hotet

Förra veckan var det jämnt mellan Hanna Ferm och Abba i toppstriden, den här veckan drar Abba ifrån.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Abba fortsatt i topp på Svensktoppen

Don´t Shut Me Down” behåller förstaplatsen och ”I Still Have Faith In You” kliver upp till tredjeplatsen. Hanna Ferm fortsätter på andraplatsen med ”För Evigt”.

I den nedre halvan får Victor Leksell en dubbel när han både är ny på niondeplatsen med ”Eld & Lågor” och är sjua tillsammans med Miriam Bryant med ”Tystnar I Luren”. Smith & Thell får lämna med ”Nangilima”.

Veckans bubblare på Svensktoppen

Bland veckans bubblare märks albumaktuella Miss Li med ”Utan Dig”, Kristofer Greczula med ”Change It” och P4 Nästa-finalisterna Philip Fritz & Republiken med ”Större Än Du Tror”.

Programledare och producent - Carolina Norén
carolina.noren@sverigesradio.se

Om soldater och poliser som stormade Kapitolium och högerextrema komplotter i Tyskland. Vad händer om antidemokratiska ideologier sprider sig bland de som med vapen ska skydda demokratin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Sebastian Erb, grävreporter på tidningen Tageszeitung, Anetta Kahane stiftelsen Amadeo Antonio, Götz Kubitschek, högerradikal, Mikael Damberg, inrikesminister, John Hermiz, chefspsykolog Plikt- och prövningsverket, Anders Nordström, polisutbildningen Södertörns högskola, Jenny Madestam, statsvetare, Linda Escar, chef för sektionen för säkerhetsskydd vid Polismyndigheten, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, Peter Nilsson, Försvarsmaktens personalavdelning, Amanda Rogers, Hobart & William Smith Colleges

Medarbetare: Ivar Ekman, Robin Olin, Caroline Salzinger, Marcus Hansson, Katja Magnusson

Programledare: Robin Olin
robin.olin@sverigesradio.se

Vänsterpartiet säger att de är redo att fälla regeringen över arbetsrätten. Men kommer de verkligen att fullfölja sitt hot och vad händer i sådana fall efter det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nooshi Dadgostar, tillträdande partiledare för Vänsterpartiet är veckans gäst i Ekots Lördagsintervju.

Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot.

Därefter om en ny nationalekonomisk teori som omfamnas av vänstertänkare världen över. Kan sedelpressen finansiera reformer, eller blir det bara hyperinflation och kaos av alltihop?

Henrik Torehammar grottar ner sig i Modern Monetary Theory tillsammans med Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.

Programledare: Monica Saarinen
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Jari Hänninen

Ekots lördagsintervju
ekotslordagsintervju@sverigesradio.se

När elen kommer från vind och sol behöver hela elsystemet byggas om för att vi inte ska riskera elbrist. Hur ska det gå till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elsystemet måste vara i balans. Det ska hela tiden vara lika mycket produktion från kraftverken som vi gör av med i samhället. Med vattenkraft i kombination med kärnkraft går det bra att balansera, men det blir svårare när vindkraft blir allt vanligare.

Vad händer när det blåser för lite eller för mycket? Nya tekniker med batterier och flexibel elanvändning kan lösa problemen, men det gäller att vi börjar anpassningen i tid.

Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät är en av dem som håller koll på balansen. Fredrik Hedenus forskar om miljöresursteori på Chalmers och Jacub Gubanski och Johanna Barr är konsulter i energibranschen, på DNV-GL respektive Power Circle.

Reporter
Tomas Lindblad

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Om dödsskjutningar vid synagogor och konspirationsteorier som sprids på nätet och in i politikens finrum. Vad händer när hatet legitimeras från allra högsta nivå? Och hur ska de som drabbas skydda sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En onsdag i oktober sätter sig en tysk man i en bil i staden Halle. Han vänder sig mot en kamera och säger följande hatiska ord:

”Feminismen driver ner födelsetalen, det används som ursäkt för massinvandringen – och bakom allt står Juden.”

Sedan kör han, tungt beväpnad, mot stadens synagoga.

I två tidigare Konfliktprogram har vi berättat om Säpos varningar för en ny form av radikalnationalistiskt terrorhot. Ett program har handlat om hotet mot muslimer, ett har handlat om hotet mot kvinnor. När det nu är dags för del tre i den här serien handlar programmet om hotet mot judarna. 

