Logo

    eu?

    Explore "eu?" with insightful episodes like "Kan en svensk få toppjobb i EU? Ekots Andreas Liljeheden, Bryssel", "Frågespecial: Vilken är den bästa nationalrätten i EU?", "Vad bestämmer EU?", "Hur fungerar den svarta arbetsmarknaden i EU?" and "Vad kan rädda EU?" from podcasts like ""Utrikeskrönikan", "Europapodden", "Farah i P3", "Kluvet land" and "Konflikt"" and more!

    Episodes (9)

    Kan en svensk få toppjobb i EU? Ekots Andreas Liljeheden, Bryssel

    Kan en svensk få toppjobb i EU? Ekots Andreas Liljeheden, Bryssel

    Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Bryssel, fredag.

    Förra julen fick jag ett pussel av min sambo.

    Det var baserat på ett foto från en resa till Rom tidigare det året. Där jag och yngsta sonen poserade framför en muralmålning av stadens fotbollsikon, Francesco Totti, på en bakgata nära Colosseum.

    Det tog sin tid att lägga. Särskilt de där Roma-orangea-bitarna som alla såg likadana ut.

    Jag lägger väldigt sällan pussel och stundtals var det frustrerande får jag erkänna men samtidigt en rätt skön känsla när bitarna sakta men säkert föll på plats, en efter en.

    Och nu är det så dags att börja lägga ett nytt pussel. Ett Brysselpussel där bitarna består av politiker.

    För efter valet till Europaparlamentet i sommar ska man fylla EU:s topposter: ny talman i parlamentet, ny ordförande i kommissionen och ny ordförande i Europeiska rådet som leder stats- och regeringschefernas arbete och EU:s toppmöten, plus den tunga tjänsten som utrikeschef.

    Och att tillsätta de toppjobben – det är ett komplicerat pussel.

    För att få alla bitar att passa måste man nämligen ta hänsyn till massa faktorer som partitillhörighet, nationalitet, kön, mm.

    Fast en pusselbit är hyfsat given: EU-kommissionens nuvarande ordförande Ursula von der Leyen lär bli omvald, förutsatt att hon själv vill.

    Och med den von der Leyenbiten skulle vi kunna ticka av ett antal boxar. Vi har ett västland i form av Tyskland, vi har kristdemokrat och vi har kvinna.

    Detta ska sen matchas med andra bitar och checklistor där det kan behövas en socialdemokrat och en liberal liksom en sydeuropé och en person från ett östland och gärna då från ett mindre land eftersom stormakten Tyskland redan tjingat en av topposterna.

    Därtill bör ordföranden i Europeiska rådet vara en före detta stats- och regeringschef som suttit med på EU-toppmöten tidigare. Men den personen får inte heller vara en alltför stark ledare som kan överglänsa de andra egona, hmm, jag menar de andra ledarna.

    Här i Bryssel pågår nu spekulationerna för fullt och det är många namn som florerar kring de här topposterna.

    Portugals socialdemokratiska premiärminister, Antonio Costa, sågs som en tidig favorit fram till dess att han drogs in i en korruptionsskandal på hemmaplan. Därefter har andra namn dykt upp: Italiens Mario Draghi, Nederländernas Mark Rutte, Danmarks Mette Fredriksen, Estlands Kaja Kallas och den nuvarande talmannen i parlamentet Roberta Metsola. Men också Sveriges Stefan Löfven har nämnts i dessa sammanhang.

    Men så har vi också en sista faktor att ta med i beräkning. Nämligen att de namn som nämns tidigt för den här typen av poster tenderar att inte bli valda. Förutom att pusselbiten måste passa med de övriga behöver den alltså läggas vid rätt tillfälle.

    Som sagt, det här Brysselpusslet är riktigt svårt. Och jag är rätt glad över att jag inte behöver lägga det. För mig är ett pussel från en semesterbild i Rom mer än nog.

    Andreas Liljeheden, Bryssel
    andreas.liljeheden@sverigesradio.se

    Frågespecial: Vilken är den bästa nationalrätten i EU?

    Frågespecial: Vilken är den bästa nationalrätten i EU?

    I detta avsnitt svarar Europapodden på lyssnarnas intressanta, roliga och kluriga frågor. Hur uttalas Schweiz? Hur mår Portugal? Hur går det för Greklands ekonomi? Och vilken nationalrätt är den bästa i EU?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Medverkande:  Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent och Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent.

     
    Programledare: Claes Aronsson
    claes.aronsson@sr.se

    Producent: Irma Norrman
    irma.norrman@sr.se

    Hur fungerar den svarta arbetsmarknaden i EU?

