Logo

    Vikingar och zombier granskas

    svMarch 16, 2016
    What was the main topic of the podcast episode?
    Summarise the key points discussed in the episode?
    Were there any notable quotes or insights from the speakers?
    Which popular books were mentioned in this episode?
    Were there any points particularly controversial or thought-provoking discussed in the episode?
    Were any current events or trending topics addressed in the episode?

    About this Episode

    Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

     Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen.

    – Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price.

    Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk – allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti.

    – Visst blir pulvret giftigt, säger han, men vi kommer troligtvis ändå inte att kunna uppleva samma sak som en voodoo-troende haitier som vuxit upp med zombies som en självklar del av kulturen, menar Richard Holmgren.

    Richard Holmgrens recept på zombiepulver

    1. Tillredarens armar och händer smörjs med en skyddande lotion innehållande citron, ammoniak och kleren. Placera bomullspluggar i näsan, ta på en skyddande hatt och täck hela kroppen med hampasäckar.
    2. Blåsfisken och paddan soltorkas under några dagar under stark sol.
    3. Därefter värms fisken och paddan försiktigt över öppen eld. Det är viktigt att inte värma för länge, då djurens aktiva gifter kan försvagas.
    4. Mal sedan ovanstående ingredienser i en mortel till ett grovt fragmenterat stoff.
    5. Rosta sedan spindeln (exempelvis en ”Haitian Brown”) med tusenfotingen samt den ogiftiga ödlan ganska hårt. Värmen kan vara hög eftersom de inte har några aktiva toxin som kan förstöras.
    6. Lägg sedan de rostade djuren i morteln och fortsätt att mala alltsammans med blåsfisken och paddan - detta till ett pulver som även filtreras för att slutligen ge ett grövre pulver.
    7. När pulvret appliceras på offrets kropp skapar det en känsla av myror under huden. Kliandet (paddans gift) skapar sår som gör att tetrodotoxinet når blodflödet. Mest effektivt är pulvret om det tas oralt under extremt noggrann dos. I vissa recept förekommer växtdelar för att skapa klåda och irritation på huden.
    8. Överkurs: förmodligen var det den giftiga örten, Datura stramonium, som medförde amnesi och extrema hallucinationer som användes för att skapa ett ”efterpulver”. Om det första pulvret fick offret att skenbart dö och sedan återvända från de döda, så var det denna så kallade ”zombiegurka” som senare skapade ett bisarrt beteende. 

     (lokala varianter förekom på Haiti samt skilda åsikter på ingrediensernas effekter)

    Recent Episodes from Vetenskapsradion Historia

    Stenåldersolikheter överdrivna

    Stenåldersolikheter överdrivna

    Stenåldersjägare som byggde byar och tempel och bönder som fiskar och jagar. Vi vrider och vänder på begreppen jägare och bonde under forntiden och sätter betyg på Richard Lejonhjärta!

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I sydöstra Turkiet byggde jägarsamlarfolk monumentala stenstrukturer och bosättningar för 11 000 år sedan och tolkningarna av platser som Göbekli Tepe utmanarna nu vår bild av hur livet på jägarstenåldern fungerade.

    Tobias Svanelid träffar arkeologen som ansvarar för de banbrytande utgrävningarna av världens första bofasta befolkning men träffar också arkeologen Magnus Odebäck Ljunge som menar att också vår bild av bönderna måste nyanseras. Jakten och fisket skulle fortsätta att spela en central roll för deras försörjning under många tusen år.

    Och så betygsätter Dick Harrison Englands medeltidskung Richard Lejonhjärta - var har den hjälte Ivanhoefilmerna porträtterar eller en plåga för 1100-talets engelsmän?

    Så blodtörstiga var stenålderns folk

    Så blodtörstiga var stenålderns folk

    Mötena mellan stenåldersfolk i Skandinavien verkar ha varit betydligt blodigare än man tidigare trott. Vi kartlägger den blodiga kampen mellan tidiga bönder och jägarfolk.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ny forskning som presenteras i tidskriften Nature beskriver mötena mellan olika stenåldersfolk som våldsamma. Det talas om slakt och utrotning, först när de första bönderna vandrade in på de tidiga jägar-samlarnas marker i Skandinavien, sen när den första bondebefolkningen konkurrerades ut av nya grupper från Yamnayakulturen.

    Tobias Svanelid diskuterar de nya rönen med arkeologen Jonathan Lindström och undersöker hur vi ska se på stenålderns våldskultur.

    Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken betydelse kvinnorna runt Jesus hade för den tidiga kristendomen.

    Shoguns samurajer och ninjor är tillbaka

    Shoguns samurajer och ninjor är tillbaka

    Ingen annan bok har gjort mer för ett land än Shogun gjort för Japan. Nu kommer en ny version av den episka berättelsen om 1600-talets Japan, men vad är egentligen dikt och sanning i serien?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    6 miljoner böcker såldes av James Clavells Shogun när den släpptes 1975. En hel generation japanälskare har dyrkat boken och tv-serien som följde, och när Disney nu gör en nyfilmatisering går Tobias Svanelid till botten med vad som är sant i seriens skildringar av samurajer, ninjor och geishor. Historikern Lisa Hellberg berättar om de verkliga människorna som fått stå modell för seriens huvudpersoner.

