Jordan Wirfs-Brock is making innovative sonifications for radio. She is working on a PhD in Information Science at the University of Colorado Boulder. Her research explores how voice interaction, sonification, and narrative support people as they learn to listen to data, producing more meaningful and engaging experiences with information. She has studied how people consume news across various devices and transition between offline and online behaviors.

This podcast is based on an excerpt from a sermon of Master Ta Hui (jp. Daie). You can read the relevant extract here.

……………………………………….

In this podcast:

A short biography of Master Ta Hui

The Mahayana universalises Buddha nature, making Buddhahood available for all

The development of the teaching of ‘Buddha Nature’ from Tathagatagarbha.

How the teaching of the Trikaya (Three Bodies of the Buddha), works in practice.

The relationship between Buddha Nature and the Six Realsm on The Wheel of Life.

A Theory of the AphorismFrom Confucius to Twitter by Andrew Hui

An engaging look at the aphorism, the shortest literary form, across time, languages, and cultures

From press.princeton.edu/titles/14222.html

Aphorisms—or philosophical short sayings—appear everywhere, from Confucius to Twitter, the Buddha to the Bible, Heraclitus to Nietzsche. Yet despite this ubiquity, the aphorism is the least studied literary form. What are its origins? How did it develop? How do religious or philosophical movements arise from the enigmatic sayings of charismatic leaders? And why do some of our most celebrated modern philosophers use aphoristic fragments to convey their deepest ideas? In A Theory of the Aphorism, Andrew Hui crisscrosses histories and cultures to answer these questions and more.

With clarity and precision, Hui demonstrates how aphorisms—ranging from China, Greece, and biblical antiquity to the European Renaissance and nineteenth century—encompass sweeping and urgent programs of thought. Constructed as literary fragments, aphorisms open new lines of inquiry and horizons of interpretation. In this way, aphorisms have functioned as ancestors, allies, or antagonists to grand systems of philosophy.

Encompassing literature, philology, and philosophy, the history of the book and the history of reading, A Theory of the Aphorism invites us to reflect anew on what it means to think deeply about this pithiest of literary forms.

Andrew Hui is associate professor of humanities at Yale-NUS College, Singapore. He is the author of The Poetics of Ruins in Renaissance Literature.

From https://www.yale-nus.edu.sg/about/faculty/andrew-hui/

Associate Professor Andrew Hui loves to read, think, write, and talk to other humans (and occasionally trees). His speciality is the classical tradition of early modern Europe and the Global Renaissance. He occasionally thinks about: allegory and algorithm, afterlife of antiquity, cultural philology, encyclopedias and epics, theatrum mundi, wonder, grace, and kairos. He likes to practice deep reading and slow humanities.

His work has been generously supported by the Whitney Humanities Center at Yale, a Berenson fellowship at Harvard’s Villa I Tatti, a National Endowment of Humanities grant for a summer of reading Dante in Florence, a Brian Crawford Award at the Warburg Library in London and a stint at the Centre for the Study of the Book at the Bodleian Library, Oxford.

He received his PhD from Princeton University in Department of Comparative Literature and is a graduate of St John’s College, Annapolis. From 2009-2012, he was a postdoctoral fellow in the humanities at Stanford University. He joined the faculty of Yale-NUS College in 2012.

Birgitta Tollan for till Toronto i Kanada och till San Francisco i USA för att möta två kvinnor, som båda tillhör en ny grupp spännande tonsättare: Tredje generationen med rötter i Asien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alexina Louie är en av de mest spelade nutida tonsättarna i Kanada. Hon har vunnit många priser och utnämndes 1996 till Composer in Recidence vid Canadian Opera Company i Toronto där hon bor. Alexina Loiue har skrivit verk för alla konstellationer.

Alexina Louie stammar från Kantoon i Kina. Hon studerade hos amerikanska tonsättaren Pauline Oliveros vid University of California i San Diego. Oliveros lärde henne att lyssna djupt på musikens klang och färger.

Under 6 år efter examen i Californien försökte hon finna sin egen röst i komponerandet och studerade asiatisk filosofi och musik.

- Genom min fördjupning i den asiatiska musiken fann jag min verkliga identitet, säger Alexina Louie. En kvinna som är mycket rotad i det västerländska, men som har starka band till Asien.

Ett av de kinesiska instrumenten, den 7strängade långcittran Chin, fascinerar henne mycket.

- Det är ett innerligt instrument som framkallar musik för själen, i en poetisk musikalisk gestik med de subtilaste uttrycksmedel. Cittran Chin gestaltas i Alexina Louies kompositioner genom kanadensiska Erica Goodmans harpspel.

Den japanska hovmusiken Gágakó är mycket formell och har en långsam puls. Även vad gäller harmoniförändringar. Speciellt två av instrumenten i Gágakómusik intresserar Alexina Louie: blåsinstrumentet hsiao (shao) med dubbla rörblad som kan böja tonen mer än en oboe någonsin skulle kunna och den genomträngande hichiriki, en kort bambuflöjt med 17 pipor. Alexina Louie skriver inte själv för de olika traditionella instrumenten, utan låter våra västerländska instrument uttrycka deras röster.