Vad var det för slags idéer gärningsmannen i Halle gav uttryck för? Hur hänger hans hatiska tankegångar ihop med tidigare, liknande dåd? Och hur kommer det sig att det just är judarna som gång efter gång pekas ut?

Idéhistorikern och författaren Stéphane Bruchfeld beskriver en antisemitisk föreställningsvärld med djupa historiska rötter och med tankar som känns igen från nationalsocialisterna på 1930-talet. Och vad som oroar honom extra mycket just nu är hur de här tankarna också börjar äta sig in i den bredare politiken.

I Pittsburgh, i USA, har det gått ett år sedan en man gick in till synagogan Livets träd och sköt ihjäl elva människor. Precis som i tyska Halle drevs gärningsmannen av hat mot invandrare och mot judar. Efter terrordådet i Pittsburgh följde en debatt om vilket ansvar ledande politiker har för sin retorik. Bland annat anklagades president Donald Trump för att elda på hatet genom att tala om en hotande invasion och genom att kalla flyktingar och migranter från Latinamerika för inkräktare.

Matthew Boxer, forskare på universitetet Brandeis, talar om ett mönster som vi sett tidigare där politiker mobiliserar sina anhängare genom att ge dem någon att skylla sina problem på. En sådan syndabock som det ofta talas om idag är den ungerskfödde amerikanske affärsmannen George Soros som också är jude.

I Ungern har regeringen och premiärminister Viktor Orbán under flera landsomfattande kampanjer pekat ut just George Soros som roten till saker man tycker illa om, som invandringen till Europa. Kritiker menar att kampanjerna mot Soros bär tydliga antisemitiska drag, men det tillbakavisar regeringens talesperson Zoltán Kovács i en intervju i programmet.

George Soros var tidigare representerad i Ungern genom stiftelsen Open society foundations. Men förra året flyttade de sitt kontor med sina anställda till Berlin. Inte bara för att det politiska klimatet gjorde det svårt att bedriva ett meningsfullt arbete utan också av rädsla.

- Vi ville inte vänta på att någon skulle attackera oss. Vi flyttade innan det hände, säger chefen på Berlinkontoret, Goran Buldioski.

I Stockholm resonerar Aron Verständig, ordförande för judiska centralrådet och Stockholms judiska församling över det ständigt återkommande hatet mot judarna. Ett hat som, menar han, inte stannar vid judarna.

- Om vi alla judar skulle packa ihop och försvinna då skulle de rikta sitt hat mot andra minoriteter, mot kvinnor, mot homosexuella. Det finns väldigt få människor som bara hatar judar och som älskar alla andra. Det är det där hatet som vi måste få bort från samhället, säger Aron Verständig.

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sverigesradio.se

Producent: Johanna Melén
johanna.melen@sverigesradio.se

Tekniker: Stina Fagerberg

Om kvinnohat, radikalnationalism och terrordåd med kvinnor som mål. Hur ser kopplingarna mellan Incel-rörelsen och högerextremismen ut? Och hur blev en norsk livmoder mål för Breiviks raskrig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den norska författaren och journalisten Marte Michelet blev varse terrorn när Anders Behring Breivik utsåg henne som en måltavla för sin attack på Utøya och den norska demokratin 2011. Hennes kropp, mer specifikt livmodern, får en central roll i berättelsen om kvinnorna, terrorn och dom radikalnationalistiska – ett hot som inte stoppar vid Breivik.

De senaste åren har vi sett flera terrordåd där kvinnor som grupp varit mål för attackerna. Säkerhetstjänster, analytiker och politiker varnar för att forum som hatar kvinnor växer och har blivit en rekryteringsbas för radikalnationalister. Hur ser det här hatet ut? Vilka riktar det sig mot? Och vad driver dom som begår dåd mot kvinnor som grupp?

För snart ett år sedan, den 2 november 2018, kliver en man in i yogastudion Hot Yoga Tallahassee i Florida. Han bär på en yogamatta – och en pistol. Scott Beierle har under flera års tid tampats med sin relation till kvinnor. Den här dagen har han bestämt sig för att ta några  honom okända kvinnor med sig in i döden. Två kvinnor skjuts till döds innan Scott Bierele till sist tar sitt eget liv, juridikstudenten Josh Quick berättar historien.

