P1 Kultur Reportage

Den folkkära konstnären och keramikern Lisa Larson har avlidit efter en tids sjukdom, hon blev 92 år gammal. Här följer ett samtal med Sveriges Radios Rigmor Ohlsson från 2018 där Lisa Larson berättar om sitt liv med leran.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I folkhemssverige på 50- och 60-talet var en keramikfigur av Lisa Larson nästan ett måste i de flesta hem och numera i nätauktionernas eldorado är en figur av Lisa Larson ett säkert kort för upptrissad budgivning.　

Hennes popularitet har bara ökat med åren, inte minst i Japan, där hennes figurer nästan fått kultstatus.　

1954, efter 5 års studier på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg, anställdes Lisa Larson på Gustavsbergs porslinsfabrik. Det var Stig Lindberg som blivit förtjust i hennes elevarbeten som övertalade henne att ta jobbet.

I 26 år jobbade hon på Gustavsberg, men 1980 övergick hon till egen verksamhet. Kärleken till leran förblev stark livet ut.

Ett program av Rigmor Ohlsson.

Young Royals är en av Netflix stora succéer, en svensk serie som nått unga tittare över hela världen. Fans berättar att serien gett dem sammanhang där de lär känna människor över landgränser, det är mäktigt, säger Edvin Ryding som spelar kronprins Wilhelm i serien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Möt Asta Kamma August, aktuell i två biofilmer i vår, Hypnosen med premiär 8 mars och Kalak med premiär 12 april. Hon representerade Sverige som Shooting Star på Berlins filmfestival, samtidigt som hon plågas av jag-fixeringen i samhället.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reporter: Björn Jansson
Producent: Eskil Krogh Larsson

Det har stormat en hel del kring Oscarsgalan genom åren. Den amerikanska författaren Michael Schulman har skrivit boken Oscar Wars: A history of Hollywood in gold, sweat and tears. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson har träffat honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För ukrainskt kulturliv och civilsamhälle har särskilt en persons öde blivit en symbol: författaren Viktorija Amelina som dog i juli 2023 i en rysk robotattack i östra Ukraina. Ett reportage av Kulturredaktionens Fredrik Wadström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Viktorija Amelina debuterade som författare 2014 och hann skriva två romaner och två barnböcker. Ändå är hon en av Ukrainas mest kända kulturpersoner.

Efter starten på den storskaliga ryska invasionen i februari 2014 lade Amelina skrivandet åt sidan och började arbeta med att dokumentera ryska krigsbrott runt om i Ukraina.

Under en av sina resor sommaren 2023 satt hon på en restaurang i staden Kramatorsk tillsammans med författarkollegor från Uruguay när en rysk robot slog ned. Ett 60-tal människor skadades och 13 dödades, däribland Viktorija Amelina. Hon blev 37 år.

Men hennes vänner i det ukrainska kulturlivet och bland ukrainska människorättsaktivister fortsätter enträget att prata om Amelina. Hennes texter publiceras och översätts till andra språk. Politiker i andra länder refererar till henne i sina tal.

Följ med till Ukrainas huvudstad Kiev och träffa några av dem som stod henne nära och som själva kämpar för ett fritt och öppet samhälle.

Medverkande:

Oleksandra Matvijtjuk, Center for Civil Liberties och mottagare av Nobels Fredspris 2022

Tetyana Teren, ordförande i ukrainska PEN

Det här är ett reportage av Fredrik Wadström.

Liv Strömquist är tillbaka på Dramaten med föreställningen Liv och död Strömquist som hon skapat tillsammans med regissören Ada Berger. Möt den kreativa duon i P1 Kultur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Lisa Bergström
Producent: Nina Asarnoj

Hon älskar kärlek och utropstecken. Nioosha Shams väjer inte för att sätta sju på raken för att uttrycka en stark förälskelse!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För P1 Kulturs Anna Tullberg berättar hon om känslorna, tankarna och skrivsättet bakom debutsamlingen ”Teshne”, som betyder törstig på persiska.
Frågan är om det numera betraktas som revolutionärt att skriva så högljudd kärlekspoesi på svenska? Av kritikernas mottagande av ”Teshne” att döma, verkar det nästan så.

Musiken i inslaget är ”Gole Bee Goldoon” med Googoosh.

Han lever sin dröm, har nuförtiden basen i Sverige - och försörjer tio personer hemmavid på sin lön som frilansande operasångare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu gör Luthando Qave stor publiksuccé i Rossinis ”Barberaren i Sevilla” på Kungliga operan i Stockholm.

För P1 Kulturs Mattias Berg berättar han om vägen från den fattiga uppväxten under apartheid i Sydafrika, hur han vågade börja drömma om att kunna livnära sig på sången - och nu kan försörja familj och släkt på sin lön som barytonstjärna.

Med basen i Sverige sedan många år drömmer han också om att äntligen få bli svensk medborgare.

