemånga livsråd i hennes berättelser

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! Den här gången är det musikern Martin Hederos som valt Tove Jansson, vars texter han ofta har citerat i turnébussen. ”Skurken i muminhuset” till exempel, som han läst otaliga gånger för sin son, har gjort djupt intryck på honom. Varför identifierar han sig med Muminpappan i den berättelsen? Och hur hänger det ihop med tiden som rockmusiker i Soundtrack of Our Lives?

Musikern och kompositören Martin Hederos spelar fiol, piano och klaviatur. Han var en av originalmedlemmarna i det oerhört framgångsrika rockbandet Soundtrack of Our Lives som bildades på 90-talet. Sedan 2010 spelar han med Tonbruket, men 2018 startade han också Hederosgruppen, som tilldelades ”årets jazz” på Grammisgalan 2023. Han samarbetar och ger ut album med andra svenska musiker och band i olika konstellationer, till exempel Ane Brun, Nino Ramsby, Mattias Hellberg, Nina Persson, Sofia Karlsson och Stefan Sundström. Han har också gett ut soloalbum, till exempel det uppmärksammade ”Hederos c/o Satie” från 2022. Tillsammans med Irya Gmeyner har han komponerat tv- och filmmusik, bland annat till ”Tunna blå linjen”. 2024 är ett år fyllt av turnéer bland annat med det återförenade Soundtrack of Our Lives.

Tove Jansson (1914-2001) föddes i Helsingfors. Föräldrarna var konstnärer och hon började teckna tidigt och fick en serie publicerad redan som 14-åring. Hon utbildade sig till bildkonstnär, men var också en skicklig illustratör. Under 30- och 40-talen blev hon känd för sina vassa satirteckningar i bland annat tidskriften Garm. Jansson riktade udden mot både Hitlertyskland och Stalins Sovjet och det var också krigsåren som ledde till att hon började skriva böckerna om Mumintrollen, som hela tiden hotas av faror i sin trygga Mumindal. Hon blev världsberömd för seriestripparna i The Evening Standard och med böcker som ”Kometen kommer”, ”Trollkarlens hatt” och ”Vem ska trösta Knyttet?”. Efter muminböckerna skrev hon även dramatik, noveller och romaner som till exempel ”Sommarboken”. Hon arbetade också som bildkonstnär livet ut.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Almqvists texter har följt författaren Anna-Karin Palm sedan ungdomen, framför allt Drottningens juvelsmycke: Den är en av de mest inspirerande, vilda och fria romanerna som skrivits på svenska

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Anna-Karin Palm som valt att tala om Carl Jonas Love Almqvist, en författare hon gärna återvänder till och som mer än en gång tagit plats i hennes egna texter. Dessutom har hon ett motto från hans brevroman ”Araminta May” som hon gärna tar till emellanåt: Pourquoi hänga läpp!

Anna-Karin Palm, författare och kulturskribent, romandebuterade 1991 med ”Faunen” och fick sitt genombrott med ”Målarens döttrar 1997”, som översattes till flera språk. Förutom romaner, som till exempel ”Snöängel”, har hon också skrivit novellsamlingar, essäer och barnböcker. 2019 kom hennes stora Selma Lagerlöf-biografi ”Jag vill sätta världen i rörelse” som bland annat nominerades till Augustpriset i fackboksklassen. I den självbiografiska ”Jag skriver över ditt ansikte” 2021, skriver hon om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom. 2023 valdes hon in i Svenska Akademien på stol nr 16.

Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) skrev romaner, drama, lyrik, musik, satir, journalistik och samhällskritik och rörde sig fritt mellan tidens litterära stilar. Under 1830-talet gav han ut ett gigantiskt verk i flera band som han kallade Törnrosens bok, där ett av hans mest omtyckta verk, ”Drottningens Juvelsmycke” ingick. Mest känd är han kanske för kortromanen ”Det går an” från 1839, där romanfiguren Sara Videbeck motsätter sig äktenskap och förespråkar jämställdhet mellan kvinna och man. Boken ledde till en av de största litterära fejderna i Sverige. Almqvist förlorade sina inkomster, skuldsatte sig och 1851 gick han i landsflykt efter att han – sannolikt – försökt att förgifta sin långivare. Efter femton år i Amerika avled Carl Jonas Love Almqvist i Bremen på väg hem till Sverige.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Författaren Niklas Rådström fascineras av integriteten och ironin hos den ryske tonsättaren Dmitrij Sjostakovitj: Det där med integritet, det tar ett liv att bygga, men tre sekunder att bli av med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Niklas Rådström som valt den ryska tonsättaren Dmitrij Sjostakovitj, en av 1900-talets stora kompositörer som hela livet försökte skapa den musik han ville, samtidigt som han försökte överleva – som konstnär, men också rent bokstavligen – i det totalitära Sovjetunionen. Vad är det i den balansgången som griper Niklas Rådström?

Niklas Rådström är författare, poet och dramatiker. Hans mångfacetterade författarskap omfattar romaner, diktsamlingar, pjäser, filmmanus och essäer. Han har även skrivit operalibretton och samarbetat med framstående musiker och tonsättare som Sven-David Sandström och Daniel Börtz. Han har tilldelats en mängd priser och utmärkelser, bland annat Aniara-priset, Övralidspriset och Augustpriset för romanen ”Medan tiden tänker på annat”. För scen och film har han exempelvis skrivit ”Hitlers barndom” och ”Bröderna Mozart”. 2020 kom diktsamlingen ”Då, när jag var poet” och ”Som har inget redan hänt”, som kretsar kring det akuta cancerbesked han fick 2017. Våren 2024 ger han ut romanen ”Drömmarna vi tillsammans drömmer”. Niklas Rådström är ledamot av Samfundet De nio och professor i kreativt skrivande vid Linneuniversitetet.

Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975) var en rysk kompositör. Han studerade han piano och komposition och var bara 19 år när han skrev sin första symfoni. Under 1920-talet tillhörde han avantgardisterna innan den fria konsten helt kvävdes runt 1930. Trots det blev hans vågade opera ”Lady Macbeth från Mtsensk” 1934 en publiksuccé, tills att Stalin såg den två år senare. Operan stämplades att vara ”kaos i stället för musik” och Sjostakovitj hamnade i kylan. Han levde därefter i ständig skräck för att fängslas och balanserade hela sitt liv mellan att vara makten till lags och ändå skriva det han ville. Sjostakovitj är en av de stora kompositörerna på 1900-talet och skrev bland annat femton symfonier och lika många stråkkvartetter.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Bob Fosses enastående och lekfulla koreografi har haft stor betydelse för koreografen Anna Vnuk: Det är otroligt mycket liv och smärta i det han gör, men också det som är farligt i showbiz

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det koreografen, regissören och dansaren Anna Vnuk som valt en av sin stora förebilder, Bob Fosse. Hon såg sina första Fosse-filmer när hon gick på Balettakademien på 90-talet och drabbades av hans utsökta koreografi – en beundran som bestått och som idag också handlar om hans skicklighet som filmregissör.

Anna Vnuk är koreograf, dansare, regissör och dramatiker. Hon gick på Balettakademien i Stockholm och slog igenom med den egna föreställningen ”Solofestival med mig själv” på Riksteatern i början av 2000-talet. Därefter blev det flera uppsättningar för Riksteatern, Backa Teater och på Stadsteatern i Stockholm där hon bland annat satte upp en egen musikal ”Skaka galler” och gjorde koreografin till föreställningen ”Karl Gerhard” med Rikard Wolff. På Dramaten har hon exempelvis regisserat musikalen ”Får jag vara med” och på SVT flera produktioner för barn. 2015 regisserade hon Grotescos ”näradödenrevyn” på Scala-teatern och har sedan dess arbetat med humorgruppen som skådespelare, regissör och koreograf.2024 sätter hon upp ”Anna Vnuk är Bastarden” – som hon skrivit, regisserat och koreograferat själv – på Unga Klara, i samarbete med Göteborgs Stadsteater.