    Hur fungerar den svarta arbetsmarknaden i EU?

    Svart arbetsmarknad, utstationering och fusk i byggbranschen. Vad sjuttsingen var Lex Laval och vad har EU gjort med den svenska arbetsmarknaden?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I avsnitt sex av nya Kluvet Land om EU så får du träffa Constantin Milea som blev lurad och utnyttjad som svart arbetskraft inom byggbranschen i Sverige. Peter Leander på Fair Play Bygg berättar om hur den mörka sidan av byggbranschen fungerar och varför det fuskas i byggbranschen.

    Du får också träffa Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads, och Catarina Elmsäter-Swärd, vd på Sveriges Byggindustrier. De berättar om hur de tycker att svensk arbetsmarknad förändrats av EU och förklarar utstationering.

    Du får dessutom träffa Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid juridiska institutionen Umeå Universitet, Carin Ulander Wänman lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet och Anna Holmgren, jurist, som skrivit om arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling. Programledare är Kalle Vannmoun och Tullamaja Fogelberg.

    Andra personer vi pratat med är Staffan Ingmanson, lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet.

    Vad kan rädda EU?

    Vad kan rädda EU?

    Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet.

    Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap – det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det.

    - Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun.

    I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot:

    - Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat.

    I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel.

    Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson.

    Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen.

    Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU.

    De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius.

    Programledare: Ivar Ekman
    ivar.ekman@sverigesradio.se

    Producent: Per Eurenius
    per.eurenius@sverigesradio.se

     

     

    #p1debatt: Hur mycket fri rörlighet tål EU?

    #p1debatt: Hur mycket fri rörlighet tål EU?

    I Sverige ser vi det som självklart att kunna plugga och jobba i andra EU-länder samtidigt som många irriterar sig på polska byggjobbare och rumänska tiggare. Så frågan är - Hur mycket fri rörlighet tål EU?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hela debatten spelades in på video. Se den här!

    Här kan du se en del av online-diskussionen kring P1 Debatt

    Medverkande i debatten

    Annika Thor, Författare
    Moa Svan, Komiker
    Thomas Hammarberg, fd EU-kommissionär för mänskliga rättigheter och medförfattare till en rapport romers situation i Europa.
    David Qviström, Journalist och författare
    Andrea Wesslén, Student och skriver för ETC-tidningarna
    Bienvenido Flores, Socionom som har blivit talesperson för EU-migranter
    Anna Johansson, Socialchef på Crossroads
    Jörgen Karlsson, Närpolischef på Kistapolisen
    Joakim Ruist, Forskare i nationalekonomi vid Göteborgs universitet
    Daniel Suhonen, Chef för det fackliga idéinstitutet Katalys
    Fredrik Segerfeldt, Författare och liberal debattör
    Marie Wedin, Ordförande på Läkarförbundet
    Aaron Israelson, Chefredaktör på gatutidningen Faktum
    Maria Koblanck,Filosofie doktori statsvetenskap
    Marius Gaspar, Stadsmissionen
    Joanna Ahlkvist, ST-läkare, radiolog
    Hans Li Egnell, socionom och liberal bloggare

    P1 Debatt leds av Alexandra Pascalidou.

    Birgitta Ohlsson, hur hantera högerextremismen i EU?

    Birgitta Ohlsson, hur hantera högerextremismen i EU?

    Det svenska supervalåret inleds med valet till Europaparlamentet i maj. Opinionsmätningar tyder på att EU-kritiska och främlingsfientliga partier kan få upp till en fjärdedel av parlamentets 751 platser. Men hur starkt inflytande kan de här partierna få på politiken? Och hur ska de övriga partierna hantera dem? EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) intervjuas av Monica Saarinen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I maj är det val till Europaparlamentet. Opinionsmätningar tyder på att EU-kritiska och främlingsfientliga partier kan få upp till en fjärdedel av parlamentets 751 platser. Hur ska övriga partier hantera dom? Och hur starkt inflytande kan dom få på politiken?

    Birgitta Ohlsson (FP), EU- och demokratiminister intervjuas i Ekots Lördagsintervju.

    Cecilia Malmström - varför sluter sig EU?

    Cecilia Malmström - varför sluter sig EU?

    Cecilia Malmström är EU-kommissionär och har bland annat ansvar för att åstadkomma en gemensam europeisk flyktingpolitik. Ett arbete som går mycket trögt men som enligt planen ska vara klart i år. Tolerans och öppenhet mot asylsökande sitter trångt i dagens EU enligt Malmström. EU:s kommissionär Cecilia Malmström intervjuas av Tomas Ramberg.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.