granskning

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4-granskning om hårdrocksfifflande kommunpolitikeri Sölvesborg förvirrar, Affliate-journalistiken utmanar gränsen mellan reklam och journalistik och så möter vi Charlie Hebdos chefredaktör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Namn och bild på en ung flicka som försvann. Men hon var ju samtidigt ett troligt brottsoffer. Gammal praxis ifrågasatt när VLT väljer att gå ut med uppgifter om avlidna innan anhöriga underrättats. Och så om Uppdrag Granskning som valt att bli part i spelet runt en uppmärksammad rättegång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dan Larhammar är apotekare och professor i molekylär cellbiologi och har skrivit över 200 vetenskapliga artiklar inom en bredd av ämnen. Han är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 2007, och dess ordförande sedan 2018. 

Via föreningen Vetenskap och folkbildning, som bland annat utser Årets förvillare resp. Årets folkbildare varje år, för han en viktig kamp mot desinformation och pseudovetenskap, och under våren 2022 fick han, för sina ”förtjänstfulla insatser inom svenskt akademiväsen”, H.M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken med serafimerordens band. 

I avsnittet gör vi en djupdykning i begrepp som vetenskaplig evidens, faktaresistens och ”forskarens tredje uppgift” och funderar kring vad det är som gör att kost, dricksvatten, klimat och miljö är områden som är särskilt utsatta för självutnämnda "experter".

Podden ges ut av Fresenius Kabi AB.
www.fresenius-kabi.com

Allt fler tolkar arbetar inom det svenska rättsväsendet och har stor betydelse för utfallen. Men vem granskar dem? I lagens namn tittar närmare på fall där tolkar, som arbetar i rättegångar och polisförhör, anmälts för att ha brutit mot så kallad god tolksed.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Precis som advokater ska auktoriserade tolkar följa olika regler där kravet på opartiskhet och redbarhet står högt i kurs. Vi har granskat tolkar verksamma i rättsväsendet och hur de efterlever god tolksed. Vi har gått igenom de anmälningar som kommit in de senaste 10 åren. 

I avsnittet hör du åklagaren som betvivlar tolkningen i sin egen utredning, en rättstolk som kräver förändring och så ska du få höra om ett uppmärksammat fall där en tolk som propagerat mot den svenska rättsstaten kan få miljonbelopp i skadestånd.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Lars Truedson.

SR:s vd Cilla Benkö får kungens medalj. Men mottagandet får kritik. Medielogik och coronaviruset. Vad lärde sig medierna av fågelinfluensan? Draken film fick miljoner och gav sig in i streamingkriget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SR:s vd tar emot kungens medalj – men är det helt oproblematiskt?
Sveriges radios vd Cilla Benkö får medalj. I ett pressmeddelande skriver public servicebolaget att vd tilldelas Hans majestät konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band, det här för “framstående insatser inom svenskt mediaväsende”. Samtidigt är ju oberoende det honnörsord  public service representanter gång på gång lyfter fram för att försvara sin särställning på den svenska mediemarknaden. Hur går det här ihop?
Reporter: Erik Petersson

Coronavirusets sprider sig. Befogad eller överdriven alarmism i medier?
Coronavirusets framfart har förstås dominerat nyheterna i veckan. Världshälsoorganisationen, WHO utlyste internationellt hälsonödläge i torsdags kväll. Kina isoleras nu allt mer och EU evakuerar sina medborgare från Hubei-provinsen. I ett sådant här akut läge har medier förstås en  viktig uppgift att rapportera och informera. Men när ett hot om pandemi korsas med medielogik och mediers rubrik- och flashmaskineri finns också en uppenbar risk för överdriven alarmism. Så var går gränsen mellan befogad rapportering och sensationslysten alarmism? Och hur har det sett ut nu i veckan? 
Reporter: Tonchi Percan

Draken Film fick miljoner och kastade sig ut i streamingkriget - men vad hände sen?
En allt större del av dom svenska hushållens medieutgifter läggs på digitala streamingtjänster för film, TV och video. Utbudet ökar ständigt. Göteborgs Filmfestivals Draken film lanserades med stora visioner om att bli en nordisk medieplattform för dokumentärer och kvalitetsfilm, med tiotusentals betalande prenumeranter. Med hjälp av EU-bidrag drog man igång för sex år sedan. Men i samma veva bröt det stora streamingkriget ut och i den stenhårda konkurrensen blev ingenting som man hoppats. Reporter Terje Carlsson har granskat projektet och försökt reda ut hur det gick till när skattebetalarna blev en del av streamingkriget.

