Logo

    familjer

    Explore "familjer" with insightful episodes like "Miljardgaranti till energibolag & familjer firar första mensen – P3 Nyheter med Babs Drougge", "Så splittrar Putins krig ryska familjer", "Judits pappa hade två familjer", "Utbildningar för familjehem" and "Varför Familjehemsverksamheten i Falköping?" from podcasts like ""P3 Nyheter med", "Radiokorrespondenterna Ryssland", "Familjehemligheten", "Hos Familjehem" and "Hos Familjehem"" and more!

    Episodes (19)

    Miljardgaranti till energibolag & familjer firar första mensen – P3 Nyheter med Babs Drougge

    Miljardgaranti till energibolag & familjer firar första mensen – P3 Nyheter med Babs Drougge

    Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Kodjo Akolor.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Svenska energibolag måste skyddas från konkurs, och det pronto. Det var statsministerns och finansministerns budskap under en pressträff där även riksbankschefen närvarade. Därför ska en likviditetsgaranti på hundratals miljarder införas – men vad betyder det och vad säger experterna?

    Sen pratar vi om att mensfester är på väg att bli en grej i Sverige, enligt Aftonbladet. I USA kan både livmoderpinjatas och -tårtor förekomma när man firar första mensen, men hur kan en svensk mensfest se ut, och vad är poängen med att fira?

    Så splittrar Putins krig ryska familjer

    Så splittrar Putins krig ryska familjer

    Invasionen av Ukraina har lett till konflikter inom ryska familjer. Hör om bråk mellan släktingar och om paret som vill skiljas eftersom de tycker helt olika om Putins krig.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I en dokumentär från Radio Libertys webb-tv-kanal visas hur kriget i Ukraina skapat djupa konflikter inom familjer i Ryssland. Mammor som följer ryska propagandakanaler tror inte på det deras regimkritiska barn berättar om krigets verklighet. Syskon på olika sidor i konflikten kan inte längre tala om kriget. Bland dem som öppet visat sin osämja finns en av Rysslands mest kända skådespelare och hans dotter. Medan dottern kritiserat kriget har fadern Vladimir Masjkov hållit brandtal till stöd för kriget i Moskva. Hör hur Putins krig delar familjer och hur desinformation och propaganda äter sig in i familjerelationer.

    Om du vill se filmen om splittrade familjer så finns den här: https://www.youtube.com/watch?v=5qmQs2LbnaE&t=2161s Radio Liberty finansieras av den amerikanska regeringen.

    Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Viktoria Rinkous, producent vid ryska redaktionen på Ekot

    Programledare: Fredrik Wadström

    Producent: Katja Magnusson

    Tekniker: Behzad Mernoosh

    Judits pappa hade två familjer

    Judits pappa hade två familjer

    En dag ringer Judits pappa och vill berätta något. "Du har en syster", säger han. Men detta är bara början. Bit för bit avslöjas nu hennes fars hemlighet. Han har en annan familj, i ett annat land.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.se

    Judit vill vara anonym heter egentligen något annat.

    Producent för serien är Ola Hemström. 

    Utbildningar för familjehem

    Utbildningar för familjehem

    Du lyssnar på Hos Familjehem, Podden där du får lära känna Familjehemsverksamheten i Falköping, tillsammans med programledaren Tuana Fridén.

    I dagens avsnitt pratar vi om utbildningar för familjehem.

    Vill du veta mer om vad vi erbjuder och hur vi arbetar så kontakta gärna någon av oss! Du kan också mejla och meddela när det passar att vi ringer dig.
    Telefon 0515-180 30
    info@familjehemsverksamheten.se

    Följ gärna oss på sociala medier
    @hos.familjehem

    Hos familjehem produceras av Tuana AB.

    Varför Familjehemsverksamheten i Falköping?

    Varför Familjehemsverksamheten i Falköping?

    Du lyssnar på Hos Familjehem, Podden där du får lära känna Familjehemsverksamheten i Falköping, tillsammans med programledaren Tuana Fridén.

