Logo

    Tonsättaren Ruth Crawford Seeger – pionjär inom musikalisk modernism

    svJanuary 10, 2017
    What was the main topic of the podcast episode?
    Summarise the key points discussed in the episode?
    Were there any notable quotes or insights from the speakers?
    Which popular books were mentioned in this episode?
    Were there any points particularly controversial or thought-provoking discussed in the episode?
    Were any current events or trending topics addressed in the episode?

    About this Episode

    När den amerikanska tonsättaren Ruth Crawford Seeger är mellan 29 och 31 år komponerar hon de verk som långt senare ger henne en rättmätig plats i musikhistorien som en nyskapande tonsättare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ruth Crawford föds i Ohio 1901 och utvecklar en kompositions­stil som ingen an­nan i världen har gjort tidigare. Efter ett Guggenheim-stipendium i Europa reser hon hem och gifter sig med den 14 år äldre musikvetaren Charles Seeger. Hon föder fyra barn: Mike, Peggy, Penny och Barbara och tar även hand om tre barn från Charles Seegers första äktenskap, bl a den le­genda­riske folksånga­ren Pete Seeger. Även Mike och Peggy Seeger är välkända folkmusiker.

    Det trista är att hon sam­tidigt slutar tonsätta sin egen mu­sik. När hon dör 1953, endast 52 år gammal, har hon just börjat komponera igen. Det gör tra­giken ännu större och kvinnan Ruth Crawford Seeger en utmaning att försöka förstå.

    Hennes man gör först klart sitt förakt för kvinnliga tonsättare: "Din lilla kvinnosjäl som du kuvar genom att vara den mest manlige av konstnärer - musikern". För sina barn för­klarar Charles See­ger barn att "kvinnor inte kan komponera symfonier".

    Senare blir dock Charles Seeger Ruth Craw­fords starkaste stöd och de arbetar in­ten­sivt till­sammans med idéunderlaget till hen­nes komposi­tioner. Ruth Crawford går inte sällan emot hans teore­tiska este­tik. Trots att han varnar henne för att skriva för stråkar ger hon sig i kast med den stråkkvartett som kommer att bli hennes främsta komposition.

    Ett annat märkligt och vackert stycke, banbrytande med sitt pulserande kluster, är  To A Kind God av den då 29-åriga Ruth Crawford.  Hon tonsatte stycket redan 1930 - 20 år innan denna tek­nik skulle få sitt genombrott i Tyskland i det vi idag kallar en fullständig serialism. Verket skriver Ruth Crawford faktiskt i Berlin som den första kvinnliga tonsät­taren att erhålla ett Guggenheim-stipendium. Först 60 år senare får To A Kind God sin ur­premiär, nämligen 1994 vid Aldeburghfestivalen.

    Vad är det då som gör detta stycke musik så enastående för sin tid? Jo, själv kal­lade hon det dissonant musik. Ruth Crawford hade aldrig hört ös­ter­ländsk mu­sik, t e x buddistiska munkars meditationer, men hade fått dem be­skrivna av Charles Seeger som "ett komplext dis­sonant ljud-flor". Hon skriver här en slags världsmusik och hon vill an­vända ord ur nå­gon en­gelsk över­sättning av den indiska Bhagavad Ghita, men hon finner ingen och löser upp­gif­ten genom att skapa egna ord. Hon uppfin­ner både kon­so­nanter och voka­ler. I To A Kind God skri­ver Ruth Crawford in 12 rös­ter, en för varje ton i den väster­länd­ska skalan, och i styc­kets klimax hörs alla to­nerna samtidigt. En slags sam­mansatt mass-tonart.

    I ett brev till tonsättarkollegan Vivian Fine samma år som hon skrev To A Kind God - 1930 alltså - uttrycker Ruth Crawford sin besvikelse över romantik, neoklassi­cism, amerikansk mainstream-symfonisk jazz och tolvtonsättaren Arnold Schönbergs cerebrala övningar: "Här i Europa hoppas jag finna en stor tonsät­tare som frodas ur en mylla av både konsonans och dis­sonans. En mäktig musik som inte enbart är torrt in­tellektuell utan även bär en djup enkelhet - en känsla om man vill använda det ordet - som knyter an till vanliga män­niskor lika myc­ket som till de intel­lektuella".

    Denna dröm-tonsättare skulle bli Ruth Crawford själv som med några få verk, komponerade mellan 1930 och 1932, skriver in sig i musikhisto­rien, inte enbart som en av USA:s främsta tonsät­tare utan även på en central plats inom hela 1900-talets musi­kaliska litteratur. Stråk­kvartetten från 1931 räknas som hennes mästerverk.

    Sin tidiga musik beskrev Ruth Crawford som ett "träd av ljud och klangfärger". Nu ville hon ha horisontella linjer, "reda ut tilltrass­lade nystan och finna en tråd i en hög av rot­lösa, trädlösa löv". I formen bäddade hon in rika mönster vilka hon jämförde med komplext designade persiska mattor. Men liksom det i dessa mattor vävdes in små defekter och förskjut­ningar kom­po­nerade Ruth Crawford in en och annan asymmetri. Hon var noga med att beskriva skill­na­den mellan sin "dissonanta kontrapunktik" och den samtida euro­peiska seria­lis­men. Hon listade sina ideal: skriv klara me­lodiska linjer, undvik ihopklibbande rytmer, använd ryt­misk självständighet mellan de­larna, skapa en känsla av tonalt och rytmiskt cen­trum och expe­ri­mentera med varierande typer av disso­nanser.

    Hennes mor, Clara Crawford, hade tagit Ruth till hennes första pia­nolektion och blev hennes starkaste supporter och tuffaste kritiker. Modern tillhörde den tidiga vå­gen av femi­nister som strävade efter, och slutligen uppnådde, ekonomisk oav­hän­gighet. Ruths mor var pionjär - en av de första kvinnliga stenogra­ferna och var t ex irriterad över att Robert Schumann "blev bossen i huset när Clara Wieck gift sig med ho­nom".

