här?

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Programmet sändes första gången 9 januari 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid?
Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka?
Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser.
Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer?
Går det att skapa nya framtidsvisioner?
Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss?
Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Sveriges BNP minskade med 0,5 procent i november och industrins orderingång minskar. Samtidigt ökar hushållens konsumtion. Var är vi i konjunkturen? Hur kommer Riksbanken agera?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare:
Philip Ramqvist

Röster och medverkande i programmet:
Kristian Åström, ekonomikommentator
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB

Sveriges BNP minskade med 0,5 procent i november och industrins orderingång minskar. Samtidigt ökar hushållens konsumtion. Var är vi i konjunkturen? Hur kommer Riksbanken agera?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare:
Philip Ramqvist

Röster och medverkande i programmet:
Kristian Åström, ekonomikommentator
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB

Vägen är inte alltid spikrak och ibland undrar man ju hur det egentligen gick till när man hamnade där man hamnade, både fysiskt och själsligt. Historierna fortsätter trilla in!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.

Det är ju rent otroligt var lyssnarna har hamnat någonstans. Vi fick bland annat höra från P.A, som i dimman på motorvägen helt enkelt valde att följa efter dimljusen på bilen framför för att på så sätt tryggt och säkert komma hem till Mariestad. Det var bara det att bilen framför inte hade Mariestad som slutdestination...

Och så blir det såklart en massa extramaterial där Oscar ställer en fråga man kanske inte ställer sig själv så ofta, hur ska man ha händerna på bordet när man är på dejt?

Ibland stannar man ju upp och undrar vad som i hela fridens namn ledde fram till att man är där man är, fysiskt eller själsligt. Hur hamnade du där egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.

En sån massa goa samtal. Bland annat från Hasse som har börjat köra rally vid en ålder när, som han säger, andra slutar. Mats kom över en väldig massa hattar när han köpte ett hus och bestämde sig rätt och slätt för att starta ett hattmuseum. Och så hade vi ju Tord såklart, som hoppade in i Chuck Berrys bil.

Och så blir det en massa extramaterial där bland annat Hanna berättar om när hon mötte en rocklegendar i Alvesta och Christer har blivit bestulen på en den större av två tygsnoppar.

Mångfald på tallriken. För att det är bra för oss. Och för att det är bra för Jorden. Alexandre Antonelli visar hur det kan gå till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kanske hörde du hans sommarprat i somras om den biologiska mångfalden - att så många arter dör, men att vi kan stoppa det! Alexandre Antonelli är professor i biologisk mångfald vid Göteborgs Universitet och forskningschef på den stora botaniska trädgården i London, Kew gardens. 

Det finns ungefär 50 000 ätbara växter på vår jord. Men 90 procent av mänsklighetens energiintag kommer från bara 15 arter. Och tre växter dominerar stort. Ris, majs och vete. Mer än hälften av den energi som vi får i oss kommer från ris, majs och vete.

- Det gör oss väldigt sårbara, säger Alexandre. Dels för att vi inte får i oss tillräckligt med näringsämnen, men också för att vi kan drabbas hårt av växtsjukdomar och klimatförändringar.

- Vi har en väldigt stor möjlighet att påverka miljön på ett positivt sätt genom att välja rätt råvaror. Maten är den största faktorn som påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Han gör familjens favoritfrukost – en grön smoothie fullpackad med ett 25-tal olika råvaror.

- Jag tycker det är så roligt med mat, säger Alexandre. Det är ett sätt att lära känna den biologiska mångfalden i praktiken.

– Man kan ha som mål att ha minst 10 arter på tallriken.

Hör också krönika av Katarina Barrling, panelen, satir med Public Service och kåseri av Emil Jensen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Timme 1:

• Spänd stämning, men pågår egentligen samtal fortfarande mellan Ryssland och väst?

• Händelserna som ledde fram till dagens läge i Ukraina

• Allt ska få sin feedback

• Krönika av Katarina Barrling

• Panelen med Olov Abrahamsson, Susanna Nyström och Maria Ludvigsson

Timme 2:

• Vem bär ansvaret? Coronakommissionens rapport väntas snart

• Prinsar i blåsväder i brittiska kungahuset

• Public Service

• Peking avslutar OS - tillbakablick

• Panel om 100 år sedan rasbiologiska institutet grundades

• Kåseri av Emil Jensen

Programledare: Jesper Lindau
Producenter: Luise Steinberger och Anna Pandolfi
Tekniker: Sandra Pettersson

Anna är nio år och står på Koreas flygplats Kimpo. I ena handen håller hon en väska med ett fotoalbum. I den andra sin lillebror. Mamma och pappa vinkar av. I Sverige väntar en ny familj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige är det land som tagit emot nästan flest adoptivbarn i världen, per invånare räknat. De flesta som adopteras hit har inte bara mist sina anhöriga, utan dessutom fått minnen och kunskap raderade.