    I dagens avsnitt pratar vi om Familjehemsverksamheten i Falköping. 

    Vill du veta mer om vad vi erbjuder och hur vi arbetar så kontakta gärna någon av oss! Du kan också mejla och meddela när det passar att vi ringer dig.
    Telefon 0515-180 30
    info@familjehemsverksamheten.se

    Följ gärna oss på sociala medier
    @hos.familjehem

    Hos familjehem produceras av Tuana AB.

    Hur är det att vara i familjehem?

    Hur är det att vara i familjehem?

    Du lyssnar på Hos Familjehem, Podden där du får lära känna Familjehemsverksamheten i Falköping, tillsammans med programledaren Tuana Fridén.

    I dagens avsnitt pratar vi om hur det är att vara i familjehem?

    Vill du veta mer om vad vi erbjuder och hur vi arbetar så kontakta gärna någon av oss! Du kan också mejla och meddela när det passar att vi ringer dig.
    Telefon 0515-180 30
    info@familjehemsverksamheten.se

    Följ gärna oss på sociala medier
    @hos.familjehem

    Hos familjehem produceras av Tuana AB.

    Barnens föräldrar

    Barnens föräldrar

    Du lyssnar på Hos Familjehem, Podden där du får lära känna Familjehemsverksamheten i Falköping, tillsammans med programledaren Tuana Fridén.

    I dagens avsnitt pratar vi om barnens föräldrar.

    Vill du veta mer om vad vi erbjuder och hur vi arbetar så kontakta gärna någon av oss! Du kan också mejla och meddela när det passar att vi ringer dig.
    Telefon 0515-180 30
    info@familjehemsverksamheten.se

    Följ gärna oss på sociala medier
    @hos.familjehem

    Hos familjehem produceras av Tuana AB.

    Vad händer när barnen fyller 18 år?

    Vad händer när barnen fyller 18 år?

    Du lyssnar på Hos Familjehem, Podden där du får lära känna Familjehemsverksamheten i Falköping, tillsammans med programledaren Tuana Fridén.

    I dagens avsnitt pratar vi om vad som händer när barnen fyller 18 år.

    Vill du veta mer om vad vi erbjuder och hur vi arbetar så kontakta gärna någon av oss! Du kan också mejla och meddela när det passar att vi ringer dig.
    Telefon 0515-180 30
    info@familjehemsverksamheten.se

    Följ gärna oss på sociala medier
    @hos.familjehem

    Hos familjehem produceras av Tuana AB.

    Hur är det att vara familjehem?

    Hur är det att vara familjehem?

    Du lyssnar på Hos Familjehem, Podden där du får lära känna Familjehemsverksamheten i Falköping, tillsammans med programledaren Tuana Fridén.

    I dagens avsnitt pratar vi om hur det är att vara familjehem.

    Vill du veta mer om vad vi erbjuder och hur vi arbetar så kontakta gärna någon av oss! Du kan också mejla och meddela när det passar att vi ringer dig.
    Telefon 0515-180 30
    info@familjehemsverksamheten.se

    Följ gärna oss på sociala medier
    @hos.familjehem

    Hos familjehem produceras av Tuana AB.

    Familjehem, pengar och arbete

    Familjehem, pengar och arbete

    Du lyssnar på Hos Familjehem, Podden där du får lära känna Familjehemsverksamheten i Falköping, tillsammans med programledaren Tuana Fridén.

    I dagens avsnitt pratar vi om familjehem, pengar och arbete.

    Vill du veta mer om vad vi erbjuder och hur vi arbetar så kontakta gärna någon av oss! Du kan också mejla och meddela när det passar att vi ringer dig.
    Telefon 0515-180 30
    info@familjehemsverksamheten.se

    Följ gärna oss på sociala medier
    @hos.familjehem

    Hos familjehem produceras av Tuana AB.

    Hur blir man familjehem?

    Hur blir man familjehem?

    Du lyssnar på Hos Familjehem, Podden där du får lära känna Familjehemsverksamheten i Falköping, tillsammans med programledaren Tuana Fridén.