    Men Crawfords levde i en tid då det, precis som under Clara Schumanns liv - 70 år tidigare - ansågs att "den känslomässiga delen av kvin­nan stred mot den krea­tiva pro­cessen i musikska­pandet". Ruth Crawford kallade sig al­drig någonsin för kvinnlig tonsättare och var inte medlem i The Society of American Women Composers. Kollegan Charles Ives skrev att "en god dissonans är som en man". Och tidigt ansåg kritiker att hennes musik hade manliga kvaliteter: djärv och viril. Men i sin dagbok skrev hon ti­digt ner sin mammas råd (Mamas Advice): "dölj all­tid dina stygga tan­ker, var stolt över din blyghet och se till att andra har det bra i ditt sällskap, lägg dig inte i grannens bu­si­ness, vi le­ver för andras skull och ta hänsyn till andras käns­lor." I dagböc­kerna be­skri­ver Ruth Crawford "brännande, irriterande och otåliga" käns­lor. Senare sina de­pressi­oner.

    Ruth Crawford föredrog målaren Corot framför den idylliske ljus­skil­draren Monet. Hon skriver: "I en målning måste finnas balans mellan skugga och sol; inte en­bart ly­ses mörkret upp av lju­set utan genom denna kontrast bestrålar mör­kret även ljuset."

    Music for Small Orchestra från 1926 skall spelas långsamt, grubblande. Med tritonus- och kvartsintervall relate­rade till Scriabin och fagott-fragment ur Stravinskijs Våroffer. Hennes vän, tonsätta­ren och astrologen Dane Rudyar, talade om symboliken i en enda ton "som en levande cell där makro­kosmos speglas i mikrokosmos; en enda cell som kan avslöja alla univer­sums myste­rier". Från öster­ländsk musik stammade denna idé. Och Ruth Crawford anammade det eso­teriska och my­tiska. I Chicago upplevde hon ett andligt och spiri­tuellt svärmeri för sin pia­nolära­rinna Djane Lavoie Hertz och 27 år gammal dedicerade hon sina pianopre­ludier till "Djane, min inspiration." Genom henne kom Ruth Crawford i närmare kon­takt med ryske tonsät­taren Scrabins teosofi, mysticism och spiritualism, som funge­rade som ett slags pre-freu­dianskt sätt att få kontakt med sitt undermedvetna. Tyvärr upp­fördes al­drig Music for Small Orchestra under Ruth Crawfords livstid.

    1928 var Ruth Crawford med och startade Chicagoavdelningen av Inter­national Society for Contemporary Music och hennes Three Songs med texter Carl Sandburg representerade USA 1933 vid ISCM:s festival i Amsterdam.

    Ruth Crawford klipper sitt hår kort, flyttar till New York och inleder en tät vänskap med tonsättaren Marion Bauer, den första amerikanska eleven hos Nadja Boulan­ger i Paris. Marion Bauer stöttar henne och gör klart för Ruth Craword vilken stor ta­lang hon är. "Min kära underbara Marion" börjar ett brev. "Marion har befriat mig", ett annat. "Jag skriver igen och jag komponerar". Med Marion disku­terar hon ska­pande och sexualitet. Ruth är oskuld och lever i celibat trots att hon när­mar sig de 30. "Visst kan du sublimera", säger Marion, "men den fysiska akten kan full­bordas på ett vackert sätt, som en symbol."

    Senare funderar Ruth på arten av henne och Marions relation. I Ber­lin hade Ruth upplevt den helt öppet homosexuella kultu­ren under Weimarre­publikens sista skäl­vande dagar och nätter och skriver: "Med Marion var det som att bli förälskad. Vår förbindelse hade kommit mycket nära ett erotiskt uttryck, men vi delade på oss istället för att starta detta lesbiska pro­jekt."

    I New York bosätter sig Ruth på gångavstånd till Carnegie Hall och Metropolitanoperan. Hon kommer i kontakt med den nyaste musiken av Copeland, Gershwin, Varèse, Duke Elling­ton och Bessie Smith. Hon går på konserter med verk av Rachmaninov, Hindemith, Schönberg, Brahms, Wagner, Bach, Béla Bártok, Carl Ruggles och mannen som uppfann en av de första synthesizrarna - Leon Theremin.

    Snart enga­gerar sig hennes make Charles Seeger i "musiken som ett va­pen i klasskampen" och förlorar in­tresset för mod­ernismen. Han komponerar revo­lu­tionär musik, antar pseudonymet Carl Sands och är mest på marxistiska möten. För Ruth är det omöjligt att ersätta deras tidiga musika­liska intimitet med den proletära kultur­rörelsen. Hon förlorar sin musa. Hon kompo­nerar inte längre.

    1952 skriver Ruth Crawford Seeger sitt sista verk, Suite for Wind Quintet, vars inledande ostinato återkallar början på andra satsen av det verk hon 1932 brände originalnoterna till: Sonat för violin och piano. Ruth Crawford Seeger insjuknar och dör i magcancer precis som hennes mamma gjort. Och resten är en öronbedövande tystnad.

    Programmet är inspirerat av Judith Tick's stora biografi Ruth Crawford Seeger - A Composer's Search for American Music från 1997. Judith Tick är professor emerita vid Northeastern University i Boston, USA.

     

    Musiklista:

    Rose, Rose and Up She Rises

    Ruth Crawford, sång

     

    White Moon

    Ruth Crawford

    Dawn Upshaw, sopran

    Margo Garret, piano

    NONESUCH 7559 79364 2

     

    To A Kind God

    Ruth Crawford

    Amanda Pitt, sopran

    Jeanette Ager, Alt

    James Wood, dirigent

    New London Chamber Choir, damkör

    Ruth Crawford Seeger: Portrait

    Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997

     

    String Quartet 1931, Sats 3, Andante

    Ruth Crawford

    Instrumentalister ur Schönberg Ensemble

    Ruth Crawford Seeger: Portrait

    Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997

     

    Andante for Strings

    Ruth Crawford

    Christoph Von Dohnanyi, dirigent

    Cleveland Orchestra

     

    String Quartet 1931, Sats 1 Rubato Assai

    Ruth Crawford

    Instrumentalister ur Schönberg Ensemble

    Ruth Crawford Seeger: Portrait

    Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997

     

    Music for Small Orchestra II

    Ruth Crawford

    Oliver Knussen, dirigent

    Medlemmar Ur Schönberg Ensemble

    Ruth Crawford Seeger: Portrait

    Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997

     

    Rat Riddles, ur "Three Songs" med texter Carl Sandburg

    Ruth Crawford

    Oliver Knussen, dirigent

    Lucy Shelton, sopran

    Instrumentalister ur Schönberg Ensemble

    Ruth Crawford Seeger: Portrait

    Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997

     