Scott Beierle tillhörde den sammanslutning av män som kallar sig själva Incels, som lever i ofrivilligt celibat. Flera terrodåd den senaste tiden har utförts av män i den här gruppen, som mötts i forum på Internet där de odlat sitt kvinnohat för att till sist ta det yttersta steget – att genom våldshandlingar mörda kvinnor de ofta inte känner som en del av en hämndaktion mot att kvinnor som dom ser det förvägrat dom sex.

När Alek Minassian körde ihjäl tio personer och försökte köra ihjäl 16 personer i Toronto i april ifjol, i ett dåd som motiverades av ett uttalat kvinnohat, hade forskaren Jessica Reaves redan börjat intressera sig för den extremism som drivs av kvinnohat. Hon leder det redaktionella arbetet på ADL, Anti-Defamation League som till en början bildades för att bekämpa anti-semitism. Reaves bestämde sig för att titta närmare på kopplingarna mellan den här kvinnohatande, misogyna världen och högerextrema forum och kom fram till att nazisterna hittat en ny rekryteringsbas bland kvinnohatarna.

Stefan Krakowski är överläkaren i psykiatri vid Danderyds sjukhus och har träffat patienter som uttrycker kvinnohat och delar Incel-världens tankar. Han har också jobbat med gärningsmannaprofiler på Försvarsmakten och Krakowski menar att det är svårt att veta vem som är benägen att gå från ord till handling. Det här är idéer som tar allt större plats i dagens samhälle och vi har alla ett ansvar för att upptäcka illdåd i tid, vi kan inte överlämna det här till polisen, säger han.

Hur ser då hatet ut? En som både mött och studerat det är författaren Maria Sveland som skrev boken ”Hatet” sedan hon fick hem ett brev med ett dödshot riktat mot sig – underskrivet av en man som refererar till sig själv som en medlem i Breiviks fanklubb. Opinionsbildaren Kristina Wicksell Bukhari tar emot hot när hon skriver en debattartikel eller håller ett föredrag om sexuella övergrepp och rasism. Drevet mot henne startar ofta i nazist-miljöer men tar inte stopp där, det sprids av långt många fler.

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sr.se

Producent: Ulrika Bergqvist
ulrika.bergqvist@sr.se

Om moskéattacker och den nya terrorismen i en politisk kontext. Säpo varnar nu för våldshandlingar - från extremhögern. Terroristerna hyllar och kopierar varandra. Hur hänger allt ihop? 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker Norges rikaste kommun, Bærum väster om huvudstaden Oslo. Där blev en lokal moské det senaste exemplet på attacker inspirerade av radikalnationalismen.  Konservative Høyres partiledare, statsminister Erna Solberg sluter upp vid en manifestation mot den nya terrorn.

”Det här är en ideologisk gemenskap, vi kan inte längre tala om ensamma vargar. Inspirationen och påhejarna finns där, dom är en del av ett mycket organiserat nätverk, säger hon till Konflikts Ulrika Bergqvist.

Dåden mot den lokala moskén avvärjdes innan någon medlem i församlingen dödades. Men den ses i skuggan av Norges stora nationaltrauma, Anders Behring Breiviks attacker den 22 juli 2011 då 77 norrmän dödades. De tankar han uttryckte i sitt manifest går nu igen hos andra våldsverkare, och många har haft kontakt med varandra via olika forum på Internet. Det är hög tid att vi börjar kartlägga hur de här nätverken ser ut och hur den globala islamofobin stöper om våra egna samhällen, menar Iselin Frydenlund, forskare på MF vetenskaplig högskola för teologi, religion och samhälle i Oslo och initiativtagare till det tvärvetenskapliga projektet INTERSECT som drar igång i höst.

24-årige Shan Mohammed är medlem i församlingen som attackerades utanför Oslo. Visst har han känt av att hatet mot muslimer har vuxit men han trodde inte att något sådant här skulle kunna hända i hans lilla stad. Mahmoud Khalfi, imam i och direktör för Stockholms moské, visar upp pärmar med exempel på hot mot församlingen. Hotbilden bekräftas i en studie från Uppsala universitet förra året där 59 procent av landets muslimska församlingar uppger att dom utsatts för någon form av fysiskt angrepp. En bild av ökande utsatthet – som också speglas i det större, politiska sammanhanget.