    I dagens avsnitt pratar vi om hur man blir familjehem.

    Vill du veta mer om vad vi erbjuder och hur vi arbetar så kontakta gärna någon av oss! Du kan också mejla och meddela när det passar att vi ringer dig.
    Telefon 0515-180 30
    info@familjehemsverksamheten.se

    Följ gärna oss på sociala medier
    @hos.familjehem

    Hos familjehem produceras av Tuana AB.

    Varför finns familjehem?

    Varför finns familjehem?

    Du lyssnar på Hos Familjehem, Podden där du får lära känna Familjehemsverksamheten i Falköping, tillsammans med programledaren Tuana Fridén.

    I dagens avsnitt pratar vi om varför det finns familjehem.

    Vill du veta mer om vad vi erbjuder och hur vi arbetar så kontakta gärna någon av oss! Du kan också mejla och meddela när det passar att vi ringer dig.
    Telefon 0515-180 30
    info@familjehemsverksamheten.se

    Hos familjehem produceras av Tuana AB.

    Hur allt började

    Hur allt började

    Du lyssnar på Hos Familjehem, Podden där du får lära känna Familjehemsverksamheten i Falköping, tillsammans med programledaren Tuana Fridén.

    I dagens avsnitt får ni lära känna Pia och Marianne som driver Familjehemsverksamheten i Falköping.

    Vill du veta mer om vad vi erbjuder och hur vi arbetar så kontakta gärna någon av oss! Du kan också mejla och meddela när det passar att vi ringer dig.
    Telefon 0515-180 30
    info@familjehemsverksamheten.se

    Hos familjehem produceras av Tuana AB.

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Judiska familjer hittade fristad i Linnéstaden

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Judiska familjer hittade fristad i Linnéstaden

    2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! Dagens avsnitt: De fattiga östjudarna kom till Göteborg vid slutet av 1800 talet för att arbeta ihop pengar till amerikaresan. De flydde undan judeförföljelser i Ryssland, Baltikum och Polen. Ett hundratal familjer stannade i Göteborg och fann sig efterhand väl tillrätta.Lisa Granér lärde som ung flicka känna några av dessa östjudiska familjer. Själv är Lisa Granér född i Wien och delar av hennes familj kom till Sverige efter att Nazityskland intagit Österrike 1938.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Judiska familjer hittade fristad i Linnéstaden

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Judiska familjer hittade fristad i Linnéstaden

    2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! Dagens avsnitt: De fattiga östjudarna kom till Göteborg vid slutet av 1800 talet för att arbeta ihop pengar till amerikaresan. De flydde undan judeförföljelser i Ryssland, Baltikum och Polen. Ett hundratal familjer stannade i Göteborg och fann sig efterhand väl tillrätta.Lisa Granér lärde som ung flicka känna några av dessa östjudiska familjer. Själv är Lisa Granér född i Wien och delar av hennes familj kom till Sverige efter att Nazityskland intagit Österrike 1938.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Politiska familjer i P4 Världen med Kajsa Boglind och radiokorrespondenterna

    Politiska familjer i P4 Världen med Kajsa Boglind och radiokorrespondenterna

    I USA tar president Trumps släkt stor plats i valrörelsen och i Vitryssland spelar oppositionens familjemedlemmar stor roll för protesterna. Dessutom om en mystisk kinesisk badsemester och mäktiga asiatiska familjedynastier.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Medverkande: Hanna Sahlberg Kinakommentator, Jesper Lindau Rysslandskorrespondent och Peder Gustafsson Asienkorrespondent

    Programledare: Kajsa Boglind

    Svält och missväxt drev familjer att lämna bort barnen

    Svält och missväxt drev familjer att lämna bort barnen

    De kallades för "sålda barn" och kom från Tornedalen. För små summor byttes dom bort för att klara livhanken. Många av barnen kom aldrig hem igen och vissa kände inte ens till sitt ursprung.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    När svälten drabbade människor förr tog de ibland till drastiska åtgärder. Som i Tornedalen längst upp i norr där en del till och med var tvungna att lämna bort sina egna barn.

