Regeringens Coronastöd
Målet med denna podd
- Gå igenom de beslutade förslagen
- Förklara vad som kan vara till nytta för företagare respektive anställd
- Bredare tips hur vi kan agera kommer i nästa podd
Förslag kontra beslut
- Beslut taget 19 mars om slutligt förslag.
- Formellt beslut tas 6 april (därav datumet 7 april i vissa åtgärder)
- Riksdagen är enig så det kommer gå igenom med all sannolikhet
Sjukpenning
Hur sjukpenning normalt fungerar
- Dag 1 är karensdag = ingen lön för den anställde från vare sig försäkringskassa eller arbetsgivare
- Dag 2-14 (kalenderdagar - INTE arbetsdagar) = arbetsgivaren betalar sjuklön (80% av normal lön)
- Dag 8 måste sjukintyg presenteras
- Dag 14+ = Försäkringskassan tar över och betalar ut sjuklön till den anställde (ca 80% av lönen - arbetsgivaren betalar ingenting
- Kan finnas försäkringar eller avtal som gör att anställd får mer och/eller arbetsgivaren betalar mer
Karensavdrag slopas
- Nu betalar staten ut sjukpenning för första dagen i sjukperioden
- Man ansöker hos Försäkringskassan precis som för sjukperioder över 14 dagar
- Gäller från 11 mars - kan söka retroaktivt
- Gäller till 31 maj - med möjlighet till förlängning
Slopat krav på läkarintyg
- Behövs inte läkarintyg på 8e dagen
- Slopandet gäller från 13 mars
- Upphör när regeringen så säger
- För att avlasta sjukvården
Sjukpenning till egenföretagare
- Enskilda firmor och Handelsbolag - Privatpersoner med F-skatt
- Normalt 7 karensdagar (faktiskt bättre än om man har AB där man får "betala sig själv" i 14 dagar)
- Kompenseras vid sjukdom med schabloniserad sjukpenning för upp till fjorton karensdagar
- Samma period 11 mars-31 maj
Ersättning för sjuklönekostnader
- Sedan ett par år får vi ersättning för höga sjuklönekostnader
- Skriver med på arbetsgivardeklarationen varje månad
- Får tillbaka ett belopp på våren året efter
- Nu skall staten ta över hela sjuklöneansvaret under april-maj
- Arbetsgivaren fortsätter betala ut, men får ersättning av staten
- Inga detaljer hur detta fungerar praktiskt - får man årsvis som tidigare eller blir det speciell utbetalning? Detaljer kommer senare.
Korttidspermittering/Korttidsarbete
Planen om korttidsarbete
- 2013 skapades en nödplan som kunde aktiveras för framtida stora lågkonjunkturer = korttidsarbete
- Innebär att anställd tillfälligt går ned i arbetstid och lön medan kostnaden delas av den anställde, arbetsgivaren och staten
- Syftet att inte behöva säga upp personal
- Stödet lämnas till arbetsgivaren efter att Tillväxtverket har godkänt
Villkor för godkännande
- Arbetsgivare har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter
- Svårigheterna orsakats av något utanför arbetsgivarens kontroll
- Svårigheterna kunde inte rimligen förutses eller undvikas
- Arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft (uppsägning av ej verksamhetskritisk personal utan tillsvidareanställning - om det är möjligt)
- Arbetsgivare ska ha avtal om korttidspermittering (mer nedan)
- Företag får inte godkänt om de…:
- är på obestånd
- har förfallna skatteskulder
- är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning
- har näringsförbud
- är under rekonstruktion
Avtal om korttidspermittering
- Centralt eller lokalt avtal om korttidspermitteringen (mellan fack och arbetsgivarförbund vid kollektivavtal antar jag)
- Finns det inte så måste 70% av arbetstagarna på driftenheten underteckna avtalet
- Driftenhet = en butik eller ett café om man har flera
- Avtalet ska innehålla vilken fast procentsats arbetstiden minskar och storleken på löneminskningen
Anställda som omfattas
- Anställda som var anställda minst tre månader före den månad då Tillväxtverket godkänner
- Månaden Tillväxtverket godkänner kallas "Jämförelsemånad"
- Arbetsgivaren måste varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för den anställde den månad stödet avser
- Anställde måste haft samma eller högre sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden som den månad stödet avser
- Arbetsgivaren (företagaren/ägaren) och hens familj omfattas ej
- Familj = barn, föräldrar samt avlägsnare släktingar som bor i samma hushåll
- Gäller alla anställda oavsett anställningsform
- Även de med anställnings-subventioner
- Även uppsagda eller varslade omfattas av stödet
- Inget löneavdrag om de är arbetsbefriade! (mer nedan)
Arbetstidsminskning
- Tre fasta nivåer av minskad arbetstid att välja på för att få stöd:
- 20%
- 40%
- 60%
- Löneminskningen skall vid vare nivå då vara fördelad mellan stat - arbetsgivare - och anställd på följande sätt
| Arbetstidsminskning | Anställd | Arbetsgivare | Stat
| 20% | 4% | 1% | 15%
| 40% | 6% | 4% | 30%
| 60% | 7,5% | 7,5% | 45%
- Exempel:
- Lön 30.000 kr
- Minskar arbetstid med 60%
- Anställd minskad lön 7,5% x 30.000 kr = 2.250 kr
- Lön efter avdrag 30.000 - 2.250 = 27.750 kr
- Arbetsgivaravgifter 31,42% x 27.750 kr = 8.719 kr
- Total lönekostnad före bidrag 27.750 + 8.719 = 36.469 kr
- Bidrag från Tillväxtverket 45% x (30.000 kr + 31,42% arbetsgivaravgift) =36.469 = 17.741 kr
- Total lönekostnad efter bidrag 36.469 - 17,741 = 18.272 kr
- Total kostnadsbesparing = 18.272/(30.000 kr + 31,42%) = 47,5%
- Så arbetsgivaren betalar för de 40% som arbetstagaren faktiskt jobbar och sedan ytterligare 7,5% som tabellen ovan visar
Lönetak
- Lönetak = 44.000 kr
- Vid högre lön än 44.000 kr beräknas stöd som om lönen vore 44.000 kr
Beräkning av preliminärt stöd (formel)
- Tar hänsyn till frånvaro - vilket måste göras
- 98,6% x (ordinarie kontant lön) x (arbetstidsminskning) x (närvarokvot)
- Ordinarie kontant lön = Den lön som anställde normalt skulle haft under stödmånaden (dock max 44.000 kr)
- Närvarokvot = ordinarie arbetstid minskad med frånvaro (sjuk, semester, VAB, etc.) delat med ordinarie arbetstiden
- Exempel - anställd skulle jobbat 20 dagar men fick semester i fyra dagar = (20-4)/20 = 80% närvarokvot
- Exempel på beräkning av preliminärt stöd
- Lön 30.000 kr
- Arbetstidsminskning = 60%
- Närvarokvot (20-4)/20 = 80%
- 98,6% x 30.000 kr x 60% x 80% = 14.198 kr
Tidsperiod
- Stödet beviljas...