källan

Älska din nästa såsom dig själv det var det som var problemet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om man inte älskar sig själv hur ska man då kunna älska andra?  
Klas Parknäs söker svaret i att ta emot världen och sina känslor som de är. Själva källan till kärleken finner vi i oss själva, något han vill påminna oss om i juletiden.

”Kan det finnas ett vackrare sätt att fira Jesus födelsedag än att läka, så att källan inom oss röjs fri.
Att låta Kristusmedvetandet födas ur vårt eget hjärta”

Klas Parknäs är konstnär, författare och föreläsare med hemvist i Göteborg.
I Morgonandakten reflekterar han kring Nya Testamentets berättelse.

Musik
From Gargarins point of view med Esbjörn Svensson Trio.

Producent Neta Norrmo
ljudmix Frida Claesson Johansson
för Sveriges Radio Göteborg
liv@sverigesradio.se

Gudstjänst från rotundan på Nya Slottet Bjärka-Säby, med Åsa Molin och Ellen Vingren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Och nu, när alla pratar om pandemin som en öken, tänk om den kan ge oss ett sånt ögonblick?
Om det här är en chans vi fått tillsammans, att få syn på världen, i genomskärning, insidan av verkligheten.
Där vi kan få syn på vad det är att vara en människa. Att villkoren är sårbarhet och ovisshet. Vår brist på kontroll, som vi egentligen vet om, men hela tiden skyler över. Vårt beroende och vår längtan. Att vi är urholkade av törst, efter varandra och Gud.

ur Åsa Molins predikan

Och hoppet sviker oss inte, ty Guds kärlek har ingjutits i våra hjärtan genom att han har gett oss den heliga anden.

Romarbrevet 5:5

Medverkande:

Åsa Molin, predikan
Ellen Vingren, sång, piano
John Vingren, piano, slagverk, sång
Nellie Petersson sång, gitarr, slagverk
Elias Andreasson gitarr och sång

Texter:

Romarbrevet 5:5
Apg 2:1-11

Musik:

SvPs 162 Som sol om våren stiger (N Beskow/svensk folkmelodi)
Lovsång till Anden (E Bruno, P Biktor Börjesson/P Biktor Börjesson)
Frid (N Petersson)
Livets bröd (E Tilling)
Traces of Hope (J Vingren)
Ökenregn (B Human, N Bedingfield, J Åsgärde - sv övers: M J Johnsson, J Åsgärde)
Tack helig Ande (E Vingren, J Wahlström)
Ande du som livet ger (D Iverson, J Sörenson)
Helige Ande kom oss nära (B. Eriksson)
SvPs 297 Härlig är jorden (B S Ingemann, C Bååth-Holmberg/schlesisk folkmelodi)

Producent Katarina Josephsson
Tekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylander
liv@sverigesradio.se

Pastor André Jakobsson samlar vänner till samtal och musicerande om tacksamhet. Sång av Per Höglund och David Nestander. Från Umeå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Du kan lyssna på eller ladda ner samtalet i gudstjänsten separat.

När är jag tacksam? Och förändras min tacksamhet allt eftersom livet går? I gudstjänsten på Tacksägelsedagen har André Jakobsson, pastor och regional kyrkoledare i Equmeniakyrkan, samlat ett gäng av sina vänner för att musicera och samtala. André reflekterar också kring relationen mellan tacksamhet och sång och om tacksamheten som kommer ur att vara älskad.

Allting börjar inte med att jag kan älska andra och vara tacksam för allt det jag möter. Nej, jag tror början, och kanske också slutet, målet med livet, är att låta sig älskas - av både Gud och människor. Kan man då bli annat än tacksam?

André Jakobsson i gudstjänsten

Texter

Salomos vishet 7:15-22
Lukasevangeliet 19:37-40

Musik

Stunder som den här (T Andersson Wij)
Blink of an eye (M McDonald, G Perilli)
Blott en dag (L Sandell, O Ahnfelt)
Both sides now (J Mitchell)
How sweet it is to be loved by you (B Holland, L Dozier)
Whenever God shines his light (G I Morrison)
Guiding light (F Vance)
Jag vill tacka livet (V Parra, B Åhman)

Medverkande

André Jakobsson, gudstjänstledning, reflektion, samtal och orgel
Per Höglund, sång och samtal
David Nestander, sång, gitarr och samtal
Jonas Holmström, gitarr och samtal
Erik Wäcklén, textläsning, piano, mandolin och gitarr
Petri Kivimäki, saxofon
Anders Lundqvist, bas
Ulf Sundquist, trummor

Producent Helena Andersson Holmqvist
Moskit media
liv@sverigesradio.se
Tekniker: Eskil Lövström
Sveriges radio Västerbotten

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur?

Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen.

I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina.

Programmet är en repris från den 2 mars 2020.

Programledare
Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ljudtekniker
Olof Sjöström

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur?

Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen.

I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina.

Programledare
Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ljudtekniker
Olof Sjöström

Te Waikoropupu springs heter den stora källan i Golden Bay på Nya Zeeland. Den har ett av de klaraste vattnen på hela södra halvklotet. Siktdjupet är över 60 meter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är mikroorganismerna i källan som håller det så klart, förklarar Steve Deverell som jobbar på Department of Conservation.

Det tar tio år för vattnet att silas genom de olika lagren av kalkberggrund innan det trycks upp just här, i Golden Bay på norra Sydön. Det är djupt och ganska kallt och vattnet kommer upp med ett bubblande tryck på 14 000 liter vatten varje sekund.

För ursprungsbefolkningen på Nya Zeeland, maorierna, är källan helig. Den får inte vidröras. Konstnären Carina Lindh har hittar inspiration här. Hon berättar att den gudomliga varelsen taniwha Huriawa som enligt maorisk mytologi bor i och beskyddar källans vatten.

Reporter Jenny Berntson Djurvall.

I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.