    Varje år följde människor med de så kallade rajd-samerna som flyttade mellan sina vinter- och sommarvisten från Tornedalen över fjället till kusten på den norska sidan. De hjälpte hela familjer, men det vara också många ensamma barn som fick följa med dom, för att sen placeras i norska fosterfamiljer.

    Föräldrarna på den svenska sidan fick betalt, och fosterföräldrarna på norska sidan betalade. Därför har man talat om de här barnen som sålda barn.

    Lars Persson Junkka och var bara fem år gammal när han 1832 skickades över till Salangen strax norr om Narvik på den Norska kusten.

    Hans efterkommande släkt finns idag både på den svenska och norska sidan, och på underliga vägar har de lyckats knyta kontakt med varandra i dag.

    Fredrik Mattson i Stockholm är en av ättlingarna till Lars.

    - Lars Pedersen är min morfars farfars bror. Han föddes i Finland, men växte upp i Tornedalen. Han hade en väldigt gammal pappa, som var närmare 70 år när Lars föddes, berättar Fredrik Mattson.

    Den redan fattiga familjen fick ännu svårare att klara sig när pappan dog, och hans mamma kände sig tvungen att skicka Lars med rajdsamerna till Norge. Det var väl kanske den tidens sätt att klara den svåra situationen, tror han. I slutändan fick ju ändå Lars det bättre i Norge än om han blivit kvar och svält i Tornedalen.

    - Det var säkert en stor sorg för mamman, säger Fredrik Mattson, som vet att hon länge gick runt i byarna och tiggde. Det verkar som att familjen hållit en viss kontakt med varandra, och Fredrik tror att den gick via rajdsamerna.

    - Det var väl den tidens Internet, skojar han.

    När Lars kom till Norge förnorskades hans namn. Efternamnet Persson blev Pedersen och det samiska tillnamnet Junkka försvann helt.

    Lars blev kvar i Norge hela sitt liv och bildade så småningom egen familj där.

    Ann Peggy Dalehaug är en av hans norska ättlingar och på hennes vardagsrumsbord i Oslo har hon lagt fram de dokument som hon funnit i det norska Riksarkivet och i familjens gömmor. Hon behöver inte tänka länge för att svara på frågan om vad det fanns på den norska sidan som inte fanns i Tornedalen.

    - Det fanns mat, rätt och slätt, säger Ann Peggy Dalehaug som också är släkt med Lars Pedersen, som kom till Norge som liten pojke. Hon har suttit många timmar på riksarkivet i Oslo för att ta reda på hans historia.

    Golfströmmen gör att klimatet utmed kusten är oerhört mycket mildare än på samma breddgrader längre österut. De isfria vattnen som gjorde att det alltid fanns mat att hämta i havet, och att det också var enklare att ägna sig åt jordbruk när marken inte var frusen så lång tid.

    Till denna plats på jorden kom alltså Lars Pedersen och många andra barn. Barntrafiken verkar ha varit etablerad redan på 1600-talet, och på Lars tid, under 1800-talet, var den ett normalt inslag. De som forslade barnen hade ju gett föräldrarna betalt vid avfärden och nu fick de i sin tur betalt av de nya fosterfamiljerna på den norska sidan.

    - Bönderna betalade något till dem som fraktade barnen och så kom de till gårdar där de växte upp. De blev fosterbarn och arbetade som gårdspigor och gårdsdrängar. De blev en del av familjen, säger Ann Peggy Dalehaug. Hon tror att det var en kombination av både medmänsklighet och behov av fler händer på gårdarna som gjorde att familjer tog emot fosterbarn från Sverige, tror hon.

    - Men det är klart att barnen utgjorde en billig arbetskraft, men det var säkert väldigt olika beroende på vilka hem de kom till.