SVT vilse i medicinskåpet i granskning om läkemedels lagersaldo. Telia köper TV4 och staten får ännu mer makt över den svenska TV-marknaden. Snårig juridik tydlig på poddmarknaden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SVT vilse i apotekens medicindjungel
Nyligen publicerade SVT en granskning som skulle visa att typiska mediciner för vanliga folksjukdomar i stor utsträckning saknas på svenska apotek.

Granskningen byggde på en egen kartläggning av lagersaldo för tolv utvalda läkemedel och det visade sig att långt ifrån alla apotek och regioner hade dessa vanliga mediciner inne.

Men riskerar verkligen astmatiker, diabetiker och allergiker att stå utan sina mediciner för att apotek runt om i landet är dåliga på att hantera lager?

SVT menar att det bara var ett stickprov, men den här historien saknar många nyanser.

Reporter: Therese Rosenvinge.


Grönt ljus för Telias köp av TV4 och C-more
I veckan kom beskedet från EU-kommissionen som godkänner Telias köp av TV4 och C-more.

För två månader sen berättade vi om oron för att Telia, med affären i hamn, skulle begränsa sina konkurrenters tillgång till TV4 och C-more. När affären nu blev godkänd, blev också de krav som EU-kommissionen ställer på Telia offentliga. Så hur blev det?

Och hur ser egentligen regeringen på att staten nu inte bara kontrollerar public service utan också är storägare av Sveriges största kommersiella TV-hus.

Reporter: Johan Cedersjö.


Juridisk röra när poddlandskapet granskas
Diskussionen om etiken i svenska poddar har nu rasat i flera månader. Flera fall av plagiat har slagits fast och nu i veckan kom beskedet att åklagare kommer väcka åtal om plagiat i en känd podd.

Men hur ser det egentligen ut med utgivarskapet när det gäller svenska poddar? Vem tar ansvar för innehållet när snaskiga detaljer nagelfars och sprids till hundratusentals lyssnare?

Reporter: Erik Petersson.

Mediehuset Grönt anpassade allt för att presstöd - föll i granskning. SVT klippte bort intervju med Kajsa Norman. DN Kultur i faktabråk efter Tjernobyl-krönika. Svensken avslöjade Sovjetunionens bluff

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Anpassade allt - blir av med presstödet
Hur långt får ett medieföretag anpassa sin verksamhet för att få ut maximalt presstöd? Och på vilka grunder bestämmer staten vem som ska få del av över en halv miljard i skattepengar? I flera månader granskade Myndigheten för press radio och tv Mediehuset Grönts utgivning. Och i förra veckan kom beskedet att två av företagets tidningar inte lever upp till kraven för presstöd. Nu ska miljoner betalas tillbaka och ett infekterat bråk har brutit ut mellan Mediehuset Grönts VD och myndigheten.
Reporter: Therese Rosenvinge

• SVT klippte bort bokintervju efter faktafel
Journalisten Eric Fichtelius intervjuade författaren Kajsa Norman om hennes bok En alldeles Svensk historia i programmet Politik i bokhyllan i SVT Forum. Boken, som är starkt mediekritisk, ifrågasätter vad man egentligen får säga offentligt i Sverige och varför det i media så länge var tyst runt sexövergreppen på musikfestivalen i Kungsträdgården. Och stämningen i studion, som brukar vara ganska avspänd, blev plötsligt en annan. Vad var det egentligen som hände?
Reporter: Eskil Lundgren

• DN kultur backade efter kärnkraftskritik
Med serien Chernobyl lyckades streamingtjänsten HBO sätta agendan på både kultur- och nyhetssidor under försommaren. Fiktionen har inte samma krav på att leverera korrekta fakta som nyhetsmedier. Men hur är det på kultursidorna? Tjernobylkatastrofen kunde ha hänt i Ringhals påstod kulturjournalisten Maria Schottenius På DN kultur i förra veckan. Hon fick omgående kritik. Jämförelsen höll inte, de två kärnkraftverken var helt olika konstruerade. Var ligger egentligen ribban för fakta och källkritik på  kulturredaktionerna?
Reporter: Tonchi Percan

