Johan Kants rektorspodd

I årtionden har riksdagspolitiker lyft fram hur viktigt läraryrket är och att man måste värna lärarkåren. Ändå har det blivit värre och värre för lärare när det gäller både arbetsbörda och ansvar. Trots höga rop om administrationshelvete och bristande nationella prov och urusel kursplan har ingenting hänt. Ingenting!

I detta poddavsnitt samtalar jag med pedagogen och läsforskaren Bo Sundblad om nedmonteringen av läraryrket.

Trevlig lyssning!

Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarnas förening, skrev 5/4-21 en debattartikel i Dagens Nyheter (DN) där han synliggjorde den marginalisering som skett på läromedelsfronten. Tagen av artikelns innehåll bestämde jag mig för att kontakta Per Kornhall för att fråga honom ifall han hade tid för en pratstund om detta förfall. Till min glädje fick vi ett bra samtal över telefon.

Verkligen skrämmande hur denna utveckling har skett i det tysta och inte uppmärksammats av någon debattör - inte heller jag har tagit upp denna fråga.

För vem drabbar det? Egentligen alla elever, men framförallt de som inte har skriven text i sin hemmiljö eller en tradition av att läsning och studier. Alltså en marginalisering och ett klassamhälle redan på skolnivå.

Det är intressant att Skolverkets tjänstemän så kategoriskt avfärdar Per Måhls inspel om Skolverkets förslag till nytt betygssystem. Jag menar, Per Måhl har ju varit sakkunnig i betygsberedningen, skrivit fyra böcker kring betyg och bedömning och otal artiklar. Per Måhl är verkligen expert och trots det avfärdas han.

I det här poddavsnittut talar jag med Per Måhl angående hans artikel i Skola och Samhälle som rönte så stor debatt. Vi talar om stycke för stycke där Per får berätta om texten.

Forskarna som hade myntat begreppet fonologisk medvetenhet; Usha Goswami, professor i neurologisk forskning med fokus på kognitiv utveckling, Camebridge University och Peter Bryant, professor i utvecklingspsykologi, Oxfort University hade kommit till en makalös upptäckt:

”Vi har tvingats komma till två obekväma slutsatser – obekväma, i alla fall, för författarna till en bok om fonologisk medvetenhet och läsning.

Det första är att det finns mycket lite direkt evidens för att barn som lär sig läsa är beroende av relationen mellan bokstav och ljud. 

Den andra att det finns en hel del evidens för att barn lätt och naturligt lär sig läsa på andra sätt. (Goswami an Bryant 1990:46)”

Ett sådant kritiskt självmedvetande är, hur som helst, uppenbarligen inte tillfinnandes hos många av dem som använder konstruktionen fonologiskt medvetande.”

Frågan är om lågstadie- och speciallärare har det modet? Eller om falangen av psykologer som ser på läsningen utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv? Den sistnämnda gruppen har nog inte modet att ompröva sina ställningstaganden - det är alldeles för mycket prestige och makt som står på spel. Lika bra att låta tusentals elever misslyckas i stället. Man står ju sig själv närmast.

I det här poddavsnittut talar jag med läsforskaren Bo Sundblad om fonologisk medvetenhet.

Trevlig lyssning!

Läsutvecklingsschemat (LUS) är en baktalat instrument. Vad beror det på? Kanske var Bo Sundblad före sin tid eller också var det så att den genren som står för den naturvetenskapliga sättet att se på läsning har varit för starka och vunnit läskriget. Ni vet det läskrig som rådde mellan olika företrädare för vad läsningen var.

I det här poddavsnittet kommer vi tala om vad LUS är och inte är.

Trevlig lyssning!

Den senaste tiden har det varit en stor snackis i skoldebatten om hur Skolverket på något sätt vill införa någon slags relativ bedömning. En person som reagerade på detta är betygsexperten Per Måhl som var gäst i Rektorspodden 24/2-21 (avsnitt 2). Men hur kan man förstå Skolverkets svar och deras vilja att återinföra någon form av relativ bedömning? Detta diskuterar jag med Bo Sundblad, betygsexpert och lektor i pedagogik, i akt och mening att komma bakom diskussionen och förstå vad det är som driver dessa människor.

Trevlig lyssning!

Under flera års tid har den allt grövre kriminaliteten som krupit längre ner i åldrarna diskuterats. Ungdomsgäng och nätverk. Gangsterkriminalitet och råhet. Vad göra?

Fredrik Kärrholm, polis som en master i kriminologi, kom 2020 med en uppmärksammad bok där han ville se betydligt striktare lagstiftning mot dessa unga killar. Lasse Wierup, journalist och författare, har gjort en stor genomlysning av dessa nätverk.

Men vad säger juristen? Anna har själv erfarenhet av vilka möjligheter dessa killar har redan från start och personligen har jag jobbat som lärare när ett kriminellt gäng skickade in sina springpojkar i skolan för att rekrytera. Det blev allt annat än lugnt om man så säger.

Men vad ska man göra? Vi har inget svar och vi är inte experter på området, men har utifrån våran erfarenhet en del åsikter i frågan. 

Trevlig lyssning!

Referenser

https://johankant.wordpress.com/2021/01/10/2021-varning-for-kant/

Fredrik Kärrholm: Gangstervåld – den nya brottsligheten, Fri tanke 2020

Lasse Wierup: Gangsterparadiset - så blev Sverige arena för gängkriminalitet, skjutningar, Forum 2020

Per Måhl, betygsexpert och utbildningskonsult, har länge hävdat att det inte finns någon betygsinflation. Tvärt emot den rådande debatten hävdar Måhl med en dåres envishet att man inte helt tvärsäkert kan säga att det handlar om betygsinflation.

I det här poddavsnittet får Per förklara hur han tänker om sina påståenden. Jag får också en möjlighet att personligen ge en känga åt det relativa betygssystemet.

I många år bloggade jag och Helena von Schantz parallellt med våra egna bloggar. Hon befann sig i Norrköping och jag i Stockholm. Vi träffades och skrev en gemensam debattartikel om att återinföra studentexamen. Vi låg väldigt nära varandra när det gällde synen på kunskap, skolans uppdrag och vad lärarens uppdrag var.

Sedan försvann Helena från debatten. Inte sedan 2016 har hon bloggat även om hennes läsvärda texter givetvis ligger kvar på nätet.

Nu har jag återupptagit kontakten med Helena och i detta poddavsnitt berättar hon vad som hände 2016 och berättar även om sin syn på läraruppdraget och skolan.

Trevlig lyssning!

Vilken roll spelar samspelet mellan lärare och elev? En hel del skulle nog de flesta säga - men vad innebär det? Och hur kan det konkret se ut? I ett samtal med Bo Sundblad, läsforskare och pedagog, samtalar jag om detta samspel. Det blir en hel del stickspår, vilket det inte sälla blir under ett dynamiskt samtal.

Trevlig lyssning!

I ett samtal med läsforskaren Bo Sundblad talar vi om resultatuppföljningen och den effekt den har på läraren och skolan. Vad är det som händer när man följer upp resultat kontinuerligt under läsårets gång?

• Vad händer med organisationen?
• Vad kan man göra med resurserna (dvs lärartid)?
• Vad går det att se hos de enskilda eleverna?
• Vad inträffar hos läraren när denne ser att dess arbete ger resultat?

Någonting positivt händer med lärarorganisationen och i dessa dystra Covid-tider kommer resultaten som ett ljus i mörkret.

Trevlig lyssning!

Under hösten 2020 har debatten kring de växande friskolekoncernerna och de resursstarka eleverna som söker sig dit. På ojämna villkor konkurrerar kommunala och fristående skolor.

Bakgrunden till denna debatt är den bok som Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans gav ut i maj 2020. Under hösten kom Linnea Lindqvist, rektor för Hammarkullsskolan, ut med boken En tickande bomb. När Filippa Mannerheims debattartikel publicerades i Expressen formligen exploderade debatten. 

I det här poddavsnittet samtalar jag med Marcus Larsson och Linnea Lindqvist om läget kring diskussionerna.

Trevlig lyssning!

I många år har Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, varit engagerad i skolfrågor. Föga förvånande har han blivit ifrågasatt av det pedagogiska etablissemanget, medan andra som också förfärats över svensk skolas nedgång intresserat undrat vad Magnus Henrekson tycker är fel. I debattartiklar och inom media har Henrekson gång på gång lyft fram diverse svårigheter som skolan står i och givit förslag på ett förändrat fokus på skolans innehåll.

I en uppgörelse med det pedagogiska etablissemanget kom Magnus Henrekson ut med en bok tillsammans med Martin Ingvar, Inger Enkvist och Ingrid Wållgren. Kunskapssynen och pedagogiken gav eko i den pedagogiska världen och jag skrev några blogginlägg om boken och Magnus gästbloggade hos mig.

I det här samtalet tar jag upp Magnus skolengagemang och till viss det innehållet i boken.

Trevlig lyssning!

Sällan har jag politiker med i min podd. Anledningen är att jag vill komma närmare professionerna - de som jobbar i skolan och debatterar skolan. Över lag sätter politiker upp mål och visioner medan pedagoger, tjänstemän, skolledare och lärare försöker förverkliga politiska beslut. Hur blir det egentligen?

En politiker som jag anser har stuckit ut en hel del i sina tankar om skolan är Rossana Dinamarca. Som Vänsterpartiets skoltalesperson gick hon emot mycket av det som jag trodde på (och tror på) och var en av de största kritikerna till Jan Björklund. Vid ett tillfälle var hon på besök på Jordbromalmsskolan och vi kom att tala om betyg. Vi var inte överens.

Många år har gått sedan dess och jag har velat samtala med Rossana i min podd. Under en ganska lång tid har jag försökt få till ett samtal med henne, men Rossana har lämnat politiken och studerar numer juridik. 