Den 22 augusti gick Säpo ut med en varning för en förhöjd risk för våldsbrott från högerextrema kretsar. Och säkerhetspolisen skriver i sin pressrelease att: ”Utvecklingen där den våldsbejakande högerextrema ideologin riskerar att gå från något som uppfattas som extremt till något normalt gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering. Det måste bemötas av hela samhället, på alla nivåer.” Ivar Ekman träffar Säkerhetspolisens chefsanalytiker Ahn-Za Hagström som förklarar hur de högerextrema miljöernas långsiktiga planer nu börjar bära frukt och att dagens debattklimat spär på den utvecklingen.

För 24-årige Gaute Børstad Skjervø är terror inte något abstrakt, han har själv upplevt den. Han är en av de överlevande från högerextremisten Ander Behring Breiviks terrordåd mot Arbeiderpartiets ungdomsläger på Uttoya den 22 juli 2011. Breivik gav också uttryck för ett starkt hat mot muslimer. Efter den 22 juli hoppades Geute att dådet, som berövade honom bäste vännen, skulle bli början på något nytt. Men istället har han sett hur Norge, liksom Sverige, har gått i en helt annan riktning.

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sr.se

Producent: Ulrika Bergqvist
ulrika.bergqvist@sr.se

Nadja polisanmäler att hon tvingats till äktenskap med en man i ett land långt borta. Kaliber om hot och bristande skydd under rättsprocesserna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Försöken att tyda vad Trump egentligen tycker om Ryssland fortsätter. Vem är den misstänka ryska agenten? Michael Cohen släpper smygbandat samtal med Trump. Och varför hota Iran på twitter just nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Karin Henriksson, USA-expert, journalist och författare och Per Enander, Sveriges Radios utsända i Washington.

Programledare och producent: Cecilia Khavar

I Brasilien fortsätter kampen mot zikaviruset. Samtidigt finns oro för att malariaparasiten, som också sprids genom myggor, ska ha blivit resistent mot malariamedicinen i norra Zambia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi pratar om kunskapsläget kring zikaviruset som misstänks ligga bakom många fall av fosterskador i framför allt Brasilien. I veckan har även misstankar spridits om att det skulle kunna vara ett bekämpningsmedel som har orsakat fosterskadorna.

Vi går också på spindeljakt tillsammans med en psykolog på ett reningsverk i Stockholm och besöker en europeisk konferens om hälsa för blivande föräldrar. Dessutom träffar vi en astrobiolog för att få reda på hur det går med sökandet efter liv på andra planeter än jorden.

Programledare är Lena Nordlund.

Håkan Thornell har byggt en tomteby där han förvandlats till jultomten varje jul och möter tusentals barn. Men tomtebyn hotas av den nya snabbtågsjärnvägen. Har Håkan tomtat för sista gången?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Högt upp i Kolmårdsskogen finns en glänta mellan de täta granarna, där träder små mossbevuxna stugor fram. Där finns stallet, kyrkan, renarnas släde, verkstaden, nissarnas sovsal och tomtens stuga. Här bor Kolmårdstomten.

Varje år tar Håkan Thornell emot drygt 15 000 besökare till den lilla byn mitt inne i skogen.

- Det här är ju som en sagovärld man kommer till. Jag lever mig ju in i den här världen också. Jag tror att det här är på riktigt när jag är här och jobbar som tomte, säger Håkan Thornell.

Men 2012 fattar regeringen beslutet att bygga den nya snabbtågsjärnvägen Ostlänken, som ska förkorta restiden till Stockholm. Kartorna visar att den ska dras rakt över Tomtebyn. Bygget ska inledas 2017, och utgrävningarna har redan börjat. Vad kommer att hända med Tomtebyn och Håkans livsverk?

Reporter Titti Elm

Håkan Thornell har byggt en tomteby i skogen där han förvandlats till jultomten varje jul. Tusentals barn har besökt den. Men nu hotas tomtebyn av den nya snabbtågsjärnvägen Ostlänken. Har Håkan tomtat för sista gången?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Högt upp i Kolmårdsskogen finns en glänta mellan de täta granarna, där träder små mossbevuxna stugor fram. Där finns stallet, kyrkan, renarnas släde, verkstaden, nissarnas sovsal och tomtens stuga. Här bor Kolmårdstomten.

Varje år tar Håkan Thornell emot drygt 15 000 besökare till den lilla byn mitt inne i skogen.

- Det här är ju som en sagovärld man kommer till. Jag lever mig ju in i den här världen också. Jag tror att det här är på riktigt när jag är här och jobbar som tomte, säger Håkan Thornell.