    To An Angel, för kvinnokör och sopransolo

    Ruth Crawford

    Amanda Pitt, sopran

    Jeanette Ager, Alt

    James Wood, dirigent

    New London Chamber Choir, damkör

    Ruth Crawford Seeger: Portrait

    Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997

     

    Piano Study in Mixed Accents

    Ruth Crawford

    Reinbert De Leeuw, Piano

    Ruth Crawford Seeger: Portrait

    Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997

     

    String Quartet 1931, sats 4

    Ruth Crawford

    Instrumentalister ur Schönberg Ensemble

    Ruth Crawford Seeger: Portrait

    Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997

     

    Suite for Wind Quintet, sats 1 (Svit för blåsarensemble)

    Ruth Crawford

    Instrumentalister ur Schönberg Ensemble

    Ruth Crawford Seeger: Portrait

    Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997

    Recent Episodes from Tollans musikaliska

    Om legendariske danske tonsättaren Bent Sørensens verk Sterbende Gärten (Döende trädgårdar)

    Om legendariske danske tonsättaren Bent Sørensens verk Sterbende Gärten (Döende trädgårdar)

    För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Möt danske tonsättaren Bent Sørensen år 1996.

    -Min musik är sprungen ur nutiden och skulle inte ha kunnat fungera i någon annan tid, säger han.

    Då Sørensen av Aarhus Symfoniorkester blev ombedd att skriva en konsert för ett soloinstrument visste han genast att det skulle bli en violinkonsert. I sitt föräldrahem hörde han Schönbergs Violinkonsert innan han stiftade bekantskap med en endaste symfoni av Beethoven, t ex. Därför blev denna violinkonsert för honom en slags drömaktig spegel tillbaka till hans barndom och har fått en klassiskt romantisk form med en långsam, pluralistisk första sats och så två mer rytmiska satser där den sista är den dansande satsen. Sørensen beskriver det som att violinkonserten har fått en slags romantisk slöja, men även uttrycker en beslöjad romantik.

    För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen Nordiska Rådets Musikpris.

    Den långa första satsen anknyter allra mest till titeln, d v s döende trädgårdar. Violinen ligger som en melodisk tråd över hela orkestern som avspeglar skuggorna och förfallet under violinstämman.

    Den sista satsen kallas en Estampida, en dansande sats. Den bygger på många olika folkmusikaliska ingredienser som har lagts ovanpå varann som ett filter med olika rytmer. En sats inspirerad av fladdermössens jakt av varandra under himlen en sommarkväll. 

    Så här skrev Bent Sørensen om sitt stycke Sterbende Gärten 1997:

    Min violinkonsert heter Sterbende Gärten. Jag åkte till ett ställe i Danmark där det fanns den här igenvuxna trädgården, och det gjorde mig på ett väldigt speciellt humör. Jag tänkte på var en viss mening i en dikt av Herman Hesse, där det finns en rad Sterbende Garten ... (döende, förfallen trädgård). Den har en tysk titel, även om min tyska inte är flytande. En annan inspiration för verket är italienska fresker från 1400-talet. Det som är speciellt intressant för mig är att bilden man ser när man går för att titta på fresker i en katedral i Florens eller Rom, är en mycket gammal bild som har förfallit. Så det blir mer och mer en bild av vår tid, och det är därför väldigt nytt. Sättet som kultur blir natur på grund av tiden har varit en inspiration för alla mina verk. Det viktiga med strukturen är att den alltid är på gränsen till att vara tonal. Min musik handlar alltid om att vara på kanten av något man hört förut, men man har faktiskt aldrig hört det ändå. Formen på stycket är typ klassisk. Musiken håller sig mest i det högre registret. Det finns inga ackord i stycket. Allt som spelas i orkestern är ett slags eko av violinstämman. Det är mitt mest romantiska och klassiska verk på ett sätt. Men detta är för mig en sorts dröm; det finns inga citat. Stycket börjar med en kadens som är på gränsen till tystnad. Jag bor på landet, och jag gillar att jobba på natten, när det är helt tyst. De enda ljuden kommer från fåglarna, som signalerar gryningens brytning genom till synes slumpmässiga utbrott. Det finns många ögonblick där jag försöker skapa ett slags distans genom att många instrument spelar pianissimo staccato-noter. Den här sortens pointillistiska drag, som jag har blivit känd för, är som Georges Seurats målningar, där man måste stå på avstånd för att se hela bilden. Efter att ha skrivit första satsen åkte jag till Venedig med tanken att skriva en romans för den långsamma andra satsen. Det första jag kom att tänka på var Barcarolle. Jag bestämde mig för att skriva en sorts slow-motion Barcarolle. Min musik är byggd på terser. Det som särskilt intresserar mig med detta är utforskningen av tonala tvetydigheter. Kanske är detta anledningen till att det inte finns några basgångar, för att understryka dessa tvetydigheter. Sista satsen är väldigt snabb och danslik. För många år sedan i Amsterdam hörde jag en gatumusikant spela sin fiol extremt snabbt. Här har jag försökt återskapa denna typ av folkmusik, med dess hetsiga sound.
    - Bent Sørensen 06-07-97

    Vi hör även utdrag ur:

    Bent Sørensens verk Angel's Music med Ardittikvartetten. Han skrev det i Rom, inspirerad av alla de spelande änglar som finns i barockkyrkorna i staden. Bent Sørensen blir ofta inspirerad av andra konstformer än musik. Det kan vara en bild, en titel, ett namn eller ett ord som fascinerar honom. Selma Lagerlöf, Emily Dickenson, Shakespeare, Rilke, Donne och den danske poeten Michael Strunge är några av författarna vars verk har gett Bent Sørensen impulser till att komponera musik. Men krackelerade kalkmålningar fascinerar honom mer än t e x mästerverk av Rubens och Titzian.

    Bent Sørensens solostycke för klarinett The Songs of the Decaying Garden - Den ruttnande trädgårdens sånger.

    Sørensens The Bells of Vineta för trombonsolo. Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons underbara resa, om staden som sjunker i vattnet med ringande kyrkklockor och endast återkommer vart hundrade år, inspirerade Bent Sørensen till The Bells of Vineta.