Det räcker inte med att prata om att man ska ändra på saker, det gäller att göra det. Det säger den franske konstnären Xavier Veilhan som letar nya klimatsmarta sätt att transportera sin konst på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu har han hyrt en segelbåt och tar både sig själv, sina medarbetare och sin konst till Stockholm på det sättet.

”Det gäller att hitta alternativ till att flyga”, säger han.

Resan med segelbåt till Stockholm är den första i en serie seglatser han planerar att göra till olika utställningar. I Stockholm är han aktuell på Galleri Andréhn-Schiptjhenko.

Reporter: Cecilia Blomberg
Producent: Mårten Arndtzén

Systrarna Nylund har i tjugo år arbetat med Nattfestivalen i Korpilombolo. Nu belönas de av kungen för sina insatser för kulturlivet i Tornedalen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nattfestivalen i Korpilombolo är ett årligt evenemang med filosofi, litteratur, musik och konst i mörkaste december. I år firar det 20 år och Karin, Linnéa och Märta Nylund har varit med sedan starten.
För P1 Kultur berättar de nu om festivalens märkliga ursprung. Om den colombianske poeten León de Greiff, som härstammade från Sverige och hade anknytning till Korpilombolo och älskade natten och nattlivet - och byggde en drömsk filosofi utifrån det. Utifrån detta, och att en colombiansk litteraturvetare som studerade de Greiff kom till Korpilombolo 2004, startade ”European Festival of the Night” som dess internationella namn lyder.
Systrarna Nylund berättar också om hur festivalen nuförtiden spänner över hela året. Om mongoliska strupsångare och ett projekt om färdvägar, som identifierat inte mindre än 90 byar utanför Korpilombolo som mötesplatser. Dessutom står de alla tre tillsammans bakom Sveriges första lärobok i meänkieli, tornedalska.

Reporter: Mattias Berg.
Producent: Mårten Arndtzén.

Stjärnsopranen Hanna Husáhr sjunger fram Susanne Markos opera Löftet om hennes föräldrars öde. De gifte sig 1944, deporterades strax efter till Auschwitz och skildes åt men båda överlevde och återfann varandra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är den svindlande ramberättelsen i operan ”Löftet” där librettisten Susanne Marko har skrivit sina föräldrars historia.

I helgen har den nypremiär på Kungliga operan. Susanne Marko och stjärnsopranen Hanna Husáhr kommer till studion.

Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson

I smyg började musikerna Lina Selleby och Ulf Stureson skriva musik om varandra och en kärlek växte fram. De har just släppt varsin skiva som kretsar kring deras romans. Men mitt i det blommande kärlekslivet blir Lina svårt sjuk. Paret besöker P1 Kultur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Lisa Bergström
Producent: Mårten Arndtzén

Klimatförändringarna är ett abstrakt misslyckande för mänskligheten. Genom att benämna det hoppas jag min musik kan hjälpa människor att bearbeta situationen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Weyes Blood är artistnamnet för musikern Natalie Mering, född 1988 i Kalifornien. Hennes senaste och hyllade album heter "And in the Darkness, Hearts Aglow" och är del två i en tänkt trilogi som konstnärligt masserar vår samtid och kollektiva ångest. Det första heter "Titanic rising" och kom 2019.

"Vi har varit igenom omstörtande skiften förr i mänsklighetens historia, men den här gången är det speciellt. Hearts Aglow handlar om de osynliga krafter som fått oss att förlora handlingsförmågan", säger hon.

Kulturredaktionens Anna Tullberg träffade Natalie Mering när hon besökte Stockholm.

En majestätisk, hängande häst och en blek smärtoman som hämtat inspiration från korsfästelsen - så inleds den hyllade utställningen No Life Lost på Artipelag utanför Stockholm. P1 Kulturs Cecilia Blomberg talar om hästar, konst och tro med konstnären, belgiska Berlinde De Bruyckere.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konceptkonsten kom till Sverige från söder. Det var i hög grad i Skåne som idén att man kunde göra konst av idéer utforskades på 1970-talet, och inte minst av parhästarna Lars Vilks (1946-2021) och Leif Eriksson (1939-2019).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu är det fem år sedan Leif Eriksson gick ur tiden och på Ystads konstmuseum visas nu retrospektiven ”Jag ångrar allt!”, med både Erikssons egen konst och den stora samling så kallade ”artist's books” som han byggde upp.

Kulturredaktionens Mårten Arndtzén besöker utställningen tillsammans med curatorn Thomas Millroth.

Producent: Eskil Krogh Larsson

El Perro del Mar, eller Sarah Assbring som döljer sig bakom artistnamnet, är aktuell med sitt första nya album på åtta år: Big Anonymous. Det handlar om döden! Vi har tjuvlyssnat och artisten kommer till P1 Kultur för att berätta mer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Felicia Frithiof

Andrzej Tichýs nya roman Händelseboken har hyllats unisont. Katarina Wikars fördjupade sig i dödsdanstemat och romanens alla kopplingar till det hinsides och ringde upp författaren i Malmö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stora delar av den 700-sidor tjocka Händelseboken utspelar sig i Lindängen i Malmö, en kör av röster, barn som far illa, ekonomikonsulter, nynazister, elektroniska änglar, många i boken dör för tidiga orättfärdiga dödar.