- Med min kinesiska bakgrund har jag en större, rikare kulturell palett att välja ifrån. Det ger mig en större källa att ösa ur. Det kan ibland kännas dubbelt, men här i Kanada finns de bästa förutsättningar för att trivas, säger Alexina Louie.

1982 skrev Alexina Louie O Magnum Mysterium, Memorian Glenn Gould, till minne av det kanadensiske pianogeniet Glenn Gould som dog bara 50 år gammal.

Vid minnesceremonien efter Glenn Goulds död samlades 3 000 människor och sjöng hymner och koraler tillsammans, bl a Nun danket alle Gott. Denna och flera av Bachs verk och Mahler's Das Lied von der Erde ingår som reminiscenser i Alexina Louies komposition till minne av Glenn Gould. Ett verk som spelats av många orkestrar, bl a BBC Symphony

Melissa Hui föds 1966 i Hongkong, där hon bor tills hon är 8 år. Familjen flyttar till Vancouver i Kanada. Från början ville Meissa Hui bli arkitekt. Hon ser sig själv som en designer som skapar former; ett koncept bestående av olika musikaliska block med ingredienser som tonhöjd, register, klang, rytmik, karaktär och profil.

Som 25-åring kommer denna unga tonsättare till stenkyrkan i den lilla byn San Rocco på italienska rivieran; i ett Europa, som hon upplever som otroligt historiskt.

- San Rocco, säger Melissa Hui, en tusenårig by med en aura av både antikvitet och modernitet, en plats till synes tidlös; där tiden ännu återstår att erfara. Melissa Hui beskriver det som att hon suttit där i kyrkan i över tusen år, hon har då och då slumrat in, och därför upplevt den latinska mässan som fragmenterad och dekonstruerad. Där i Italien skriver hon inne i huvudet ett musikverk som hon åker hem till Kanada och skriver ner i noter. Ett stycke musik med klart europeiska rötter, men i en karaktäristiskt egen design.

Melissa Hui blev som 28-åring docent i komposition vid Stanford University söder om San Francisco, där jag möter henne. Hon är utbildad vid Yale, Cal Arts i Los Angeles och vid University of British Columbia. Hennes kompositioner har beställts av ett otal symfoniorkestrar och hon har fått en mängd priser och utmärkelser.

Melissa Hui ingår i en grupp kanadensiska tonsättare ur det som kallades Generation X, mellan 20 och 30 år. De känner sig fria i sin profession eftersom Kanada är ett ungt land. Det finns egentligen inte någon eller några entydiga musikaliska traditioner att behöva leva upp till enligt Melissa Hui. Ej heller finns många kanadensiska kvinnliga tonsättare att ha som förebilder, men hon nämner Barbara Pentland och Violet Archer som båda föddes strax efter sekelskiftet 1900.

- Att vara utan kvinnliga musikaliska förebilder kan vara en fördel, eftersom jag då kan omfamna allt jag vill. Visst kan det skapa förvirring och identitetslöshet, men det kan också leda till en intressant syntes av nya värden och traditioner. Jag behöver inte känna att Beethoven s a s hänger mig över skuldran utan istället hävda: "Han är man, inget för mig". Det är befriande och ger mig kraft, förklarar Melissa Hui.

- Jag växte upp i en förort i norra Vancouver, berättar Melissa Hui. Endast en av mina vänner var av kinesisk härstamning, men vi talade engelska tillsammans. Eftersom vi bodde i en förort utan blandkulturer var alla mina övriga vänner vita.

- Många väntar sig att jag populistiskt skall skriva musik i en kinesisk tradition. Men för mig är det helt omöjligt att skapa illusioner av mina kulturella rötter, förklarar hon. Det kinesiska finns undermedvetet eller t o m omedvetet i mig. Om du med en baktanke skriver pentatonisk musik och instrumenterar med en gong, enbart för att västerlänningarna förväntar sig det, så blir det oärligt och ytligt, allt det som den kinesiska kulturen inte är, säger Melissa Hui.

- I min musik finns introspektion och gleshet. Det är kinesiskt. I västvärldens litteratur är prosan, berättelsen, som dominerar. I kinesisk litteratur är poesin betydelsefullare. Varje ord har en mångfald av betydelser och det står mycket skrivet mellan raderna, menar Melissa Hui.

From the Delhi Sultanate to the Ming Dynasty to modern day Indonesia, the gang explains why Islam is more FAR East than Middle East.

7 foot tall, Chinese Muslim eunuch badass sails around the world collecting giraffes and beating people up. What are you gunna do about it? Nothing. Zheng He.  

In this episode:

• learn to use 会(huì) to talk about future possibilities;
• talk about things that will happen soon with the 要(yào)…了(le) construction;
• learn a nuanced use of 了(le) to express a future sequence of actions; and
• listen to a contextual dialogue about fun things to do in and around Shanghai.

Henry Huang is completing a research project on Manga. He talks with Tara about how technology is 'managed' within Manga, with attention to both its utopic and dystopic interpretations.