    Bent Sørensen har komponerat mer än 140 musikverk i alla genrer, bl a operan Under himlen. Sin andra pianokonsert La Mattina, skrev han 2009 till Leif Ove Andsnes. 2013-14 komponerade Bent Sørensen trilogin Papillons, dedicerad till konsertpianisten Katrine Gislinge. Han har under åren skrivit flera verk till henne. Bl a12 Nocturner för piano och den tredje pianokonserten som han komponerade under coronapandemin 2021. Titeln är La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021).

    2018 vann Bent Sørensen ett av världens främsta musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser L’isola della Città (Ön i staden). 

    Lyssna även på tonsättaren Bent Sørensen och konsertpianisten Katrine Gislinge i det nyare radioprogrammet Danska konstmusikens kungapar som publicerades i Tollans musikaliska den 28 juni 2022.

    Danska konstmusikens kungapar

    Danska konstmusikens kungapar

    Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den danska nedstängningen under den första corona-perioden har nu resulterat i ett vackert musikverk, ”mellan vildhet och ömhet”, pianokonserten La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021).

    Katrine Gislinge gav under pandemin konserter hemma på flygeln för sin man för att han skulle kunna njuta av livemusik, då det offentliga konsertlivet var nedstängt. Hon spelade Beethoven, Mozart, Chopin, Schubert, Schumann m fl och Bent Sørensen hörde detta och inspirerades alltså att komponera sin tredje pianokonsert, vilken han tillägnat Katrine Gislinge. Han har tidigare tillägnat sin hustru flera andra verk.

    De har båda äktenskap med andra, flera barn och egna karriärer bakom sig. De fann varandra 2011 vid en musikfestival.

    Hur påverkar deras relation dem musikaliskt? Hur känns det för Bent att skriva musik till Katrine och hur känns det för Katrine att spela den? Har deras förhållande till tonsättandet och musicerandet förändrats?

    Om Bent Sørensen har skrivits: ”Hans musik påminner mig om något jag aldrig hört förut! Han är en underbart poetisk kompositör vars musik svävar och flyger som höstvindar i oberäknelig skönhet!”

    2018 vann han en av världens främsta klassiska musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser L’isola della Città (Ön i staden), från 2016. Verket är för violin, cello, piano och stor orkester.

    En recensent skrev: Katrine Gislinges tolkningar präglas av en darrande känslighet, där varje liten detalj i musiken blir väldigt viktig men samtidigt samlas i en klar och framåtblickande ström. I sina händer, i sin musik, lyckas hon skapa den perfekta balansen mellan det sköraste och det mest direkta, och när man lyssnar på henne går man in i ett musikaliskt rum av "berusande sensualitet".

    Katrine Gislinge är känd för att spela den klassiska repertoaren, men hon arbetar även i många andra genrer. Hon har bl a spelat in Mozarts Pianokonserter 11, 12 och 13 med kadenser av Bent Sørensen. Tillsammans med svenska Stenhammarkvartetten.

    I 1999 spelade Katrine Gislinge in cd'en Piano Works på Deutsche Grammophon och var därmed den första danska pianist att utge musik på denna label.

    Vi får förstås i programmet lyssna på den mycket vackra musiken.

    Låtlista:

    Mignon - Papillons - IV. Allegretto, Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano, John Storgårds, dirigent, Lapplands kammarorkester

    DACAPO 8.226134

    Sigrids Wiegenlied, 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano

    DACAPO 8.226627

    Kreisleriana, Op. 16/ I. Äußerst bewegt (Extremely animated), Robert Schumann, musik

    Katrine Gislinge, piano

    danacord DACOCD 741

    Fantasia Appassionata For Piano Solo, Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano,

    DACAPO 8.226135

    Sterbende Gärten, I Allegro, molto fluente, Bent Sørensen, musik

    Rebecca Hirsch, violin Leif Segerstam, dirigent Danmarks Radios Symfoniorkester

    dacapo 8.224039

    Piano Concerto No. 3, "La Sera Estatica" (2020/21), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano, John Storgårds dirigent, Copenhagen Phil (Själlands Symfoniorkester) 12 nov 2021

    Live

    Impromptus For Piano D 899, Nr. 4 Ass-dur, opus 90, Franz Schubert, musik

    Maria Joao Pires, piano

    Piano Concerto No. 12 Kv414/ II Andante A-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen

    Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet

    Alba Records ABCD 418

    Piano Concerto No. 13 Kv415/ I Allegro C-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen

    Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet

    Alba Records ABCD 418

    Nächtlicher Fluss,

    12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano

    DACAPO 8.226627

    Pianosonat nr 2, op. 36 i b-moll, Sergej Rachmaninov, musik

    Katrine Gislinge, piano

    Live

    Kitch musik, Valentin Silvestrov, musik

    Katrine Gislinge, piano

    Live

    Mondnacht (Berceuse No. 2), 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano

    DACAPO 8.226627

    Im Treibhaus - en nyskriven svensk opera om romantik och skapande

    Im Treibhaus - en nyskriven svensk opera om romantik och skapande

    Kärleksdrömmar, svek, konventioner och patriarkat. Om författaren Mathilde Wesendonck, Richard Wagners Isolde i operan Tristan och Isolde.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Finns det plats för en skapande kvinna bredvid en genial man? En relevant fråga i samband med att ett av operahistoriens mest omtalade och älskade verk, Tristan och Isolde, skapades under en himlastormande och förbjuden förälskelse mellan två kulturpersoner, Richard Wagner och Mathilde Wesendonck.

    Efter premiären av Tristan och Isolde skulle Richard Wagner förneka Mathilde Wesendoncks medskapande av verket.

    Im Treibhaus - I växthuset är titeln på en av de dikter av Mathilde Wesendonck som Richard Wagner tonsatte i sångcykeln Wesendonck-lieder. Kammaroperan Im Treibhaus skulle haft premiär juli 2020 i Vattnäs Konsertlada norr om Mora, men fick skjutas upp p g a coronapandemin och hade istället urpremiär där den 23 juli 2021.

    Alten Anna Larsson gör Mathilde Wesendonck och tenoren Göran Eliasson gör Richard Wagner. Wagners dåvarande hustru Minna Wagner sjungs av Amelia Jacobsson och Mathilde Wesendonks make Otto Wesendonck sjunga av Ulrik Qvale. Wagners andra hustru Cosima von Bülow sjungs av Rebecka Fjällsby och Johan Rydh gör Johannes Brahms.