Bob Fosse (1927-1987) föddes i Chicago, USA. Han började dansa som liten och redan i tonåren uppträdde han och gjorde egna koreografier. Han slog igenom på Broadway i början av 50-talet både som dansare och koreograf. Bob Fosse anses ha revolutionerat musikalen med sin dansstil, side shuffles, spretande jazzhänder och attribut som hattar och käppar. 1954 prisades han med en Tony för koreografin i ”The Pajama Game” och det skulle bli många priser genom åren. Han skapade flera musikaler, bland annat ”Chicago”, men regisserade även fem filmer. Mest känd är ”Cabaret” från1972, som fick åtta Oscars, bland annat för bästa regi. Filmen ”All That Jazz” (1979) som baserades på hans eget liv som självdestruktiv kvinnotjusare och drogmissbrukare i showbiz, vann Guldpalmen i Cannes 1980.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

På 60-talet såg Reine Brynolfsson Ernst-Hugo Järegård på tv och påverkades starkt : Jag blev exalterad av känslotrycket! Han rörde något inom mig, jag som själv hade lite svårt att få ut mina känslor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ERNST-HUGO JÄREGÅRD – EN BRILJANT OCH ORIGINELL SKÅDESPELARE

Ernst-Hugo Järegård föddes i Ystad 1928. Skolåren var svåra och han längtade till scenen, vilket hans far motsatte sig. Fadern ska ha varit Järegårds förebild i många av hans ondsinta rollkaraktärer. Efter teaterskolor i Paris och Malmö och arbete på flera stadsteatrar kom Järegård till Dramaten 1962. Här gjorde han flera av dom stora roller som han blev känd och älskad för, i bland annat I väntan på Godot med Jan-Olof Strandberg. Järegård är en av våra mest originella aktörer med sin utåtriktade spelstil. Han gillade det absurda och groteska och spelade både fars och tragedi. Dessutom var han ofta med i TV, gjorde krogshower, reklamfilm och reste runt i skolor. Under 1990-talet fick Järegård en ny, yngre publik i och med rollen som läkaren Stig "danskjävlar " Helmer i Lars von Triers TV-serie Riket. Det ledde till att Järegård uppträdde med popband och läste dikter, bland annat inför 32 000 fans på en Gyllene Tider konsert. Ernst-Hugo Järegård dog av cancer 1998. Han blev 69 år.

ERNST-HUGO JÄREGÅRD VAR EN TÄNDANDE GNISTA FÖR REINE BRYNOLFSSON

Skådespelaren Reine Brynolfsson började på Teaterhögskolan i Malmö 1976 och arbetade sedan på Stadsteatern i Göteborg, där han bland annat var med i Björn Melanders uppsättningar av Lars Noréns "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med Gud". När båda pjäserna gjordes året efter för SVT, blev han känd för den stora publiken och är en av de främsta skådespelarna i Sverige. I början av 90-talet kom han till Dramaten där han spelat i uppsättningar som "Och ge oss skuggorna" och "Oidipus/Antigone". Han har också gjort ett stor antal tv- och filmproduktioner, till exempel var han med i Bo Widerbergs film "Ormens väg på hälleberget" 1986, Colin Nutleys "Black Jack" 1990, Jens Assurs "Korparna" 2017 och Lisa Langseths "Kärlek och anarki" 2020. Reine Brynolfsson läser också in ljudböcker. Han har tilldelats många priser, bland annat Gunn Wållgren-stipendiet 2018 med motiveringen: "Reine Brynolfsson är en av våra erfarnaste, mångsidigaste och skickligaste skådespelare, och samtidigt en egensinnig och personlig konstnär - och människa. Han är en djärv vägvisare till teaterkonstens många vida salar och hemliga kammare"

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius