Minnen från dansbanan

I helgen tittar Gunilla tillbaka på 2013 i Röör i P4. Här kan du höra några av de gäster och klokheter som vi fått oss till livs under året som gått. Vi får bland andra höra sanningssägaren Nahid Persson-Sarvestani, lekande Samuel West och träningsfrälsta Åsa Avdic. Däremellan bjuds vi som vanligt musik vald av Kerstin Behrendtz - god lyssning önskar vi på Röör-redaktionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GUNILLA RÖÖR:

Så är vi där igen. Utan att vi egentligen förstår hur det har gått till så har det gått ett år igen. Champagneglasen är urdiskade, fyrverkeriers tomma skal ligger fortfarande kvar utanför porten. Dags att ta fram kvasten, skyffeln, hackan och ge sig på nästa år av rimfrost och skära gryningar. Tänk ändå att det fortgår, jorden snurrar runt sin egen axel och vi fortsätter snurra med den. Tackom och lovom. I afton ska vi se oss över just den axeln och minnas året som gått. Häng med.

I helgen tittar Katarina tillbaka på året som gått i Hultling i P4. Här kan du höra några av gäster och klokheter som vi fått oss till livs under 2013. Vi får bland andra höra hjärnforskaren Martin Ingvar, resenärens Hanna-Mi Jacobsson och tatueraren Jens Bergström. Däremellan bjuds vi musik vald av Kerstin Behrendtz - väl bekomme!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

KATARINA HULTLING:

Oavsett hur året varit så tycker jag att det är värt att sätta sig ner och fundera över vad det är som hänt mig och mina närmaste. Och vad det är som gjort avtryck i omvärlden. Jag kommer tillexempel för alltid att minnas att Nelson Mandela dog på min 59-årsdag. Vilket bara var ett par veckor efter det att jag och min familj varit på semester i Sydafrika och Kapstaden och hört människor prata om honom i presens.

Vi var på Robben Island där han satt fängslad i 18 år – vi hörde guider berätta om hans liv och gärning och allt det hade vi nära inom oss när beskedet om hans död kom. På sätt och vis gjorde det vår resa än mer minnesrik.

Kvällens gäster i Röör i P4 samtalar om flykt till och flykt från. När Sîlan Diljen var fyra år flydde hon tillsammans med sin mor och bror undan förtryck, i sex timmar gick de över minerad mark för att komma till ett liv i frihet. Björn Lindeblad var lyckad, men inte lycklig. Han lämnade livet som framgångsrik ekonom och flydde till ett kloster i de thailändska skogarna och levde där i 16 år som munk. En annan sorts flykt är den in i fiktionen. Manusförfattaren Karin Arrhenius har skrivit både prisade Flickan och Faro och berättar om sitt förhållande till film som flykt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GUNILLA RÖÖR:

Tänk att växa upp utan att behöva fly. Tänk. Tänk att bli vuxen och att få leva sitt liv utan att behöva fly. Tänk. Tänk att få åldras utan att behöva tvingas att fly. Tänk. Hur jag än tänker kan jag inte ens i min bästa fantasi föreställa mig motsatsen. Att vara tvungen att fly. Med barn. Utan barn. Bara barnen ensamma. Ingen människa jag träffat har flytt för att den ville fly. Flyr gör bara den som fruktar. Fruktar för sitt liv och andras liv. Flyr gör bara den som måste. I afton ska vi tala om flykt.

Den här lördagen pratar Katarina med sina gäster om vad som står på julbordet - så väl nutid som historian bakom avhandlas. Mästerkocken och matinspiratören Sigrid älskar skinkan och kålen. Matetnologen Anna Burstedt avslöjar vad som har längst tradition på julbordet: Jag skulle inte säga att det är skinkan. Om man inte vill äta kött så berättar kokboksförfattaren Lena Brorsson-Alminger om det vegetariska julbordet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

KATARINA HULTLING:

Vi brukar samsas och dela upp och göra lite knytkalas av det hela. Ja, jag bestämde mig för att göra en sorts citronsill, och det blev verkligen en sorts, för när vi väl kom till julafton och den skulle ut på bordet så var det mer som en sillgröt i glasburken. Sillen hade liksom smält. Så äckligt – både såg det ut och smakade. Vad hade jag gjort för fel? Jag vet inte och jag forskade inte i det. Jag satsade på en Waldorfsallad året efter – det kändes lugnare.

Kvällens gäster i Röör i P4 samtalar om sexualitet förr och nu. När Margareta blev änka för några år sen kände hon inte alls för att sätta sig ensam, hon började nätdejta något som människor i hennes reagerade på. En annan i samma ålder som Margareta är Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU. Maria Bergström är sexualupplysare där och berättar om frågor förr och nu. Språkvetaren Karin Milles berättar om några av orden kring vår sexualitet och kropp. Niklas Envall är barnmorska och funderar kring några av framtidens skydd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GUNILLA RÖÖR:

Vi känner doften av varandra. Jag har hans hår i min mun. Svetten glänser över hans rygg. Jag lutar mig mot honom. Han delar med handen över min nacke. Mumlar. Andas. Lutar sig mot mig. Det är den ömmaste av ögonblick.                                                          - Bryt, säger regissören.                                                            Min manlige motspelare sträcker sig omedelbart upp:                     - Ja, ja, säger han, friskis och svettis.