    Staffan Storm tonsatte här sin första opera och författaren Ebba Witt-Brattström debuterade som librettist.

     Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan

    Fyra nutida internationella tonsättare, del 2

    Fyra nutida internationella tonsättare, del 2

    Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Tonsättaren Louise Alenius bodde under tio år i Frankrike, men är sedan några år tillbaka i Köpenhamn. I Paris komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken.

    -Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte förstår. Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan Silent Zone om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk.

    Dottern spelas av slagverkaren Ying-Hsueh Chen och hennes bror gestaltas av kontratenoren Morten Grove Frandsen. Brodern löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt.

    -Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius.

    Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k ElefantmannenJoseph Merrick som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp.

    Hennes körsvit Rite of Nothing / En tom ritual uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken Søndermarken i Köpenhamn.

    Ett av hennes senaste stycken, Ilt / Syre, komponerade Louise Alenius till den 80 meter långa skulpturen The Wave. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid Ofelia Plads vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet Vertigo anpassade The wave till pandemin. Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre.

    2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat på 750 000 danska kronor.


    Jag intervjuade isländska tonsättaren Bára Gisladóttir första gången 2013. Nu möts vi digitalt genom Skype. Hon befinner sig i det svårt coronadrabbade Reykjavik. Hon utbildade sig i komposition vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn. Kontrabasen blev hennes instrument efter studier på Nya Zeeland. Hon älskar den. Om hennes spel på kontrabasen sägs det: "Hon behandlar kontrabasen såsom Jimi Hendrix gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud.”

    - Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra, då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir.

    Hon är synestetiker och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare i starka färger för att därefter komponera stycket hon hade i sitt huvud. Det blev inte mindre än 19 nonfigurativa målningar i rött och grönt innan hon kompositionnerade stycket Rooftops of Prague!

    Musiken på Brimslód, hennes debutplatta från 2015, handlar om havet. Dýpi betyder djupet och här är vi på havets botten. Det är Bára Gisladóttirs favoritstycke på plattan eftersom hon gillar allt som är kallt, vått och mörkt. Hennes nya platta gavs ut 2020. Titeln är HĪBER, vilket betyder vinter eller ide.

    Bára Gisladóttirs musik har framförts av Danmarks Radios Symfoniorkester og vokalensembleIslands Symfoniorkester och Helsingborgs SymfoniorkesterFrankfurts RadiosymfonikerEnsemble InterContemporain och Athelas Sinfonietta. Hon har dessutom fått Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Talangpris, Léonie Sonnings Talangpris och Reykjavíks Grapevine's Music Award.

    Låtlista:

    Bára Gisladóttir - Dýpi
    Kompositör: Bára Gisladóttir
    Bolag: Label Missing Danmark

    Badenpederstruck, Louise Alenius - 123
    Album: Stella Polaris
    Kompositör: Louise Alenius
    Bolag: Playground

    Louise Alenius - Ilt
    Sofie Elkjär Jensen, Elisabeth Jansson, Morten Grove Frandsen, Jacob Skov Andersen, Frederik Rolin
    Etikett: Dacapo

    Louise Alenius - Napoli
    Louise Alenius

    Louise Alenius - Elephant Man - Sommerballet
    Louise Alenius

    Louise Alenius - Silent Zone
    Morten Grove Frandsen Gitta-Maria Sjöberg Ying-Hsueh Chen
    Textförfattare: Louise Alenius

    Louise Alenius - Rite of Nothing
    Courage kör
    Textförfattare: Louise Alenius

    Bára Gisladóttir - Dýpi
    Kompositör: Bára Gisladóttir
    Bolag: Label Missing Danmark

    Bára Gísladóttir - Rooftops Of Milan
    Kompositör: Bára Gísladóttir

    Bára Gísladóttir - Rooftops of Prague
    Kompositör: Bára Gísladóttir

    Bára Gisladóttir - Her Palms Faced Down Forever After
    Album: Her Palms Faced Down Forever After

    Bára Gisladóttir - Vēxō
    Album: Vēxō

    Bára Gisladóttir - Tvíhirta
    Album: Tvíhirta

    Bára Gisladóttir - No Afterlife Thanks
    Kompositör: Bára Gisladóttir
    Bolag: Dacapo

    Ur Smålands steniga mylla - sopranen Karolina Bengtsson

    Ur Smålands steniga mylla - sopranen Karolina Bengtsson

    23-åriga sopranen Karolina Bengtsson spås en lysande framtid och studerar nu på Mozarteum i Salzburg. Kommer från en bygd i Småland, där även 1800-talets världsstjärna Christina Nilsson föddes.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I programmet medverkar även Karolina Bengtssons sångpedagog, professorn och världssopranen Barbara Bonney i Salzburg, altsångerskan Anna Larsson i Stockholm, svensk-ungerska sopranen Clarry Bartha i Tyskland. Clarry Bartha är konstnärlig ledare för internationella tävlingen Debut, samt Casting director för Festival Puccini Torre del Lago.

    Under större delen av 2020 och 2021 har Karolina Bengtsson fått digital undervisning  på grund av pandemin.

    Sopranen och professorn Barbara Bonney:

    - Karolina Bengtsson är så begåvad - det är inte klokt! Hon är den bästa sångerskan på Mozarteum just nu! Hennes röst är otroligt fin! Jag blir så lycklig när jag lyssnar till henne! Varje lektion är en konsert för mig. Jag sitter där och bara njuter. Ibland gråter jag.

    - Pandemin, med den digitala undervisningen, har paradoxalt nog medfört att jag kommit närmare mina elever. Genom kameran ser jag hur de använder munnen och tungan. Hur de andas och vad de tänker. Allt dessa som jag missar i ett rum när man inte är så nära. Jag tycker det här har varit helt fantastiskt!

    Svenska alten Anna Larsson var med i juryn i tävlingen Debut i Tyskland som Karolina Bengtsson vann:

    - Karolina slog juryn med häpnad redan på första provet. Det var väldigt, väldigt roligt att uppleva! Karolina är mycket trygg som sångare och sjöng t ex en svår aria ur Händels Julius Caesar. Hon gjorde det suveränt. Karolinas tilltal är väldigt öppet. Det betyder naturligtvis jättemycket för Karolina att få utvecklas tillsammans med Barbara Bonney, som kan anses ha varit den absolut största i världen i sitt röstfack, lyrisk sopran!