    - Vissa blev nog verkligen en del av sina nya familjer och behandlades som de biologiska barnen, andra behandlades säkert med mindre kärlek och omsorg. Det finns en del arkivmaterial som tyder på att banden med familjerna hemma i Sverige ofta klipptes ganska bestämt. Det fanns en prost i Ibbestad i Norge i början av 1800-talet som hette Gunnar Berg. Han förde anteckningar om sina konfirmander i kyrkböckerna, och bland de anteckningarna ser man ett antal som inte vet något om sitt ursprung, men som däremot vet hur mycket deras fosterfamiljer en gång betalat för dem.

    Bland konfirmerade 7:e söndagen efter trefaldighet 1810 finns Johannes Olsen, född i Sverige av föräldrarna Ole Johnsen och Ingeborg Olsdotter som bägge är döda. Såld till D.B i Lavangsnes (-näs) hos vilken han är uppfostrad. Han läser oklanderligt i bok, kan läroboken någorlunda är icke oeftertänksam Ålder: på 19:e året.

    Den 21 söndagen efter trefaldighet konfirmerades Johannes Pedersen född efter hans uppgivande i Sverige av fadern Peder och modern Elen. Är köpt av I.B. i Fjordbotten. Skall vara 20 år.

    Samma dag konfirmerades Maria Henriksdotter, född i Sverige. Köpt för en ko av E.H. och uppfostrad hos honom. Läser någorlunda i bok. Enfaldig och bristfällig i kunskaper. 19 år.

    Vidare konfirmerades samma dag Peder Hansen född i Sverige av fadern Hans och modern Anna. Köpt för 5 riksdaler av O.J. i Flöyet hos vilken han är uppfostrad. Läser måttligt i bok, kan läroboken mycket måttligt, skall vara omkring 23 år.

    Alla helgons söndag 1813 konfirmerades Eva Johansdotter, född i Sverige varifrån hon fördes hit 2 år gammal och köpt av John H i Skårvik efter vilken hon kallar sig Johnsdotter. Hennes föräldrars namn är såväl henne som fosterföräldrarna obekant. Hon läser gott i bok men är annars måttligt upplyst. Skall vara omkring 20 år.

    Vidare konfirmerades samma dag Berit Adamsdotter som köptes 7 år gammal av R.T i Bougen. Född i Sverige, fadern Adam och modern Anna. Läser tämligen väl i bok, men besitter i övrigt måttlig kunskap. Skall vara 21 år.

    21 söndagen efter Trefaldighet konfirmerades Anders Olsen född i Sverige Köpt av Inger M.

    Vidare Henrik Henriksen född i Sverige. Fadern Henrik och modern Berit, mer vet han inte om dem. Köpt för en ko av O.A i Gamvik. Läser skapligt. Omkring 22 år gammal.

    Trots att de svenska barnen skrevs in som fosterbarn i norska familjer var det inte självklart för myndigheterna att de skulle betraktas som norska, för det krävdes flera saker – de måste tala norska, och den som ville arrendera mark måste ändra sina namn till något som klingade norskt. Lars Pedersen hade haft familjenamnet Junkka när han först kom till Norge, men det måste han släppa.

    Lars växte upp och flyttade från sin fosterfamilj. Han gifte sig 1855 med svenska Brita från Jukkasjärvi, som fick byta namn till Berit, och två år senare fick de ta över arrendet på gården Katrineheug, en gård som han senare fick lov att köpa loss. Det gick alltså bra för Lars, trots att villkoren för dem som kommit över fjällen var betydligt tuffare än för dem som hade sina rötter där. Om inflyttarna alls fick en chans att köpa jord så var de hänvisade till den som ingen bofast ville ha:

    Det var ett klassindelat samhälle. De som kommit österifrån de fick de sämsta gårdarna och jordarna att bosätta sig på, så de tillhörde den lägre klassen rätt och slätt, säger Dalehaug.