• Svensken som chansade - och avslöjade Sovjets bluff
I den hyllade tv-serien Chernobyl beskrivs hur Sovjetunionen först försökte mörka omfattningen av olyckan. Men vad serien inte berättar är att det avgörande beviset på vad som faktiskt hänt - först kom från en svensk journalist. Christer Larsson, jobbade på 80-talet på ”Ny teknik” och var med och startade dotterbolaget Space Media Network, när han plötsligt hamnade i världspolitikens centrum. 
Reporter: Teo Kristjansson

Vi granskar Ekots granskning av vårdnadsärende i Varberg. Får kritik för att vara partsinlaga. Om tidningars TV-satsningar som nu bromsas. Och Schibsted som ville stå upp mot Google, men nu backar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Ekots gav sig in i vårdnadsärende – nu kritiseras granskningen
En pågående vårdnadstvist i Varberg fick stort utrymme i Ekot. I Ekot är det socialtjänstens agerande och tingsrätten i Varbergs beslut som granskas. Men det är mammans berättelse inslagen hängs upp på. Den andra sidan, pappan, har Ekot sökt men utan framgång. Efter att vi i veckan hörde av oss till Ekot för att ställa flertalet frågor om den här publiceringen, kom i torsdags morse en rättelse. Men kritiken handlar också om ensidighet i rapporteringen och att Ekot inte gett en rättvisande helhetsbild av det komplicerade ärendet. Reporter: Jonna Westin

• Luften gick ur tidningars TV-satsningar – förutom hos Expressen
För några år sen var det högsta mode att tidningarna skulle förvandlas till TV-stationer. Hela program skulle produceras och gammel-TV få ny konkurrens. Det som lockade var naturligtvis de miljarder som finns i form av reklampengar. Men för den som besökt dagspressens sajter under den senaste tiden, blir det snabbt tydligt att TV-trenden har stannat av. Med ett undantag. Vad är det som hänt? Reporter: Tonchi Percan

•Schibsted ville stå upp mot Google – backar
I samband med att EU:s nya skydd för personuppgifter, GDPR, började gälla, utspelade sig en intensiv maktkamp mellan mediehusen och Google. Schibsted sade då nej till Googles system för att sälja så kallade programmatiska annonser. Detta för att de inte ville dela med sig av den information de samlar in om oss användare. Men i veckan kom besked att mediekoncernen lägger ner kampen och åter öppnar att samarbeta med nätjätten. Reporter: Johan Cedersjö

Ekots avslöjande om allvarliga brister när vården hanterar beslut om att patienter inte ska få livsuppehållande behandling leder nu till att inspektionen för vård och omsorg inleder en granskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Granskningen handlar om brister som i värsta fall kunnat leda till att patienter dör i onödan.

Vinbråk blir vinreklam, kritik mot Expressens rapportering om GW:s kändisvin. Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice. Och om spelreklam i medier, 2019 kommer ny lag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Kändisbråk om kändisvin blir redaktionell reklam i Expressen
Kändisar med rallarsvingar mot andra kändisar. Få historier bär lika oemotståndligt lockande kraft för en kvällstidning på jakt efter berättande som berör. Men när en av kändisarna bråkar för att samtidigt lansera en produkt, vad händer då med den lättsamma genrens journalistiska kvaliteter? Och hur kommer det sig att Expressen publicerar gratisreklam på redaktionell plats? 

Reporter: Jonna Westin och Erik Petersson.

• Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice
Tidigare i höstas fick TV4:s Kalla Fakta massiv kritik för sitt program om Lilla Erstagårdens barnhospice utanför Stockholm. Ersta sjukhus anklagades för att vara en dödsklinik, bedriva aktiv dödshjälp och använda en farlig vårdmetod som leder till att barn far illa.
När vi här i Medierna ställde kritiska frågor till TV4 om deras källor och belägg, hänvisade reportrarna till att de hade mer på fötter, att publiceringen inte var avslutad, utan pågående och att fler experter skulle komma. Förra veckan kom uppföljningen. 

Reporter: Therese Rosenvinge. 