    Sopranen och konstnärliga ledaren Clarry Bartha bjuder varje år in 50 sångare av ca 600 sökanden till tävlingen Debut.

    - Jag hörde sopranen Karolina Bengtsson i Salzburg för två år sedan och fick gåshud av den naturlighet hon har i sin röst, vilken har en enorm potential att utvecklas. Karolina är språkbegåvad och ärlig i sitt sätt att sjunga, vilket gjorde mig väldigt glad. Hon är så självklar och har en enormt vacker röst!

    - Det är väldigt inne att vara operasångare och att bli berömd. Många imiterar och vistas i det här rosa livet med applåder och blommor. Men det finns ett visst allvar hos Karolina som jag tycker om. Som alla tycker om. Hon bryr sig inte så mycket om allt omkring, och är över huvud taget inte affekterad! Det är rösten och hennes ögon! Hon har den rätta blandningen av att vara ödmjuk och att vara hungrig. Hon är öppen och väldigt klok. Nu behöver hon något att bita i. Att vara operasångare är hårt arbete!

    - Karolina är nu lyrisk sopran. Jag hör framtiden med stora lyriska partier; Mozart förstås, Strauss, lyriskt ryskt, lyriskt italienskt, lyriskt franskt. Kanske med åldern går hon över från en Susanna till en Grevinna. Hon har ett fokus i rösten och en silverklang som är väldigt ovanlig, och påminner litet grand om slovakiska sopranen Lucia Popp, en av mina favoritsångerskor!

    Lyssna på Karolina Bengtssons operadebut som Pamina i Mozarts Trollflöjten tillsammans med andra studenter på Mozarteum i Salzburg. Länken fungerar från den 25 juni 2021 kl. 19:00:

    https://livestream.com/unimozarteumsalzburg/zauberfloete21

    Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

    Låtlista:

    W A Mozart, Solitudini amiche - Zeffiretti lusinghieri, Ilia's aria ur operan Idomeneo KV 366 FHD

    Karolina Bengtsson sopran, Mozarteumorchester Salzburg, Riccardo Minasi dirigent

    W A Mozart, Solitudini amiche - Zeffiretti lusinghieri, Ilia's aria ur operan Idomeneo KV 366 FHD

    Karolina Bengtsson sopran, Mozarteumorchester Salzburg, Riccardo Minasi dirigent

    Musik: Trad, Text: Wendela Hebbe, Fjorton År Tror Jag Visst Att Jag Var

    Alice Babs Sjöblom, Einar Ralf, Stockholms Studentsångare

    Daniel Nelson, Döden och Julia

    Karolina Bengtsson sopran, Malin Broman soloviolin & dirigent, Musica Vitae

    Daniel Nelson, Döden och Julia

    Karolina Bengtsson sopran, Malin Broman soloviolin & dirigent, Musica Vitae

    L v Beethoven, O wär ich schon mit dir vereint, Marzelline's aria ur operan Fidelio

    Karolina Bengtsson sopran, Das Philharmonische Orchester Würzburg, Enrico Calesso dirigent

    J. Haydn, Ragion nell'alma siede, Flaminias aria ur operan Il mondo della Luna Hob. XXVIII:7

    Karolina Bengtsson sopran, Bernadette Bartos piano

    Ignaz Holzbauer, operan Günther Von Schwarzburg

    Michael Schneider, Claron Mcfadden, Clarry Bartha, Robert Wörle, Christoph Prégardien, Michael Schopper, Vokalensemble La Stagione (Frankfurt Am Main), La Stagione (Frankfurt Am Main)

    Antonín Dvořák, Rusalka, hennes aria Sången till månen

    Lucia Popp sopran, Münchener Rundfunkorchester, Stefan Soltesz dirigent

    Sibelius, Var Det En Dröm (Op 37:4)

    Barbara Bonney sopran, Antonio Pappano piano

    J. Haydn, Piercing Eyes Hob XXVIa

    Karolina Bengtsson sopran, Bernadette Bartos piano

    G Mahler, Symfoni Nr 2 c-moll, Urlicht

    Anna Larsson alt, Claudio Abbado dirigent, Orfeon Donostiarra San Sebastian kör, Luzernfestivalens orkester

    R Strauss, Der Rosenkavalier: Akt 2, "Mir Ist Die Ehre Wiederfahren"

    Barbara Bonney sopran, Susan Graham mezzosopran, Christoph Eschenbach dirigent, Wiener Philharmoniker

    W. A. Mozart, Trollflöjten, Ach ich fühl's KV 620 Paminas aria

    Karolina Bengtsson sopran, Mozarteumorchester, Riccardo Minasi dirigent

    J. Haydn, Flaminias aria Ragion nell'alma siede ur operan Il mondo della Luna

    Karolina Bengtsson sopran, Bernadette Bartos piano

    Från Seoul till Kil. Renässanskvinnan Katarina Widell och blockflöjterna!

    Från Seoul till Kil. Renässanskvinnan Katarina Widell och blockflöjterna!

    Blockflöjtisten Katarina Widell adopterades från Seoul och bor i Kil. Toppstudent och fyrabarnsmamma. Med barock i Royal Albert Hall, turnéer med kvartetten Woodpeckers och förebild i Kulturskolan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Medverkar gör blockflöjtisterna i Woodpeckers / Hackspettorna:

    Katarina Widell från Seoul och Kil, Kate Hearne från Irland, Caroline Eidsten Dahl från Oslo och Pernille Petersen från Köpenhamn.

    Dessutom medverkar två elever till Katarina Widell:

    Blockflöjtsläraren Carolin Kårén vid Musik & Dansskolan i Piteå och Vanja Smith i Arvika som studerar vid Musikhögskolan Ingesund. Linjen är folkmusik men Vanja spelar även barock, tidig musik och nutida musik.

    - Det var min mamma som hörde talas om att det fanns en blockflöjtist i Kil som kunde ge lektioner. Jag bodde då i Karlstad och tog mig till Kil för att träffa Katarina Widell. Det tar bara en kvart med tåg, så det var väldigt smidigt. Jag valde Katarina då det var skönt att få en lärare som kunde ge ännu mer inspiration. Jag såg fram emot en högre nivå i spelet, förklarar Vanja Smith.