Bär man sitt ljus in i mörkret eller tvärtom?

”Är man van vid mörkret i livet är det lättare att se hoppet i min bok”, säger Andrzej Tichý.

Romanen har kallats ”systemkritik på speed” (Expressen) och ”ett majestätiskt manifest om vår stund på jorden” (DN). Häromåret fick Andrzej Tichý också Ivar Lo:s personliga pris för att han ”med litterär skärpa och svart humor skildrar erfarenheter av migration”.  

Reporter: Katarina Wikars
Producent: Felicia Frithiof

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Allt fler börjar omvärdera 80-talets arkitektur som länge stått lågt i kurs. Och allt oftare talas det om att reparationssamhället är här, om att återbruka hela hus.

AMF Fastigheter som äger kontorshusen i Marievik vid Liljeholmskajen har tänkt om angående sina postmoderna hus, varav många ritades av Micha Borowski. De har insett att de sitter på ett kulturarv men också klimatfrågan har vägt tungt då de beslutat sig för att inte riva. De vill ta tillvara postmodernismen, utveckla och förstärka den. Arkitekten Margarida Amaral som varit drivande i uppropet om att Bevara Borowskis kaj har haft fullbokade s k PoMo-vandringar i Marievik för att berätta om den postmoderna arkitekturen.

KOD-arkitekter har engagerat sig mot de planerade rivningarna av de s k bananhusen från 80-talet vid Alviks strand där ett nytt bostadsområde planeras. De har ritat ett eget förslag för att bevara och bygga om husen. De ser det som ett kall att lyfta detta, ”vi måste förvalta det vi har nu”, säger de.

Reporter: Katarina Wikars
Producent: Eskil Krogh Larsson

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I del 2 av serien om åttiotalets hus, så koncentrerar vi oss på rivningarna. Åttiotalets kontorshus är ofta byggda intill vatten, på tomtmark som efterfrågas när fastighetsbolagen vill bygga bostadsrätter.

”Man hann inte börja älska åttiotalet innan det försvann.” Arkitekterna Anna Mistry Bergbom och Emma Svanberg på ACAN har lanserat Rivningskartan och kartlägger byggnader i hela Sverige som har rivits eller är hotade. Fokus är att väcka opinion om de som fortfarande kan räddas, och de samlar också in berättelser och minnen kring husen. ”Det är en trög bransch som går på i gamla hjulspår, byggbranschen. Det får inte vara för lätt att göra sämst”.

Ett gigantiskt high-techhus från 1982 av arkitekten Erik Thelaus har rivits i Marievik. Han är en arkitekt vars hus nu försvinner det ena efter det andra, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. Han beskriver huset som en farbror i syntkostym, tidiga Roxy Music. ”Man såg modernismens arv bakom den plåtskodda fasaden”, säger han.

Återbygget är en firma som tar hand om byggmaterialet som blir över vid rivningar, tar till vara och återanvänder det. Pelle Holst pratar om vansinnet i byggindustrin. ”Det bästa vore att återbruka hela huset”, säger han, ”om vårt jobb inte behövs har vi lyckats”.

Reporter: Katarina Wikars
Producent: Eskil Krogh Larsson

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bara i Stockholm har det rivits många kontorshus från 80-talet förra året. Och alltfler inser att det inte är ekonomiskt och klimatmässigt försvarbart att riva dem. Och inte minst bland arkitekterna finns det en rörelse att dokumentera detta: Vad är redan rivet, vad är hotat, vad går att rädda?

I tre delar tittar Katarina Wikars närmare på 80-talets arkitektur: Drömmarna, rivningarna, återupprättelsen.

Del 1 är en baskurs om den förhärskande stilriktningen på åttiotalet – postmodernismen. Vad ville den? Och kommer åttiotalet att rivas innan vi lärde oss att älska det?

”80-talet var det årtionde då det drömdes som mest inom arkitekturen”, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. Man lånade av tidigare epoker, flög in stjärnarkitekter. Pelare och pastell och palats för folket men dessvärre ofta i prefabricerad betong. ”Det är viktigt att man förstår vad den postmoderna arkitekturen ville säga, ambitionerna bakom och drivkrafterna som skapade den.”

Margarida Amaral är arkitekt och adjunkt inom byggnadskonst och har varit drivande i protesterna mot rivningarna i Marievik vid Liljeholmen. Lone-Pia Bach är professor i restaureringskonst på Kungliga Konsthögskolan. De har haft flera kurser just om ombyggnadskultur för arkitekter där devisen är ”framtidens hus är redan byggda”.

Reporter: Katarina Wikars
Producent: Eskil Krogh Larsson