    De allra flesta svenskar som kom till Nordnorge assimilerades och gled in i det nya samhället, men det kunde ta tid, och ett skäl till det kan ha varit att det verkar ha varit ganska knalt med skolgången för en del av barnen. Lars Pedersen själv kunde inte skriva. Det har Ann Peggy Daleheug förstått av ett dokument från Lars ålderdom, några år in på 1900-talet. Det har han undertecknat med "hand-på-penna", som det heter. Det betyder att någon annan styr vad som skrivs samtidigt som Lars håller sin hand på pennan.

    - Jag tror att många av de barn som kom ungefär då Lars Pedersson kom fick ganska kort skolgång.

    Gården Katrineheug har funnits kvar i släktens ägo, Ann Peggy Daleheug är själv uppvuxen där. Hon har haft just gården som sin utgångspunkt när hon forskat. I sin forskning har hon upptäckt att Lars själv fortsatte att ta emot barn från Sverige. Trettio år efter Lars kommer ett brorsbarn till honom som heter Peter, och ytterligare 30 år senare en ung flicka. Hon heter Maria Johanna Henriksdotter och efter henne finns ett brev skrivet hem till prästen i Vittangi.

    13 år gammal kom jag från Sverige med flyttlapparna för att bli gäst hos min farbror som bor i Norge, eftersom mina föräldrar var mycket fattiga. Nu har jag gått i norsk skola och har lärt det norska språket, och blir efter min egen beräkning 17 år till hösten, vilken tid jag tänker det är dags att konfirmeras. Mina föräldrar har flyttat bort till en annan stad i Sverige och jag vet inte var de finns, och jag har inte någon dopattest som talar om i vilken kyrka jag är döpt. (…)

    Jag vill ödmjukt be prästen att vara barmhärtig nog att se efter i Vittangis prästegälls bok, om jag är döpt därstädes och sända mig dopsattesten snarast möjligt. Jag är fattig, men Gud är rik. Mitt namn är Maria Johanna och min faders namn är Henrik Persson och moders namn Alla Lisa Johannesdotter.

    Detta att Lars unga släktingar klarar av att söka upp honom för att få bo hos honom i Norge visar, menar Ann Peggy Dalehaug att Lars var ovanlig eftersom han verkar ha haft kvar kontakten med sina rötter. Men släktingarna var inte de enda fosterbarnen på Katrineheug:

    - I mitt letande på Riksarkivet och kyrkoböcker så såg jag att det var många barn som växte upp på Katrinehaug, också barn som inte tillhörde familjen, så det var nog en tradition på Katrinehaug att ta emot barn som får vara där ett tag – de får bostad, mat och kläder, de är en del av hushållet på gården. -Det är intressant att se att människor i samhället tar hand om varandra och hjälper till. Men självklart så gav ju dessa barnen något tillbaka till familjerna i form av arbete, säger Ann Peggy Dalehaug.

    Hon menar att de norska familjer som tog emot svenska fosterbarn visserligen hade nytta av dom i hushållet, men att detta också var ett sätt att sträcka ut en hand och hjälpa de familjer på svenska sidan som inte klarade av att försörja alla sina barn.

    Fredrik Mattson och Ann Peggy Dalehaug har numer kontakt med varandra och historien om hur den norska och svenska grenen av släkten återförenades är speciell och visar att släktforskning emellanåt måste ske till fots.

    Ann Peggy hade nämligen en farbror som reste mycket i norra Sverige, och som ville leta efter familjens rötter. Han hade en enda ledtråd och det var namnet Junkka som Lars Pedersen hade haft med sig när han kom till Norge i mitten av 1800-talet. Men ingen på den norska sidan visste om Junkka var ett familjenamn eller namnet på en by. I en databas över ortsnamn fick han hjälp och kunde med tiden lista ut att Junkka var det gamla, numer övergivna namnet, på den by i Pajala kommun som idag heter Parkalompolo.

    Efter det var det Ann Peggys tur att resa dit. Hon knackade på i ett hus, och fick plötsligt veta en del historia om sin familj. Hon fick också kontakt med Fredrik i Stockholm. Lars Pedersen återsåg aldrig sin mor hemma i Tornedalen, men hans ättlingar på olika sidor om gränsen, fann alltså varandra till sist. När familjerna nu strålade samman visade det sig att de visste helt olika saker om sin gemensamma historia.

