När efterfrågan styr vården

I den femte och sista delen av Vård på olika villkor debatteras vad som kan ligga bakom skillnaderna i vård och hälsa mellan låg- och högutbildade eller mellan låg- och höginkomsttagare. Vem bär ansvaret, och vad ska vi göra för att nå upp till hälso- och sjukvårdslagens skrivning om att alla ska ha vård på lika villkor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lena Hallengren, (S), vice ordförande i socialutskottet och Socialdemokraternas talesperson i sjukvårdsfrågor, är kritisk mot hur regeringen hanterar frågan.

 – Jag tycker att debatten handlar alldeles för mycket om valfrihet, privatiseringar och kömiljarder, snarare än vad det borde handla om, nämligen att alla har rätt till vård på lika villkor, säger hon.

– Jag delar den upprördhet som väldigt många känner inför den information som vi nås av, och jag är fast besluten att åtgärda det här, säger socialminister Göran Hägglund (KD).

– För att man ska kunna jobba med de socioekonomiska skillnaderna behöver man jobba med fortsatt tillgänglighet inom till exempel primärvård och med fler vårdplatser, så att man slipper välja bort så många patienter som i dag ändå måste väljas bort. Sedan behövs det ökad kunskap, säger Marie Wedin, ordförande i Sveriges läkarförbund.

– Det här är inte frågan om partipolitik, utan det är frågan om etik och humanism. Om vi vet vad man kan göra, då ska vi också kunna göra det i ett land som Sverige och omsätta den kunskap vi har i praktisk handling, konstaterar Sven-Olof Isacsson, professor emeritus i socialmedicin vid Lunds universitet och ordförande för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.

Vård ska ges på lika villkor, och den med störst behov ska få vård först - så står det i hälso- och sjukvårdslagen. Men i dag är det inte alltid den med störst behov som använder vården mest, och vad händer om efterfrågan börja styra vården istället för behoven?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den fjärde delen av Vård på olika villkor besöker vi miljonprogramsområdet Lindängen i Malmö, där vårdcentralen lades ner i våras. Pamela Vera och hennes barn saknar sin vårdcentral och tror att man kommer att gå mer sällan till läkaren nu. I dag går högutbildade oftare till läkaren i förhållande till sina vårdbehov.

I och med vårdvalet kan privata vårdbolag öppna vårdcentraler där de själva vill, men både Socialstyrelsen och forskare varnar för en utveckling där vården kan styras mer av efterfrågan än av behov. I Skåne visar preliminära resultat i en studie av hälsovalet att låginkomsttagarna är förlorarna vad det gäller läkarbesök.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen har vi alla rätt till vård på lika villkor. Trots det finns det skillnader i hur vården tar hand om patienter med olika utbildning eller inkomst. Höginkomsttagare får ibland också nyare och dyrare läkemedel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tredje programmet i serien Vård på olika villkor möter vi 57-årige Pelle Andersson i Ljungby. Han led av svår epilepsi, och det tog flera år för honom att få komma till en neurolog. I dag är han frisk efter en hjärnoperation men tror själv att hans brist på utbildning haft betydelse för att behandlingen drog ut på tiden. Peter Mattsson, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har i en studie visat att patientens utbildning spelar roll för chansen att få komma till en neurolog. Liknande mönster går att se inom flera områden i vården.

Men vad är det i mötet med vården som ger de här skillnaderna? Utmaningarna för att kunna möta patienternas krav och behov ser olika ut på vårdcentralen Drottninghög i ett socialt utsatt område i Helsingborg och på vårdcentralen i välbärgade Lomma i Skåne.

Två personer som drabbas av samma sjukdom kan ha olika förutsättningar att överleva. För till exempel de drygt 50 000 personer som varje år får cancer i Sverige kan utbildningsnivå eller inkomst ha betydelse. Men hur kan det vara så, när hälso- och sjukvårdslagen slår fast att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I andra programmet i serien Vård på olika villkor träffar vi kvinnorna Britt-Marie, Rita och Yvonne Roskvist som alla har drabbats av bröstcancer. De möts under en rehabiliteringsvecka i maj på Lydiagården utanför Höör i Skåne och har skilda upplevelser av sjukdomen och vägen genom vården.

Mats Lambe och hans kollegor på Regionalt onkologiskt centrum i Uppsala har forskat mycket kring dödlighet i cancer utifrån utbildningsnivå. I samtliga studier har de sett att lågutbildade har en sämre överlevnad.

Hälso- och sjukvårdslagen säger att den med störst behov ska få vård först. Men vad händer när närmare en halv miljon svenskar i dag har en privat sjukvårdsförsäkring som ger snabbare vård?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa ser det som en orättvis gräddfil till vården, andra som en rättighet när den vanliga sjukvården fungerar dåligt. Fortfarande är det en liten del av den totala vården som betalas med privata sjukvårdsförsäkringar, men trenden är tydlig – fler och fler vill vara garanterade snabb vård och slippa köa.

I första programmet i serien Vård på olika villkor möter vi muraren och hästuppfödaren Per Wester som ska operera handen med hjälp av sin privata sjukvårdsförsäkring. Läraren Sanna Hansson saknar försäkring och väntar på en större ryggoperation.

Kent Andersson på Trygg-Hansa tycker att landets politiker borde ta tag i frågan om sjukvårdens framtida finansiering. Samtidigt ser Lars Norén, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, att utvecklingen med fler privata sjukvårdsförsäkringar på sikt kan leda till en mer ojämlik vård.