    Dessutom uppmärksammar vi vårdträdens urgamla anor i Sverige och hur människor i alla tider offrat till träden för att de skulle skydda svenska hus och gårdar från olycka.

    Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de mytomspunna kinesiska sjöexpeditionerna på 1400-talet.

    Svenskar letar runor i Kievs katedral

    Svenskar letar runor i Kievs katedral

    Ukrainas kulturarv är under attack och nu är svenska forskare engagerade i att dokumentera Sofiakatedralen i Kiev för att bevara kyrkans historia om den skulle skadas av ryska raketer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Under tusen år har människor ristat och klottrat meddelanden på Sofiakatedralens väggar. Nu dokumenterar svenska och ukrainska forskare de historiska meddelandena, däribland runinskrifter, för att bevara dem för eftervärlden. Jonathan Westin, en av forskarna i projektet, berättar om hur det är att arbeta i skuggan av kriget.

    Dessutom riktas nu strålkastarljuset mot det svenska kulturarvet som enligt en ny rapport från FOI redan är under attack. Hoten är såväl digitala som fysiska och svenska kulturarvsinstitutioner behöver nu påskynda arbetet med att skydda sina samlingar.

    Och så besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om hur kontakterna mellan samer och vikingar såg ut.

    Därför bråkar prinsar

    Därför bråkar prinsar

    Från Erik XIV och Johan III till Harry och William har kungasöner bråkat, kivat och kämpat om makten. En ny avhandling undersöker orsakerna bakom maktkamperna.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebar också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet.

    Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

    Vrakplundrarna i Östersjön

    Vrakplundrarna i Östersjön

    Fyra män döms för att i många år plundrat svenska vrak. Men hur kan man skydda vraken och samtidigt göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten? Hör om metallburar och spionkameror på bottnen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    De män som nyligen dömdes i hovrätten hade i årtionden plundrat vrak längs den svenska Östersjökusten. Mynt, keramik och en kanon från 1600-talet var några av fynden som bärgats.

    Tobias Svanelid och Urban Björstadius redogör för rättsfallet, men kartlägger också hur marinarkeologer tänker kring utmaningarna med att å ena sidan tillgängliggöra det maritima kulturarvet och å andra sidan skydda det mot plundring.

    I Kroatien till exempel har man burat in ett av de mer värdefulla antika skeppsvraken och i Grekland har man satt upp övervakningskameror.

    På Vasamuseet använder man lego i en ny utställning för att gestalta några av världens mest välkända skeppsvrak - allt från Vasaskeppet till Titanic.

    Dessutom svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vad som hade hänt om Hitler anfallit Sverige under andra världskriget.

    Kartorna formade vår världsbild

    Kartorna formade vår världsbild

    Kartritaren banade väg för kungliga expansionsplaner på 1500-talet och formade vår bild av världen med Europa i centrum. Men kartritarna hade också makten att sudda ut och skapa vita fläckar i Afrika.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Staffan Bergwik har undersökt vad kartritandet gjort med vårt sätt att tänka kring vår plats i världen och vårt förhållande till vår planet.

    Gerardus Mercator var först med att rita en världskarta och satte förstås Europa i mitten av den. Och ju högre höjder vi kunnat nå, med ballonger eller med rymdskepp, desto större insikt har vi förstått om vår egen litenhet och om planetens sårbarhet.

    Dessutom uppmärksammar vi Petter Hellströms forskning om Afrikas vita fläckar. På 1500- och 1600-talen var kartorna över Afrika fyllda med information, men under 1700-talet suddades det mesta av detta ut. Afrikas vita fläckar är en skapelse från upplysningstiden men berättar också mycket om Europas syn på afrikanerna.

    Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur kunskapen om pyramidbygge kan ha över världen.

    Robotar och blodbad

    Robotar och blodbad

    Följ med Vetenskapsradion Historia till antikens robotmakare, blodtörstiga danska kungar och incestuösa faraoner. Vi granskar Håfströms bioaktuella Stockholm Bloodbath och diskuterar robothistoria!

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI.

    Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil.

    Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet.

    Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest.

    Programledare är Tobias Svanelid.

    Myternas Mykene

    Myternas Mykene

    Följ med Tobias Svanelid till kung Agamemnons Mykene, staden som var Greklands rikaste och där berättelserna i Iliaden tog sin början. Men vad vet vi egentligen om den mykenska civilisationen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja.

    Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

    Svenskar dyker vid Homeros Asine

    Svenskar dyker vid Homeros Asine

    En sjunken hamn från Homeros tid undersöks nu av svenska marinarkeologer i hopp om att få nya svar på frågan om den mytomspunna bronsåldersstaden Asine.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Asine finns omnämnt av Homeros som en stad som bidrar med ett antal skepp till den militära expeditionen mot Troja. Men i skuggan av berättelserna om Achilles, Hector och den sköna Helena dyker nu svenska marinarkeologer i vattnen utanför Asine. Vad man misstänker kan vara en sjunken hamnanläggning från bronsåldern kartläggs av dykarna på en plats som i mer än hundra år tilldragit sig svenska arkeologers intresse. Tobias Svanelid är med på dykbåten och samtalar också med Ann-Louise Schallin om Asines dimhöljda historia.

    Logo

    © 2024 Podcastworld. All rights reserved

    Stay up to date

    For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io