ärvde

Karlavagnen tisdag handlar om sakerna du ärvt, och vad de betyder för dig idag. Programledare är radioprataren och skådespelaren Maria Nohra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kanske har du ärvt farfars gamla oljerock, som du bär varje höst? Eller en antik sekretär med hemliga lönnfack? Kanske har du ärvt en båt, en katt eller ett helt hus fullt med grejer, där du inte vet vad du ska slänga eller spara.

När älskad familj och vänner går bort kan det dem lämnar efter sig få extra stor betydelse. Ibland ärver vi kanske något vi inte visste fanns. Land, mark och hus som ligger i ett annat land, som vi inte kommer åt. Eller så avslöjade ditt arv något du aldrig visste om den som gått bort.

Vad har du ärvt, och vad betyder de sakerna för dig idag?

Arvegods i Karlavagnen med Maria Nohra

Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 22:30.

📞 020-22 10 30

Direktsänder från Göteborg

Maria sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på Karlavagnen i appen Sveriges Radio Play eller på webben.

Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Det här påminner om det hennes mamma var med om i Polen 1968. Är det nu Anna ska packa sin väska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna.

Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?

Programmet gjordes 2020.

Reporter: Anna Frey

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Daniel Högberg

När musikerna Amanda Bergman och Petter Winnberg flyttade till en bondgård i Dalarna hände något med dem. Tanken var att dra ned på tempot och skaffa sig ett lugnare liv, men det blev precis tvärtom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gården ligger i den lilla byn Näckenbäck utanför Avesta och när de plötsligt stod där med en massa djur och 60 hektar mark var de tvungna att fatta ett beslut – att köra eller att flytta. De valde att stanna och idag försöker de balansera ett aktivt regenerativt jordbruk, föräldraskap och framgångsrika musikkarriärer, bland annat med bandet Amason. En inte helt lätt uppgift, varken tidsmässigt eller ekonomiskt. Men de har bestämt sig för att de ska bevisa att det går, för sig själva och för andra. Och för att kunna se sina barn i ögonen och säga att de gjorde vad de kunde för att bidra till en bättre värld och ett bättre klimat.

Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Påminner inte det här om det hennes mamma var med om i Polen 1968? Ska Anna också behöva packa sin väska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna. Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?

Programmet gjordes 2020.

Reporter: Anna Frey

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Daniel Högberg

Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Påminner inte det här om det hennes mamma var med om i Polen 1968? Ska Anna också behöva packa sin väska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna. Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?

Programmet gjordes 2020.

Reporter: Anna Frey

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Daniel Högberg

Mat på bordet en het potatis i framtiden - Kluvet land i P1 om den bördiga marken som förvandlas till bostäder och parkeringsplatser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av landbygdens framtida utmaningar är maten och var den ska odlas. Det menar forskaren Anders Larsson på Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Att ta från jordbruksmarken kan vara förödande i ett tioårsperspektiv, nu när vi går mot bristande olja i världen och det gör vi ju nu i rasande takt.

Det finns ett hot i idyllen Svedala, tätorten på andra sidan fälten växer och det går ut över bördig jordburksmark. Elna Karlsson, bonde på gården Nygård i Svedala, beskriver hur byggnationerna kommer närmare. 
– Usch så hemskt, vi ska ju äta i framtiden och vi kan inte förlita oss på andra länder och att vi ska kunna importera därifrån.

Tusentals hektar åkermark har blivit till parkeringsplatser, vägar, bostadsområden, köpcentra. Men varje hektar av dagens åkermark behövs för matproduktion i framtiden, menar Anders Larsson, forskare vid Sveriges Landsbruksuniversitet i Alnarp. Brist på vatten, fler människor på jorden, och minskad oljeproduktion som gör det storskaliga jordbruket med konstgödsel och stor energi användning mindre effektivt, det mesta pekar åt samma håll, säger Anders Larsson.

--Det blir dyrare med långväga transporter och det blir brist på viss livsmedel globalt, och vi kommer att behöva försörja oss själva och inte förlita oss på import som vi gör nu. Importen och slöseriet ökar.

Men landsbygdens betydelse stannar inte vid att producera mat.  När krisen kommer kan till och med flyttströmmarna vända och folk lämnar staden för att söka lyckan på landet, det visar exemplet Grekland. Många Atenare och andra storstadsbor i Grekland ser inget val. De vill lämna staden och flytta till landet. Det berättar Christos Papahristodoulo, nationalekonom vid Mälardalens högskola.

Så mycket som 2/3 av Athens invånare kan tänka sig flytta till landsbygden. Det visar en regeringsrapport, och den främsta orsaken är arbetslöshet och att staten inte har råd att försörja de arbetslösa.
– Folk kan ta hand om varandra på ett annat sätt, den grekiska staten har inte råd eller vill ta hand om sina medborgare, så Grekland litar mer på sina släktingar, sina bekanta och kompisar än på staten och det fungerar mycket bättre på landet än i Aten.

Det handlar om brist på resurser i världen, säger forskaren Anders Larsson, det går inte att få tillbaka den gamla 70 tals tillväxten. Exemplet Grekland visar på vad som kan hända när krisen kommer.
– Det kommer att hända i fler länder.

Ett program av reportrarna Sven Börjesson och Anna Burén, producent Agneta Kellgren

Anita Öhborg satt och ritade på en reklambyrå i 45 år. Sen ärvde hon en dagbok som förändrade hela hennes liv. Sigrid Flensburg har mött henne, i Börjeslandet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.