• Hur påverkar nya spellagen mediernas spelreklam?
Har du sett och hört mycket spelreklam på sistone? Det är i så fall ingen slump. För vid årsskiftet bryts monopolet och en ny lagstiftning kommer på plats. Fler spelföretag kommer då att få bedriva verksamhet i Sverige och för dem gäller det just nu att positionera sig på marknaden. Men kommer den nya lagen leda till mer eller mindre spelreklam i svenska medier?

Reporter: Erik Windolf.

Hård kritik mot Kalla faktas granskning av Erstas barnhospice, jakten på politiska nyheter bakom kulisserna, ovanlig Hemnet-journalistik i Bohuslän. 51 säljbilder från mäklare på redaktionell plats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Anklagelser om "dödsklinik" i TV4:s Kalla Fakta - inga oberoende medicinska experter i programmet

Kalla fakta publicerade i veckan grava anklagelser om Erstas barnhospice i Nacka, Lilla Erstagården. Ersta anklagas för att systematiskt fatta dåligt underbyggda medicinska beslut som enligt Kalla fakta riskerar att öka barns lidande och förkorta deras liv. 

Det är svårt att tänka sig ett etiskt känsligare ämne att ge sig in i än döende barn. Vilket naturligtvis medför särskilt höga krav på saklighet och journalistisk varsamhet.

Men vad är för källor Kalla fakta förlitar sig på i programmet? Kan de belägga den allvarliga kritiken mot Lilla Erstagården?

Reporter: Therese Rosenvinge. 

• Att koka journalistisk soppa på politisk spik – vi går bakom kulisserna i Riksdagen

Hur går det det till när politiska reportrar jagar politikers svar i det ovissa läge som råder? Medierna har tagit rygg på en politikreporter, Hanna Jakobson på Dagens Nyheter, och Svenska Dagbladets politiska analytiker Göran Eriksson i veckan.

Bakom rubriker om mandatpingis, talmansthriller och statsministerstrid pågår en ständig jakt på nyheter i riksdagens bankhall, lunchrum och kulvertar.

Reporter: Evalisa Wallin.

• Ovanlig okritisk "Hemnet-journalistik" i Bohuslän

 Bohusläningen publicerade nyligen en artikel rubriken “Spektakulär fastighet under Uddevallabron till salu”, där 51 säljbilder från mäklaren fick redaktionell plats.

I texten står att “Egen strand och brygga. Öppen spis. Bastu. Två gästhus. Stor terrass. Allt detta kan man nu få om man spenderar över 10 miljoner på en fastighet precis under Uddevallabron”.

– Vi har inte haft någon journalistisk vinkel på den så det här är en artikel som inte skulle ha publicerats på det sättet, säger Inga-Lill Sundhage, chefredaktör och ansvarig utgivare för Bohusläningen.

Fick medier eller källorna skulden när Uppdrag granskning tog sin an metoo? Inför politikernas besked om public service. Om tidningarnas strategiskifte från klickjakt till digitala prenumerationer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om indirekt skuld när UG granskade mediers metoo-rapportering
Veckan har totalt dominerats av Uppdrag gransknings reportage om anklagelserna mot den tidigare Aftonbladet-journalisten Fredrik Virtanen. Åsikterna om programmet har varit många, recensionerna gett både ris och ros.

Det här är ett rejält giftigt ämne att ta sig an som journalist. Anklagelser om våldtäkt eller sexuellt ofredande från långt bak i tiden är för såväl rättsväsendet som journalistiken närmast omöjliga att gå till botten med.

Uppdrag granskning sa sig vilja granska hur de etablerade medierna agerat i fallet Virtanen. Men i det finns en svårighet som inte minst vi på det här programmet är väl medvetna om.

För när du granskar medier riskerar du också att indirekt skuldbelägga någon annan. Nämligen mediernas källor och riktigheten i källornas uppgifter.

Det här är alltid en svår balansgång och frågan är hur bra Uppdrag granskning klarade av den.

Reporter: Jonna Westin. 


Inriktningen på framtidens public service snart offentliggjort
Förra sommaren kunde vi på Medierna avslöja att den parlamentariska kommitté som utreder framtidens public service enats om att skrota licensmodellen, för att framöver istället finansiera public service via en skatt.