I  ”Varför är jag här? undersöker Bosse Lindquist en av de mindre uppmärksammade sidorna kring Sveriges adoptioner – att nästan en femtedel av alla adopterade som kommit till Sverige är äldre än tre år gamla, och med fullt intellektuellt medvetande under hela sin adoptionsprocess.

När den här dokumentären gjordes togs beslutet att byta ut huvudpersonens namn till Anna. Idag vill hon inte vara anonym. Hennes riktiga namn är Kicki Åhlander.

Programmet gjordes 2000.
Reporter: Bosse Lindquist
Producent: Ylva Lindgren

När Johns klass pratar om hur man ska vara en bra kompis vet alla exakt hur man ska vara. Men när Albert vill sätta sig vid bordet säger Gabbe att platsen är upptagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Är det ledigt här" är en serie som tar upp mobbning på ett lite annorlunda sätt. Huvudpersonen är inte den som blir mobbad – eller den som mobbar. Istället får vi följa John, en av dem som står bredvid och inte riktigt vågar säga till. När klassen pratar om trivselregler låter allt så enkelt. I verkligheten är det svårare...

Serien passar för 7-11 år ungefär.

DISKUSSIONSFRÅGOR TILL DEL 1

1. Varför säger ingen emot Gabbe?

2. Tycker du att Gabbes gäng mobbar Albert?

3. Varför vill inte John att Albert ska gå på hans orientering?

4. Varför tror du att John låtsas som att han inte ser Albert i skolan?

Medverkande

Serien bygger på en bok av Camilla Gunnarsson.

I rollerna: Malte Legros Selander, Theodor Velasco Macauley, Elis Niemandius, Ian Stenman, Martin Walman, Elias Arvidsson och Ylva Nilsson.
Illustratör: Allis Bergstrand
Producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Albert hittar en skadad John på fjället. Men hur ska de ta sig tillbaka till stugan där de bor? Kommer någon att rädda dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Är det ledigt här" är en serie som tar upp mobbning på ett lite annorlunda sätt. Huvudpersonen är inte den som blir mobbad – eller den som mobbar. Istället får vi följa John, en av dem som står bredvid och inte riktigt vågar säga till. När klassen pratar om trivselregler låter allt så enkelt. I verkligheten är det svårare...

Serien passar för 7-11 år ungefär.

DISKUSSIONSFRÅGOR TILL DEL 4

1. Vad tror du Albert menar med att ingen skulle bry sig om han försvann? Varför känner han så?

2. Tycker du att John bär skuld i att Albert blir utfryst?

3. Vilka olika roller finns i en mobbningsituation?

Medverkande

Serien bygger på en bok av Camilla Gunnarsson.

I rollerna: Malte Legros Selander, Theodor Velasco Macauley, Elis Niemandius, Ian Stenman, Martin Walman, Elias Arvidsson och Ylva Nilsson.
Illustratör: Allis Bergstrand
Producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Efter det som hände på fjället kan inte John fortsätta ignorera Albert i skolan. Eller kan han det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Är det ledigt här" är en serie som tar upp mobbning på ett lite annorlunda sätt. Huvudpersonen är inte den som blir mobbad – eller den som mobbar. Istället får vi följa John, en av dem som står bredvid och inte riktigt vågar säga till. När klassen pratar om trivselregler låter allt så enkelt. I verkligheten är det svårare...

Serien passar för 7-11 år ungefär.

DISKUSSIONSFRÅGOR TILL DEL 5

1. Hur tror du det går efter att berättelsen slutar?

2. Vad tycker du om sista scenen, är den trovärdig? Tror du att Leo gör så på riktigt också?

3. Tycker du att John kunde ha gjort annorlunda? När? Hur?

4. Vad kan man göra om man tror eller vet att någon blir mobbad?

5. Hur kan man stoppa mobbning?

Medverkande

Serien bygger på en bok av Camilla Gunnarsson.

I rollerna: Malte Legros Selander, Theodor Velasco Macauley, Elis Niemandius, Ian Stenman, Martin Walman, Elias Arvidsson och Ylva Nilsson.
Illustratör: Allis Bergstrand
Producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Albert har börjat på Johns orientering och det gör John orolig. Ska han prata med Albert på träningen? Hur blir det då i skolan sen? Tänk om Gabbe och gänget stöter ut John också?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Är det ledigt här" är en serie som tar upp mobbning på ett lite annorlunda sätt. Huvudpersonen är inte den som blir mobbad – eller den som mobbar. Istället får vi följa John, en av dem som står bredvid och inte riktigt vågar säga till. När klassen pratar om trivselregler låter allt så enkelt. I verkligheten är det svårare...