Äntligen fick jag till ett möte för några månader sedan och kan nu publicera ett samtal där vi inte är riktigt överens. Som bonus var Vänsterpartiets nuvarande talesperson i skolfrågor, Daniel Riazat, med på samtalet. 

Den här podden är opolitisk och inte bunden till någon livsåskådning. Samtalet är därför inte en politisk manifestation utan det som Rossana och Daniel säger, oavsett om de refererar till ett partiprogram, är tankar och åsikter som får stå för dem. För mig var det intressant att få fram ett perspektiv som inte klingar med mina egna tankar, särskilt när det gäller betyg.

Trevlig lyssning 

Visst är det svårt med elevhälsa? Att ständigt fokusera på kärnuppdraget, att undervisa eleverna i de kunskaper som de har rätt att lära sig, samtidigt som de ska må bra. För visst är det skolans uppgift att se till att eleverna mår bra? 

Några som inte tycker det är svårt med elevhälsa är gänget på Visättraskolan i Huddinge. Hårt arbete ja, men Semira Vikström, Dounya Hayyoun och Erik Hall leder personalen på skolan med hjälp av elevhälsoarbetet. Trion har tillsammans med forskaren Ingrid Hylander skrivit en bok med titeln Elevhälsa i praktiken - Hur gör vi?

Trevlig lyssning!

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med beprövad erfarenhet menas den tysta kunskap som lärarkåren sitter på är inte vatten värd. I debatten är det kunnande som finns inom lärare inte vatten värd. Hur ofta hör du lärare som deltar i den offentliga debatten hänvisa sina påstående till den erfarenhet hen har?

Däremot hörs det ganska ofta ”vetenskapen säger” eller ”enligt forskning”. Fast när det gäller att vara noggrann när det gäller grundläggande forskningsmetodik inom pedagogiken ligger inte så värst högt på prioritetslistan. Jag har själv på bloggen lyft upp hur det fuskas, t.ex. Ruth Butler 1988 eller Betygens geografi.

Betyg och bedömning är kanske det område som den ideologiska debatten där det forskningsfuskas mest.

Vi har tidigare i år talat om just vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet men jag anser att det är viktigt att åter ta upp detta ämne då jag anser att lärares tysta kunskap inte väger tungt i debatten. 

Trevlig lyssning!

Hans-Albin Larsson är professor i historia med specialitet mot bland annat skolhistoria och didaktik. Under decennier har han följt svensk skolas utveckling och de aktörer som varit delaktiga att få skolan dit den är idag. Intressant? Det tycker jag verkligen.

Trevlig lyssning!

Hammarkullen - ett av de särskilt utsatta områdena enligt polisen, styrt av en kriminell släkt som enligt boken Familjen, bygger på en hederskultur. Alltså det som i senaste tidens debatt kallas för Klankriminalitet.

Barnen på Hammarkullsskolan ser de gråa husen ett par hundra meter från skolgården och några elever bor även på dessa adresser där försörjningsstöd, arbetslöshet, utanförskap och segregation är vardag.

Men är allt så nattsvart? Nej, för på Hammarkullsskolan är Linnea Lindqvist rektor. En engagerad och debattglad kvinna som kämpar mot segregation och ständiga neddragningar av resurser i skolan. Linnea har gjort sig känd för att vara en av initiativtagarna till Lärarupproret och hon är ständigt med och lyfter fram det arbete som tankesmedjan Balans presenterar.

Nu är Linnea även aktuell med boken En tickande bomb - en bok om skolsegregation.

Trevlig lyssning!

”Den språkfattige blir hämmad i sin sociala kontakt med andra (vilket leder till isolering och ensamhet). Förmågan att utvecklas intellektuellt och emotionellt reduceras; p g a den språkliga otillräckligheten kan man inte inhämta och bearbeta kunskaper, analysera problem, argumentera och ifrågasätta på det sätt som man annars skulle kunna. Detta leder till mindre möjligheter att skapa sig en position i samhället (sämre jobb e t c). Eftersom den språkfattige inte kan eller vågar använda sitt språk i många situationer, avhänder han/hon sig många möjligheter att politiskt, ekonomiskt och kulturellt påverka och förbättra sin egen situation. I stället blir det de språkligt avancerade, som också besitter kunskaperna och den sociala prestigen, som ensamma får utöva den politiska, ekonomiska och kulturella makten. Den språkfattige tvivlar på sig själv och sina möjligheter i samhället. Han kan känna sig utestängd och kanske inte så sällan rent desperat.”

(Per Linell: Människans språk, s 45)

Vad betyder det att ha ett rikt språk? Hur påverkas människan av det och vad händer med den språkfattige? 

I en hotellobby i Göteborg träffar jag Per Linell, professor emeritus, för att tala om Människans språk. 

Trevlig lyssning!

Marcus Larsson, en halvan av tankesmedjan Balans, hade beskrivit det svenska skolsystemet i allmänhet och friskolesystemet i synnerhet. Jag var tvungen att bege mig till Göteborg för att få en pratstund med Marcus. En dryg timmes samtal skulle kunnat varit minste det dubbla.

Lyssna!!!