Det förslaget blev då offentligt en månad senare och nu i veckan lämnades till slut en helt färdig proposition till riksdagen för beslut efter valet.

Men kommittén har inte avslutat sitt arbete med det. För samma politiker har också haft i uppdrag att utreda en betydligt mer kontroversiell fråga: Vad ska public service i framtiden vara, vilket innehåll ska – och ska inte – produceras och hur ska bolagen regleras?

I den här frågan har inte minst de kommersiella medierna ett stort intresse och genom åren har debatten om public service uppdrag många gånger varit hätsk.

Kommittén andra delbetänkande ska presenteras för Kulturministern om tre veckor, men vi försökte redan i veckan få några ledtrådar om varthän det barkar.

Reporter: Johan Cedersjö. 


Från jakt på klick till jakt på trogna läsare
På kort tid har det nu blivit mer standard än undantag för tidningar att ta betalt på webben. I branschen är det idag tydligt att det är de digitala läsintäkterna som är i centrum när det pratas moderna affärsstrategier och framtid.

Klickbeten i jakt på höga trafiksiffror har bytts mot jakt på lojala digitala prenumeranter där man bygger en långsiktig lojalitet.

Men vad är det som gör att tidningssverige på bred front plötsligt ser så ljust på den framtida läsaraffären? Och är de digitala tidningsläsarna verkligen tillräckligt betalningsvilliga och lojala.

Reporter: Therese Rosenvinge.


Inspiration utan gränser hos SVT Uppsala
Journalister inspireras av varandra. Om någon gör ett spännande inslag, med bra ämne, snygga kameravinklar och fyndiga formuleringar slås många av tanken att det där ska jag också göra, fast i en lokal tappning.

En på branschspråk kallad “hur här”.

Problemet är bara att idag finns det alltid någon som sett både original och kopia.

Reporter: Johan Cedersjö.

Vi pratar med P3 Nyheter om deras granskning av fotbollsspelet FIFAs "packs"-system och med cirkusdirektören Tilde Björfors om cirkusens historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Expressen publicerade uppgifter ur ett hemligstämplat mejl. Men var det verkligen Stefan Löfven som skrev? Kritik mot UG:s granskning av Sida. Produktionsbolaget Road Runner slår tillbaka mot SVT.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Felaktig avsändare på Expressens Löfven-mejl
I veckan kunde vi läsa ett avslöjande som kom nästan samtidigt från Aftonbladet och Expressen. Det var historien om hur regeringens representanter mött ministrar och presidenter för att ragga röster till en plats i FN:s säkerhetsråd. Möten som i huvudsak ska ha ägt rum i samband med en stor konferens i Etiopiens huvudstad Addis Abeba.

Namibia, Madagaskar, Fiji, Somalia och så vidare. Vi kunde kortfattat läsa om vad som berörts på dessa bilaterala träffar och hur nationerna ställde sig till att rösta in Sverige i FN:s kanske viktigaste organ.

Av allt att döma hade båda kvällstidningarna fått del av samma läcka från Utrikesdepartementet. Men resultatet, alltså det som publicerades, det var långt ifrån detsamma.

Vi har i veckan fått ta del av originalhandlingar och kan slå fast att Expressen, i sin iver att dra in statsministern i fallet, dragit väl djärva slutsatser. Reporter Johan Cedersjö.

Biståndsgranskning och publikens förväntningar
För många granskande program kan det vara ett problem när publikens förväntningar är på förhand klara. När vi här på Medierna till exempel gör en ansvarsintervju, är det nog många av er lyssnare som utgår ifrån och litar på att vi har rätt. Ond är ond, och god är god. Så enkelt är det ofta i den journalistiska dramaturgin.

Men verkligheten, den är ju ofta mer av en gråskala. Med hedern i behåll, kan det ofta vara svårt att klistra ansvaret på bara en person.

Uppdrag Granskning i SVT är ett bra exempel på det här. Programmet granskar ofta stora och komplicerade fall där många människor och händelser är involverade. Men när programmets publik slagit sig ner i soffan, förväntar den sig inga gråzoner. Det ska vara en hjälte och en bov. Hur noga UG än är med vad dom påstår så spelar även bildsättning, dramaturgi och tonfall roll – det finns helt enkelt en risk att tittarna utav vana tolkar in mer än vad som faktiskt sägs.