Men 2012 fattar regeringen beslutet att bygga den nya snabbtågsjärnvägen Ostlänken, som ska förkorta restiden till Stockholm. Kartorna visar att den ska dras rakt över Tomtebyn. Bygget ska inledas 2017, och utgrävningarna har redan börjat. Vad kommer att hända med Tomtebyn och Håkans livsverk?

Reporter Titti Elm

Det stora hotet mot skidsporten helgens världscuptävlingar i längdskidåkning är flyttade på grund av snöbrist. Ett problem som bara kommer bli större i framtiden. Snösäsongen kommer att bli allt kortare och området som får snö kommer minska. I Sverige, men framförallt i Mellaneuropa. Reporter Alexander Lundholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Årets ebola-utbrott i västra Afrika är det värsta hittills och situationen i de drabbade länderna är långt ifrån under kontroll. Dagens Kropp & Själ ägnar hela programmet åt det dödliga viruset som för första gången upptäcktes på 70-talet men nu sprider sig på ett nytt sätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stefan Liljegren, fältkordinator och chef för en ebolaklinik, beskriver läget på plats i Liberias huvudstad Monrovia.

I Sverige har vi inte haft något fall ännu, med beredskapen finns. Vi besöker högisoleringsenheten i Linköping och hör vad som krävs för att vårda en person som drabbats av blödarfeber.

Ännu finns inget botemedel mot sjukdomen, men professor Erica Sapphire vid Scripps institute i USA har de senaste tio åren arbetat med att få fram ett vaccin.

Medverkar i programmet gör också Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar och vetenskapsjournalisten Inger Atterstam. 

Om terrorlogik, regionalpolitik och maktkampen som formar al-Shabaab. Vad var det egentligen för grupp som genomförde attacken mot köpcentret i Nairobi i september? En desperat regional milis på fallrepet eller en slipad modern variant av al-Qaida? Hör röster från Nairobi, Mogadishu, Tensta och Drammen om vilka al-Shabaab egenligen är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått fyra veckor sedan terrorattacken mot köpcentret Westgate i den kenyanska huvudstaden Nairobi. Maskerade män stormade då byggnaden, kastade handgranater och sköt mot personal och kunder. Attacken övergick i ett gisslandrama som pågick i tre dagar. Nära 70 människor dog, de flesta civila.

Den grupp som snabbt tog på sig skulden för dådet var al-Shabaab, fram tills dess en ganska okänd somalisk islamistmilis, okänd åtminstone utanför Östafrika.
Men i samband med uppmärksamheten efter attacken har flera olika bilder av gruppen tonat fram; Å ena siden bilden av al-Shabaab som en modern och uppgraderad version av al-Qaida med kapacitet att slå till var som helst när som helst. Å andra sidan bilden av en splittrad och försvagad milisgrupp som måste genomföra attacker utomlands för att verka relevanta för sina egna landsmän.

I Konflikt  ställer vi oss frågan Vad al-Shabaab egentligen är för något, hur mycket makt man har i Somalia och i vilken utsträckning gruppen utgör ett hot mot omvärlden.

Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg begav sig till förorten Eastleigh i den kenyanska huvudstaden Nairobi. Eastleigh kallas ofta för "Lilla Somalia" eftersom stadsbilden  domineras av de omkring 30 000 somalier som bor där.
Här är al-Shabaab mycket närvarande, många är rädda för dem och beskriver gruppen som ett ofta diffust hot.

Efter Westgateattacken har flera internationella analytiker frågat sig hur man ska tolka attentatet.
Var det en styrkeuppvisning som pekar mot att al-Shabaab nu är på väg att spela i al-Qaidas klass som stort internationellt terrornätverk? Eller är attacken i själva verket ett svaghetstecken - just för att man ser sig tvungen att ta till den här nationalistiska retoriken för att göra sig relevant för de egna landsmännen?
Konflikts producent Johanna Melén började med att ringa upp en av världens främsta al-Shabaabkännare, amerikanske professorn Ken Menkhaus.

Samtalsgäster är Ida Gure, tolk med rötter i Somalia, Mats Utas, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet och Maria Sjöqvist, Sveriges Radios tidigare Afrikakorrespondent.