    På den norska sidan låg det självklara fokuset på Lars Pedersen, men den svenska släkten hade mest utgått hans brorson Peder, han som for till Norge 30 år efter Lars.

    Den resan hade han uppenbarligen gjort utan att säga något till någon i Sverige.

    - Peder rymde en natt från familjens nybygge i Parkalompolo, trots att han var äldst och sannolikt skulle fått ta över gården. Det var under de värsta missväxtåren som han försvann och ingen visste vart han hade tagit vägen.

    - Det var först på 1990-talet som jag återfann honom, och upptäckte att han hade stuckit iväg till Norge, till sin farbror Lars, berättar Fredrik Mattson.

    - Och den svenska grenen kände från början inte till Lars, fyller Ann Peggy Dalehaug in. Så tillsammans kunde vi lägga det pussel som var familjens historia, säger hon. Och får två år sedan, sommaren 2014, kunde hela släkten samlas på Katrinehaug.

    Norsk forskning

    Det finns gott om hemsidor som berättar om hur man kan släktforska i norska källor.
    Här är några av dem:

    Genealogiska föreningens sida om forskning i Norge

    Släktforskarförbundets sida om forskning i Norge

    Släkten Kvalevaags hemsida med tips om norsk släktforskning

    Det finns också en bok som skrevs 1959 av Emil Grym, som berättar om den urgamla trafiken från Tornedalen till den norska kusten, och där ett eget avsnitt handlar om de barn som skickades iväg ensamma. Boken finns inscannad och tillgänglig på nätet via Nordkalottens Kultur och forskningscentrum.

    Emil Gryms bok: Från Tornedalen till Nordnorge:

    Familjer på fall i två nya romaner, och så en dikt och tre frågor till en poet.

    Familjer på fall i två nya romaner, och så en dikt och tre frågor till en poet.

    Tystnad och tal i romanens värld, intim kärlek som går sönder och så träffar vi poeten Mattias Alkberg som är här med ny diktsamling.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Linda Boström Knausgård är här med en ny roman, "Välkommen till Amerika." I en tyst lägenhet bor familj - en pojke, mamma och flicka. En gång fanns det en pappa också, men han är borta nu. Flickan har slutat att prata, men mamman pratar desto mer. Vi frågar oss vad makten i talet ligger, och var gränsen mellan kärlek och längtan egentligen går?

    Och så kommer författaren Geir Gulliksen till studion. I hans nya roman "Berättelser om ett äktenskap" får vi följa ett kärlekspar från att de möts för första gången, på en läkarmottagning i en norsk småstad, till att de till slut skiljs åt. Hur är det att skriva så intimt om kärlek, undrar vi.

    Och inte nog med det! Musikern och poeten Mattias Alkberg är också här och läser en dikt ut sin nya diktsamling "Ön."

    Musiken som spelas i programmet hittar du i vår egna Spotifyspellista! Prenumerera (gratis, såklart) så missar du aldrig när vi lägger till nya låtar från programmet, eller lyssna bara utan att prenumerera!

    Här är länk till spellistan:

    Den heligaste av familjer

    Den heligaste av familjer

    Om ett år ska kronprinsessan Victoria äntligen få gifta sig med sin Daniel, men vad hade hänt om Daniel hetat Mohammed istället, eller om han hade varit en hon? I monarkin Sverige 2010 får inte alla gifta sig med vem de vill, problemen med hederskultur kan ta sig fruktansvärda uttryck och bör tas på allvar, även när de återfinns i rikets allra heligaste familj. Hör Zelda 6 år, royalist, näringsminister Maud Olofsson, rörd ditt tårar vid eklateringen av den kungliga förlovningen, Are Hamednaca från Sharafs Hjältar på Fryshuset, Carl Johan de Geer, konstnär och styrelseledamot i republikanska föreningen, samt Helena Henschen, författare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Logo

    © 2024 Podcastworld. All rights reserved

    Stay up to date

    For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io