Nyligen satte Uppdrag Granskning tänderna i hur Sida hanterat ett biståndsprojekt i Zambia. Det handlade om korruption inom en samarbetspartner till Sida.

Men flera har varit kritiska mot det här reportaget. Mot sättet som Sida i reportagets dramaturgi fick klä skott för kritiken, trots att myndigheten enligt kritikerna gjort allt i sin makt att utreda deras partner.

Jonna Westin har gjort ett reportage utan klar hjälte eller skurk.

Produktionsbolaget slår tillbaka mot SVT
Under hösten har vi flera gånger återkommit till historien om SVT och produktionsbolaget Roadrunner. I somras kunde ju vi avslöja att flera företag betalat Roadrunner pengar för att få synas i matlagningsserien "En tysk, en fransk och en husman". En serie som sändes i SVT.

SVT har hela tiden sagt sig inget veta, att företaget blivit lurat. Efter vårt avslöjande har dessutom två serier som köpts från samma produktionsbolag stoppats.

Men hur mycket visste egentligen SVT? I den frågan har vi ännu inte nått vägs ände. Är det så att SVT kastar produktionsbolaget under bussen för att rädda sitt eget skinn? Reporter: Erik Petersson.

Miljonbelopp när makthavare medietränas. Vi har sammanställt hur mycket skattepengar och offentliga medel som hamnar i kriskonsulternas fickor. Och blåögd journalistik om blond jihadism.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En miljon offentliga kronor till PR mot granskning
Året 2012 tog vi på Medierna reda på hur mycket pengar som offentliga aktörer som Uppdrag Granskning, Kalla Fakta och Ekots Grävgrupp granskat lagt på medieträning. För förra året, 2015, har vi nu gjort samma sak igen.

Även denna gång handlar det om miljonbelopp. Vår reporter Linnea Svensson har gjort reportaget och hon börjar i samhället Grums i Värmland.

Om medialiserade myndigheter
Statistiska centralbyrån har i veckan för första gången redogjort för hur många fastanställda kommunikatörer, informatörer och PR-specialister det finns i Sverige. Och resultatet visar att det går tre kommunikatörer på två journalister.

Men även om siffrorna är nya, har den här maktbalansen förändrats under en längre tid. Många journalister kan idag vittna om hur den offentliga sektorn rustat med allt större kommunikationsavdelningar som försöker styra och påverka bilden som ges av just deras verksamhet i media.

En som forskat om myndigheters kommunikationsarbete är Magnus Fredriksson docent vid Göteborgs Universitet. Han ser likheter mellan hur den offentliga sektorn, likt dom politiska partierna och näringslivet, drivs allt mer av ett ”varumärkestänk”. Ett tänk där den mediala bilden av organisationen blir mer och mer central för framgång.

Att de offentliga aktörer vi har granskat lagt miljonbelopp på att ta in extern krishantering, är därför inte något som förvånar honom.

Blåögd skildring av blond jihadist?
Älskade terrorist. Ja, så heter en nyutgiven bok om Anna Sundberg, en till synes vanlig kvinna från Halland som anslöt sig till hårdföra jihadister. Hon gifte sig med en av världens mest eftersökta terrorister och levde som salafistisk hustru, dvs skötte barnen och hemmet. Boken tar oss med på en både andlig och fysisk resa som går genom Georgien, Syrien och Berlin.

Den här historien har fått stor uppmärksamhet. Anna Sundberg fick prata ut i Skavlan, Nyhetsmorgon, Människor och tro i P1 och porträtterades i olika tidningsintervjuer.

Men hur var det med de kritiska frågorna? Fanns det en större förståelse för hennes berättelse för att hon är blond och blåögd?

Sara Heyman har ägnat veckan åt det här och hon börjar utanför boklanseringen som äger rum på Södermalm i Stockholm.

Johan Cedersjö och Marcus Leifby har grävt djupt i arkiven för att ge berättelsen om hur rapporteringen om mordet på Olof Palme fungerade. Både under och efter mordnatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det började 28 februari 1986, 23.21. Där börjar vi också vår historia om hur rapporteringen gick till under mordnatten. På Public Service, Sveriges Radio och Sveriges Television, gick det långsamt men på kvällstidningarna och TT var nyhetspulsen snabbt igång. Du får i detta program höra både reportrarna som var med under mordnatten och arkivklipp från hur resultatet blev. 

Dessutom gör vi en djupdykning i det vi kan kalla Christertainment. Rapportering om den för mordet både dömda och frikände Christer Pettersson. En journalistik som ständigt gränsar till det oetiska, men inte sällan med högt underhållningsvärde.

I programmet hör du, utöver massvis med arkivmaterial, Leif Brännström, reporter på Expressen. Britt-Marie Seibold, reporter på TT. Göran Ellung, vid tiden redaktör på Aktuellt. Robert Aschberg, skaparen av Christertainment. Samt Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen.

Satte Ekot dramatiken framför att söka svar om polisens arbete med romer? När övergår bevakning av skolsäkerhet till spridning av onödig oro? Och så intervjuar vi Jan Helin om nya jobbet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Satte Ekot dramatisk rapportering om polisarbete med romer framför att söka svar?

Nyheten om hur polisen gått tillväga för att kartlägga förekomsten av eventuell människohandel bland tiggande EU-migranter hörde nog många på radion i onsdags. Ekot berättar att polisen haft ett omfattande frågeformulär som dom använt sig av för att ställa frågor till personer som kan tänkas vara utsatta. Chefen för polisens underrättelsetjänst har samtidigt svårt att svara på Ekots frågor och polisen framstår i rapporteringen som undvikande:  Men den lyssnare som också hörde P1-morgon fick en betydligt mer utförlig beskrivning av samma polischef. Om syftet, bakgrunderna och frågorna. Och polischefen svarar också tydligt på varför dom gjort vissa specifika saker som tas upp i Ekot, som att tex ta bilars registreringsnummer och fota id-handlingar. Men trots de här mer klargörande svaren fortsätter Sveriges Radio referera och sända den första intervjun där polisen är mindre påläst. Hur kommer det sig och hur resonerade Ekot när de valde att inte ge de lyssnarna de bästa förklaringarna? Therese Rosenvinge träffade Alexander Gagliano, en av reportrarna bakom nyheten.

Vi pratar också med Jan Helin 

I veckan slog en riktig bomb ner i medieankdammen: Aftonbladets VD Jan Helin tar jobb som programdirektör på SVT. Vad tar han med sig från åren på Aftonbladet? Och vad ångrar han av sina uttalanden om Sveriges Television genom åren?

Lasse Truedson träffade Jan Helin i fredags. 

Tidningarna spred oro och rädsla
I efterspelet till en stor nyhet - särskilt en stor och dramatisk nyhet - så kommer ofta fler liknande. Det kanske är naturligt - vi fokuserar på det vi känner igen. Men det kan också leda tanken helt fel.

Efter skolattacken i Trollhättan har flera händelser kopplade till just skolor blåsts upp av medier och orsakat enorm oro – oro som sen visat sig onödig.

Vår reporter Lina Grönberg har tittat på två såna här händelser där ortens stora tidningar varit pådrivande i att piska upp oro och sprida rädsla.

Tomten är avskaffad – i P4!
Just den här helgen är det säkert många som väntar ivrigt på tomten. Men i veckan kunde tidningen Journalisten berätta att tomten avskaffas – i P4.  Efter inte mindre än 24 år, väljer Sveriges Radio att lägga ner det direktsända programmet ”Ring Jultomten” dit barn och vuxna kunnat ringa in. Jonna Westin ringde upp journalisten Pelle Lindblom – som genom åren lett programmet med ”tomten” som sidekick.

Sedan 2012 erbjuds alla mellanstadieflickor i Sverige vaccin mot livmoderhalscancer. När det infördes utlovade Läkemedelsverket förstärkt säkerhet. Men hur har det gått?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Granskningsnämnden för radio och tv har fällt det här programmet.

Nämnden ansåg att Kaliber genom de upprepade kopplingar som gjordes mellan vaccinet och diagnosen POTS förmedlade en bild av att det finns ett samband mellan HPV-vaccinet Gardasil och diagnosen. Även programmets utformning i övrigt bidrog till den bilden. Något sådant samband är dock inte vetenskapligt belagt.

Sammantaget ansåg Granskningsnämnden att framställningen blev så missvisande att programmet strider mot kravet på saklighet.