När vi på Konflikt i december senast gjorde en Somaliasändning hade vi med 23-årige Abdirahim Hassan som gäst hos oss för att tala om framtiden i Somalia, en framtid som trots mycket fortsatt elände ändå började se lite ljusare ut. Abdirahim hade dragit igång en ungdomsverksamhet i Somalia och idén var bland annat att hitta sätt att minska lockelsen från extremistiska rörelser som al-Shabaab.
Abdirahim Hassan beskrev i studiosamtalet då hur al-Shabaab fortfarande satte skräck i folk. Han berättade om rädslan för attacker så fort mörkret föll och om hur det inte gick att köpa cigaretter i vissa stadsdelar eftersom islamistmilisen förbjudit rökning.

I augusti reste Abdirahim Hassan till Mogadishu för att vara med och organisera en ungdomskonferens. Men under ett kidnappningsförsök riktat mot en annan deltagare sköts han till döds. Han blev 24 år.
Konflikts reporter Moa Larsson åkte till Tensta för att tala med Rashid Muhammed som också var med på resan då Abdirahim Hassan mördades för att höra vad det var som hände och om hur arbetet Abdirahim påbörjade fortsätter idag.








Producent: Johanna Melén

Programledare: Kajsa Boglind

Spotify tipsar om artister som vi borde lyssna på, Adlibris rekommenderar vilka böcker vi ska läsa och Netflix ger förslag på filmer vi kan gilla. Dessutom används sociala medier allt oftare för att uppmärksamma nya filmer och ny musik. Så vad ska vi med kritiker till? Har kritiken spelat ut sin roll? Eller kommer kultursidorna att bli ännu smalare i sitt urval i ett försök att hålla kvalitetsfanan högt? I debatten deltar journalisten Anders Mildner, kulturkritikern Dan Jönsson och Åsa Beckman, kritikchef på Dagens Nyheter. Nya Vågen lät också DN-kritikern Leif Zern, redaktören för tidskriften Kritiker Helena Boberg, och litteraturvetaren Per Rydén teckna en liten kritikerhistoria. Från radiokrönika till artikel, till roman och nu till pjäs. Författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder sätts upp i Malmö av den rosade regissören Farnaz Arbabi. Hör kritikerna Rickard Loman och Maria Edströms tankar om premiären i helgen på Malmö stadsteater. Och nu börjar jubileumsåret för Wagner och Verdi. Det spelas mer opera än någonsin, men samtidigt färre olika verk. Mångfald eller enfald? Stefan Johansson, chefsdramaturg på Malmö Opera, reflekterar om operakonstens framtid. Programledare Lena Birgersdotter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under alla dessa 18 år har jag återkommande ställt mig frågan. Hur länge får jag leva? Rött kött kan orsaka cancer. Dubbdäckspartiklar kan orsaka cancer. Solarier kan orsaka cancer. Ibland känns det som om hela världen är hotad av stora C.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 
Samtidigt är det många fler som överlever cancersjukdomar idag än för trettio år sedan. Många lever länge med sin cancer.

Britt Löfgren har levt med sin i 18 år, den har blivit en del av livet och vardagen.  Men risken för nya negativa besked finns hela tiden där.
 
Vi får också höra om hur den svenska naturromantiken får svenska cancerpatienter att få sin andliga tröst från skogen, snarare än kyrkan. Sociologen Ferehste Ahmadi berättar om sin unika forskning.

Agneta Klingsbor är programledare för Cancerland och har skrivit den självbiografiska boken "Stängt pga hälsosjäl" om sin bröstcancer.

Under en längre tid har kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund sett en växande klyfta mellan folk och etablissemang. Enligt Hägglund härskar eliten på kultursidorna, de gör provocerande konst som ingen förstår och de uppfinner märkliga teorier om människor som inte finns. Men värst av allt. De talar om för vanliga människor, som bara vill grilla på sin grill och lägga sitt livspussel, hur de ska leva. Men vem är vanlig och vem är ovanlig i dagens Sverige? Och vem sitter egentligen i sadeln på kulturelitens höga häst? Göran Hägglund kommer till studion för att svara på vem och vilka som döljer sig i hotet från kulturetablissemanget. Och så är det dags för ännu ett manifest. I dagarna släpps nämligen författaren och historikern Rasmus Fleischers bok Det postdigitala manifestet. Vi undersöker och analyserar denna tänkta framtida värld där musiken har ett annat värde, konsten en annan plats och människan har nya ögon. I studion: Rasmus Fleischer, samt kulturjournalisterna Gunilla Brodrej och Martin Aagård. Programledare är Eric Schüldt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.