I lördagens Hultling i P4 samtalar Katarina med sina gäster om att resa, på gott och ont. Med i samtalet finns bland andra resenärerna Jan Collberg och Hanna Mi Jakobson, som berättar om sina erfarenheter av familjesemestrar respektive en ensam cykelfärd genom Nord- och Sydamerika. Författaren Thomas von Seth berättar om charterns historia och Hillevi Persson från organisationen Schyst Resande tipsar om hur vi kan blir bättre resenärer, med större hänsyn till miljö och lokalbefolkning. Hör också Vagabonds redaktör Per J Andersson sia om framtidens resor och tredje örat Birgitta Granberg tänka tillbaka på 30-talets reseäventyr i pappas nya bil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

KATARINA HULTLING:

Flygplatser är en av de mest levande miljöer jag vet. Alla människor som är på väg... vart ska de? Var kommer de ifrån? Jag kan sitta i timmar och bara titta på folk. Hur de är klädda, eller rör sig - eller för sig.

Allra helst på stora internationella flygplatser, som London Heathrow till exempel. En knutpunkt där flyg från världens alla hörn taxar in och taxar ut i en strid ström. Där de resvana blandas med helt oerfarna i kön till säkerhetskontrollen och kontrollanterna med sina bistra ansiktsuttryck verkar less på att vi aldrig lär oss att vattenflaskor inte får följa med. Att nagelsaxar är förbjudna, att mobiler och datorer ska läggas i lådorna och att fickorna ska tömmas, skärp tas av.

I helgens program talar Gunilla med sina gäster om uppror. Martin Smedjeback gör uppror utan våld genom civil olydnad och utbildar också i ämnet runt om i världen. Camilla Sparring skulle aldrig bli politiker, men efter att startat Camillas matuppror, för att ge unga och gamla bättre mat, var hon tvungen att testa. Historikern Håkan Blomqvist berättar om vad som hände den där majdagen för över 80 år när militären sköt mot demonstranterna i det som kommit att kallas Ådalen 31.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GUNILLA RÖÖR:

Regissören vänder sig till oss och pekar med hela handen:               - Ni kan bespara mig era nybörjarfrågor, de betyder ingenting för mig, er har jag köpt på postorder och jag hoppas verkligen att jag inte köpt grisen i säcken.                                                  Förvirrade skratt. Vad menar han? Var det ett skämt eller? Här kommer två studenter till sin första praktikplats och blir betraktade som grisar i en säck. Det är faktiskt nu det börjar. Det nu det börjar på riktigt. Det stora upproret.

Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om vården, patienterna och internet. Hör bland annat Parkinsonsjuka bloggaren Sara Riggare som doktorerar på sin sjukdom, professorn i medicin Håkan Eriksson som skrev bok om framtidens vård och Jens Eklund som blev fri sitt tvångssyndrom efter KBT-behandling på nätet. Elisabeth Pousette från NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, berättar om kvalitetssäkringen som pågår av nätbaserad vård av psykisk ohälsa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

KATARINA HULTLING:

För ett par veckor sedan träffade jag en kvinna som berättade att hon var i en liknande situation som jag – hon hade opererats för bröstcancer, de hade tagit en klyfta ur ena bröstet, men hon hade inte fått någon efterbehandling. Det hade hennes läkare kommit fram till för ett par år sedan. Nu hade det dykt upp nya knölar i samma bröst och nu hade hon fått frågan, ska vi ta ytterligare en bit av bröstet, och få strålning efter det, eller ta bort hela bröstet och ingen strålning? Läkaren hade alltså frågat henne vad hon skulle välja. Som om hon skulle kunna bestämma det själv.

Helt förstörd över att vara drabbad på nytt skulle hon alltså börja leta – på nätet – eller på annat sätt efter HUR hon skulle fatta sitt beslut. Horribelt! Om ni frågar mig.

I helgens program talar Gunilla med sina gäster om att stå bakom andra människor. Hör sufflören Stefan Bäck, undersköterskan Maj-Britt Bylund, uppfinnaren Kerstin Gunnarsson om uppfinningar, drivkraft och belöningar. Medan ledarskapsutbildaren Jaël Waern berättar om vikten att se alla i ett företag eller organisation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

GUNILLA RÖÖR:

Det är likadant överallt. Var hon än städar, Östermalm, Södermalm, Kungsholmen, smuts är smuts. Och hon är osynlig. När det någon gång kommer någon i trappan, ett rassel i låset, en dörrsmäll, hastiga steg… Hon höjer blicken, lyfte huvudet, från sin knästående position tror hon att någon ska säga goddag eller hej eller vad fint det blir, men hon möts av tystnad. Om och om igen. Hon är faktiskt osynlig.

Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om välgörenhet. Du hör vad det var som fick miljardären Dan Olofsson att bli filantrop, hur professor Stefan Einhorn vet att vi gillar mer att ge än få och varför Karin Skagerberg ger av sin tid i Tjejzonens Storasysterprojekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cancerfondens insamlingschef Sara Brodahl funderar kring varför vi svenskar så gärna ger till just dem och forskningsledaren vid Filantropiskt forum Johanna Palmberg berättar om skillnaden mellan filantropi och välgörenhet.  

KATARINA HULTLING:

Under de två månader vi var där – kunde det komma fram bemedlade kvinnor, i någon affär eller på en restaurang – de kom fram och tackade.” Tack för att ni tar hand om ett litet liv som inget liv hade fått om inte ni kommit hit”. Det kändes väldigt dubbelt. För visst förstod jag att de kunde känna tacksamhet – men det kändes som att kvinnorna såg det som välgörenhet och det var verkligen inte grunden för adoptionen - för mig var det en gåva att få drömmen om att bli förälder att gå i uppfyllelse.