Serien passar för 7-11 år ungefär.

DISKUSSIONSFRÅGOR TILL DEL 2

1. Varför tror du att Gabbe beter sig som han gör?  

2. Varför säger inte John att han också tycker skjortan är snygg?

3. Varför tror du att John tänker att om han pratar med Albert på orienteringen kan han inte ignorera honom i skolan?

4. Hur hade du gjort om du var John?

Medverkande

Serien bygger på en bok av Camilla Gunnarsson.

I rollerna: Malte Legros Selander, Theodor Velasco Macauley, Elis Niemandius, Ian Stenman, Martin Walman, Elias Arvidsson och Ylva Nilsson.
Illustratör: Allis Bergstrand
Producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Orienteringslägret som John oroat sig för är här och Johns familj ska dela stuga med Albert, en mardröm för John. Men när de är ute och orienterar händer något oväntat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Är det ledigt här" är en serie som tar upp mobbning på ett lite annorlunda sätt. Huvudpersonen är inte den som blir mobbad – eller den som mobbar. Istället får vi följa John, en av dem som står bredvid och inte riktigt vågar säga till. När klassen pratar om trivselregler låter allt så enkelt. I verkligheten är det svårare...

Serien passar för 7-11 år ungefär.

DISKUSSIONSFRÅGOR TILL DEL 3

1. Har du varit med om något liknande som John?

2. Tycker du att man får välja att inte vara med någon?

3. Varför är Albert snäll mot John trots att John inte pratar med honom?

Medverkande

Serien bygger på en bok av Camilla Gunnarsson.

I rollerna: Malte Legros Selander, Theodor Velasco Macauley, Elis Niemandius, Ian Stenman, Martin Walman, Elias Arvidsson och Ylva Nilsson.
Illustratör: Allis Bergstrand
Producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Anders & Måns läser lyssnarfrågor och tänker högt. Skicka in din fråga till programmet: safunkardet@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reporter Oskar Lodin har insett hur komplicerat det är att sätta sin egen lön och betala skatter, och testar därför en tredje gigapp som löser det åt honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men frågan hur bra betalt det är att jobba som giggare återkommer. Vi undersöker också hur det svenska samhället och arbetsmarknaden har gått från att värna om trygghet till att omfamna fler och mer flexibla jobb.

- I min värld är gigekonomin bara den sista pusselbiten i nånting som har hållit på betydligt mycket längre, säger Oskar Broberg, forskare i ekonomisk historia på handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.

Medverkar gör också Fredrik Ekelund, författare och tidigare ”extragubbe” i Malmö hamn och Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds Universitet.

Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar.

Men det finns också nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer.

I rovdjurens spår växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.

I Klotets andra program om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.

 Rovdjurens återkomst - del två

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programmet är en repris från 28 mars.

Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar.

Men det finns också nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer.

I rovdjurens spår växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.

I Klotets andra program om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.

 Rovdjurens återkomst - del två

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Ibland tar vardagen oss till ställen vi absolut inte hade väntat oss. Som när Kalle hamnade i författarlandslaget. Hur hamnade han där? Och hur hamnade våra lyssnare på sina oväntade ställen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns något med ensamheten i ett hus, och ljuden som hörs när man försöker sova.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är du ensam? Är du i trygghet? Dagens Creepypodden har nöjet att presentera en hett efterfrågad spökhistoria från podden Knifepoint Horror – men bjuder också på en lyssnarhistoria från Enköping.

Det ser allt svårare ut att bygga ny kärnkraft i EU. Mot ny kärnkraft talar allt högre kostnader, långdragna bråk om otillåtet statsstöd och en energimarknad i snabb förändring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klotet besöker sydvästra England där beslutet om bygget av två jättereaktorer vid Hinkley Point skjutits upp tio gånger. Om det blir av så blir det Europas största byggarbetsplats.

Men franska EDF som står bakom projektet är närapå konkursmässigt och nu höjs allt fler röster, även inom företaget, för att projektet måste blåsas av. Det här oroar den brittiska regeringen som har räknat med att de nya reaktorerna ska ersätta äldre reaktorer som snart måste stängas ner. Utan kärnkraften får landet svårt att nå upp till sina klimatmål, och någon plan B verkar inte finnas. Programledare Marie-Louise Kristola