    - Ja, när man börjar komma upp på den nivån att man går på folkhögskola och  musikhögskola då känns det viktigt att ha en lärare som är aktiv musiker. Som har koll på repertoar, både på nutida och på äldre musik. Katarina lägger stor vikt vid det musikaliska. Inte så mycket på att vi bara ska spela rätt toner, det som står på papperet, utan musiken som vi spelar är någonting mer. Det är atmosfären som vi skapar när vi framför någonting, och den stämningen får vara kvar under hela stycket och sedan finnas kvar även när stycket är slut, förklarar Carolin Kårén.

    - Katarina Widell var tillresande lärare och bodde då i Stockholm. Hälften av gångerna flög jag ner på morgonen. Så hade vi lektion mitt på dagen i några timmar. Sedan flög jag hem till Piteå. När Katarina senare flyttade till Jokkmokk åkte jag dit med buss. Det tog längre tid att åka till Jokkmokk med buss än har flyga till Stockholm. Jokkmokk ligger ju i Norrbottens län, men i Lappland. Du är ju nästan i fjällvärlden när du är i Jokkmokk, tillägger Carolin Kårén.

    Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

    Fyra nutida internationella tonsättare, del 1

    Fyra nutida internationella tonsättare, del 1

    Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Pamela Z lever i San Francisco och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker. Birgitta Tollan mötte Pamela Z första gången i studion i San Francisco redan 1996. Nu "möts" de digitalt genom Zoom.

    Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i Rom när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i USA, Europa och Japan och har komponerat för dans, film och kammarensembler som Kronoskvartetten och Eighth Blackbird.

    - Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z.

    Ett av hennes stycken heter And the Movement of the Tongue. Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln A Delay Is Better. En recensent skrev: "En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer".

    Den brittiska tonsättaren Juliana Hodkinson, bosatt i Berlin sedan många år, erhöll 2015 det stora danska Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur motiveringen: "Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen."

    Några av hennes titlar är Lightness för förstärkta tändstickor och Why Linger You Trembling in your Shell?, där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar. Stycket I Greet You a Thousand Times är komponerat för symfoniorkester och elektronik

    Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i Danmark under några år, då hon bland annat var ordförande för Dansk Kulturfond. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid King's College i Cambridge och japanska studier vid University of Sheffield. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid Köpenhamns Universitet, Technische Universität i Berlin, Högskolan för scen och musik i Göteborg och i Darmstadt. Nu är hon lektor i komposition vid Griegakademin i Bergen, Norge.

    Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem?

    Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

    Låtlista:

    Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus

    In Tymes of Olde A Delay is Better Pamela Z

    Number 3 A Delay is Better Pamela Z

    Badagada, Suite for Solo Voice & Electronics Pamela Z

    Waving Not Drowning (a Guide to Elegance) Pamela Z

    And and And Pamela Z Amanda Gookin, cello, Ashley Hahn, röst

    Bone Music A Delay is Better Pamela Z

    I Greet You a Thousand Times Juliana Hodkinson Odense Symphony Orchestra in Carl Nielsen Hall, Odense, Denmark, conducted by Thomas Søndergaard

    Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus

    Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent

    Angel View Juliana Hodkinson Senatet

    Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent

    Joni Mitchell. Möt fem artister som inspirerats av henne.

    Joni Mitchell. Möt fem artister som inspirerats av henne.

    Barbara Hannigan: en helt naturlig sopran. Lina Nyberg: en unik personlighet! Mathias Landaeus: omedelbar som Picasso. Rosali Grankull: Punkare! Lisa Nilsson: Närvaro, djup, integritet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Låtlista:

    Joni Mitchell, Lyle Mays, The Persuasions - Shadows And Light
    Album: Shadows And Light
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Asylum Records

    Hans Abrahamsen - Let Me Tell You
    Barbara Hannigan, Andris Nelsons, Bayerska Radions Symfoniorkester (München)
    Let Me Tell You
    Textförfattare: Paul Griffiths
    Etikett: Winter & Winter

    Joni Mitchell - Blue
    Album: Blue
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Reprise

    Joni Mitchell - Little Green
    Album: Blue
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Reprise

    Joni Mitchell - Shine
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Hear Music

    Lina Nyberg Tentet - The Bone Marrow Gardens
    Kompositör: Lina Nyberg
    Bolag: Hoob Records

    Lina Nyberg - The Skin
    Album: The Sirenades
    Kompositör: Lina Nyberg
    Bolag: Hoob Records

    Lina Nyberg, David Stackenäs, Cecilia Persson, Josef Kallerdahl, Anna-Maria Helsing, Symfoniorkestern Vid Norrlandsoperan (Umeå), Peter Danemo - The Electra
    Album: Terrestrial
    Kompositör: Lina Nyberg
    Bolag: Hoob Records

    Joni Mitchell - Amelia
    Album: Hejira
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Asylum

    Rosali Grankull - Identitetshandlingar i C-dur
    Norrköpings Symfoniorkester Michael Bartosch

    Joni Mitchell - Song To A Seagull
    Album: Joni Mitchell
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Reprise

    Joni Mitchell, Wayne Shorter, Steuart Smith, Larry Klein - The Sire Of Sorrow
    Album: Turbulent Indigo
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Reprise

    Mathias Landaeus piano - Signe 4ever
    Kompositör: Mathias Landaeus

    Joni Mitchell, Jaco Pastorius - Talk To Me
    Album: Don Juan's Reckless Daughter
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Asylum

    Joni Mitchell - The Silky Veils Of Ardor
    Album: Don Juan's Reckless Daughter
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Asylum

    Joni Mitchell - Big Yellow Taxi
    Album: Hits
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Reprise

    Lisa Nilsson - När Jag Var Gift Med Herrman
    Kompositör: Lisa Nilsson, Mattias Torell
    Bolag: Playground

    Joni Mitchell, Wayne Shorter, Vince Mendoza - Both Sides Now
    Album: Both Sides Now
    Kompositör: Joni Mitchell
    Bolag: Reprise

    Christina Kjellsson: "Med Tourettes syndrom blir koncentrationen bättre"

    Christina Kjellsson: "Med Tourettes syndrom blir koncentrationen bättre"

    Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och tre romaner.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Artisten och författaren Christina Kjellsson sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med Tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta.

    Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson:

    - Hemma i byn Handsjöbyn i Jämtland fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt Miriam Makebas Pata pata. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra Miriam Makeba - det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på.

    - Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag.

    - Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat.

    - Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra Alf Hambe och Led Zeppelin och däremellan Barbro Högberg eller Flamingokvintetten - det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna, Lugna favoriter eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska!

    - Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre.

    - Ja, det som jag har det heter Tourettes syndrom – jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med Tourette är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med låtskrivarkurser och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter vad som behövs för varje text, var behövs det nånting i just den här texten? Det är likadant  med låtar jag hör en gång, de sitter väldigt länge, ibland för livet. Jag har låtar i huvudet hela dagarna och det är jobbigt, riktigt jobbigt är det.

    - Men jag kan vända orden lika fort bakåt som framåt och det gör jag när jag får tråkigt. Så det är en fördel och en annan fördel är att jag kopplar kreativiteten till tourettes, mitt tourettes syndrom vill att jag ska låta, vill att jag ska skapa.

    I programmet hör vi utdrag ur många av Christina Kjellssons fyndiga och fina låtar. Dessutom bjuds på två alldeles färska låtar från hennes kommande sjunde CD Marken: Blå Moped och På väg till dig. Den sistnämnda skrev Christina Kjellsson när hennes mamma var teminalt sjuk.

    Christina Kjellsson gav 2008 ut boken Rim och Reson. Hon har i 25 år gett musikelever kurser i ”textbehandling” och formuleringskonst.

    Hon har även gett ut de tre självbiografiska romanerna Solknepet (2013), Nu är jag ung hela mitt liv (2016) och Det här är livet (2020). Huvudpersonen i dessa heter Mirjam, med j, medan Miriam Makeba stavar med i.

    Ur recension i Svenska Dagbladet:

    Christina Kjellsson är prima donna assoluta bland lite yngre svenska kvinnliga vispoeter. Texterna är fyndiga, med tankeskärpa: ”Slott och koja och palats/Jorden är en samlingsplats”. Här har Christina Kjellson sina motsvarigheter i Stefan Sundström och Lars Demian. Christina Kjellson sjunger klockrent, med vacker röst och vitalitet i diktionen. Hon är dessutom en ypperlig gitarrspelare.”

    Christina Kjellsson har fått SKAP-stipendium, Olrogstipendiet och Fred Åkerström-stipendiet för personer som ”på ett betydelsefullt sätt arbetat för att bevara, utveckla och/eller skapa svensk visa”. Christina Kjellsson fick Svenska Vispriset 2015.

    Låtlista:

    PATA PATA
    Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy,
    Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy
    Miriam Makeba
    EVA
    15775, EVACD 4012

    Hållplats
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson
    BORDERLINE, BLCD22

    ETT HERRANS LIV
    Christina Kjellson,
    Christina Kjellson
    Christina Kjellson
    KUNG OBERON 013420, KOCD 941

    INGENTING FÖR OSS
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson
    TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021

    FOR FÖRBI
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson
    TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021

    Leila
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson
    TROGLODYT, TROGCD007

    Mayday
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson
    BORDERLINE, BLCD36

    MITT I EN MENING
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson
    BORDERLINE 19044, BLCD 22

    CIRKUS
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson
    NACKSVING 003524, NACKCD 031-3

    CIRKUS
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson
    NACKSVING 003524, NACKCD 031-3

    VÄSTRA GATAN
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson
    BORDERLINE 19044, BLCD 22

    Blå moped
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson

    På väg till dig
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson

    På väg till dig
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson

    MORGONVÄKT
    Christina Kjellsson,
    Christina Kjellsson
    Christina Kjellsson
    BORDERLINE 19044, BLCD 22

    Fyra nutida internationella tonsättare. Del 2. Av Birgitta Tollan

    Fyra nutida internationella tonsättare. Del 2. Av Birgitta Tollan

    Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Tonsättaren Louise Alenius bodde under tio år i Frankrike, men är sedan några år tillbaka i Köpenhamn. I Paris komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken.

    -Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte förstår. Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan Silent Zone om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk.

    Dottern spelas av slagverkaren Ying-Hsueh Chen och hennes bror gestaltas av kontratenoren Morten Grove Frandsen. Brodern löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt.

    -Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius.

    Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k ElefantmannenJoseph Merrick som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp.

    Hennes körsvit Rite of Nothing / En tom ritual uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken Søndermarken i Köpenhamn.

    Ett av hennes senaste stycken, Ilt / Syre, komponerade Louise Alenius till den 80 meter långa skulpturen The Wave. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid Ofelia Plads vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet Vertigo anpassade The wave till pandemin. Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre.

    2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Legat på 750 000 danska kronor.


    Jag intervjuade isländska tonsättaren Bára Gisladóttir första gången 2013. Nu möts vi digitalt genom Skype. Hon befinner sig i det svårt coronadrabbade Reykjavik. Hon utbildade sig i komposition vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn. Kontrabasen blev hennes instrument efter studier på Nya Zeeland. Hon älskar den. Om hennes spel på kontrabasen sägs det: "Hon behandlar kontrabasen såsom Jimi Hendrix gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud.”

    - Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra, då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir.

    Hon är synestetiker och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare i starka färger för att därefter komponera stycket hon hade i sitt huvud. Det blev inte mindre än 19 nonfigurativa målningar i rött och grönt innan hon kompositionnerade stycket Rooftops of Prague!

    Musiken på Brimslód, hennes debutplatta från 2015, handlar om havet. Dýpi betyder djupet och här är vi på havets botten. Det är Bára Gisladóttirs favoritstycke på plattan eftersom hon gillar allt som är kallt, vått och mörkt. Hennes nya platta gavs ut 2020. Titeln är HĪBER, vilket betyder vinter eller ide.

    Bára Gisladóttirs musik har framförts av Danmarks Radios Symfoniorkester, och vokalensemble, Islands Symfoniorkester och Helsingborgs Symfoniorkester, Frankfurts Radiosymfoniker, Ensemble InterContemporain och Athelas Sinfonietta. Hon har dessutom fått Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Talangpris, Léonie Sonnings Talangpris och Reykjavíks Grapevine's Music Award.

    Logo

    © 2024 Podcastworld. All rights reserved

    Stay up to date

    For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io