Logo

    kunnat

    Explore "kunnat" with insightful episodes like "Tänk om väljarna i Sverige hade kunnat påverka som de gör här: Pontus Mattsson, London", "Avsnitt 234: Det där du aldrig kunnat glömma", "Ekot 16:45 Barnläkaren: Många som dör i Gaza hade kunnat räddas", "Hade Karl XII kunnat vinna?" and "Bomberna i gängkriget: "Jag hade kunnat dö"" from podcasts like ""Utrikeskrönikan", "Creepypodden i P3", "Ekot nyhetssändning", "Dick Harrison svarar" and "P3 Krim"" and more!

    Episodes (25)

    Tänk om väljarna i Sverige hade kunnat påverka som de gör här: Pontus Mattsson, London

    Tänk om väljarna i Sverige hade kunnat påverka som de gör här: Pontus Mattsson, London

    Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    London, tisdag.

    Är det kanske här i Storbritannien som lösningen finns på hur man ska bli av med politikerna ingen vill ha, de politiska vildarna, som lämnat eller blivit uteslutna ur sitt parti, men som ändå envisas med att behålla sin plats tills mandatperioden löper ut – nämligen genom att låta väljarna bestämma.

    Det kan de ibland få göra här i Storbritannien.

    Om en ledamot i parlamentet har dömts till fängelse eller gjort något så olämpligt att parlamentets eget granskningsutskott utdelat en reprimand – får väljarna en chans till ett nytt val. Om tio procent av de röstberättigade i valkretsen begär det – så blir det ett nytt val och politikern kan då välja att ställa upp igen, eller att avgå – vilket de flesta gör.

    Till exempel Margret Ferrier, från det skotska nationalistpartiet. Under pandemin bröt hon mot reglerna. Hon hade känt symtom på covid och tagit ett test, men utan att invänta svaret hade hon sedan besökt ett gym, en skönhetssalong, en gudstjänst och därefter tagit tåget till London och deltagit en parlamentsdebatt, innan hon dagen därpå fick svaret att hon hade covid.

    Det blev 30-dagars avstängning från parlamentet, partiet ville längre inte veta av henne. Och hemma i Skottland samlades det tillräckligt många namn för att de skulle bli ett nytt val, med en ny kandidat från nationalistpartiet som ställde upp och förlorade.

    På torsdag är det val i Wellingborough, en timmes tågresa norr om London. De är den konservative ledamoten Peter Bone som parlamentets granskningsutskott förklarat skyldig till att ha trakasserat en anställd, bland annat genom att visa sitt nakna underliv för den anställde. Bone har nekat, men granskningsutskottet bestraffade honom med avstängning tillräckligt många väljare har begärt ett nytt val. Bone ställer själv inte upp.

    I Sverige har frågan om politiker som misskött sig diskuterats länge. Om det inte handlar om grov brottslighet är det upp till politikern själv att bestämma om han eller hon ska sluta innan mandatperioden är över. Och det kan som bekant handla om stora summor pengar att kvittera ut för den som bestämmer sig för att hänga kvar. För ett par år sedan var de politiska vildarna så många att de fick en helt egen korridor i riksdagshuset.

    Och nog skulle det vara intressant att veta vad väljarna hade haft att säga som de fått möjlighet att rösta, kring till exempel sverigedemokraten som startade massagesalong samtidigt som hon fick ersättning från riksdagen utan att vara där, eller liberalen som fick pengar av riksdagen för att hyra en lägenhet av sin egen make. Eller vad väljarna i Malmö skulle säga om Jamal El-Haj är en fortsatt lämplig riksdagsledamot, trots att Socialdemokraterna har bytt uppfattning i frågan.

    I Sverige ges ingen sådan möjlighet förrän vid nästa val.

    Här kan väljarna få en extrachans att säga sitt.

    Pontus Mattsson, London
    pontus.mattsson@sverigesradio.se

    Avsnitt 234: Det där du aldrig kunnat glömma

    Avsnitt 234: Det där du aldrig kunnat glömma

    För stort för att glömma, för litet för att prata om.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det finns en särskild sorts historier som ofta återkommer i Creepypoddens inkorg, om sådant människor har varit med om som faller precis mellan gränserna för en märklig anekdot och en spökhistoria. Just dessa berättelser kan ibland vara de allra mest minnesvärda, eftersom de visar att något mer finns gömt bakom kulisserna. I veckans Creepypodden hör vi några av dem.

    Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

    Bomberna i gängkriget: "Jag hade kunnat dö"

    Bomberna i gängkriget: "Jag hade kunnat dö"

    I januari 2023 sprängs entrén till en grekisk restaurang i Stockholm i småbitar. Utanför hittar polisen ett bilbatteri. Genom att spåra batteriet till en butik hittar polisen en bombinstruktör.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Natten efter explosionen på restaurangen sitter AI-forskaren Fredrik Carlsson och nattjobbar i ett kontorshus i Kista när hela huset plötsligt börjar skaka.
    ”Om jag hade varit några våningar ner eller gått ut ur byggnaden vid den här tiden så hade ju antagligen saker tagit slut, jag hade väl dött.”, säger Fredrik Carlsson.

    Bomber har varit ett av de vanligaste vapnen under våldsvågen i Stockholm. Det är ren tur att ingen person dött av explosionerna, menar polis och experter. 

    Men de sprängmedel som använts och organisationen bakom explosionerna har sett olika ut beroende på vilken sida av konflikten man står på.

    På Rävens och Foxtrotnätverkets sida kan man se en tydlig bombinstruktör, “Taurus”. Han pekas ut av polisen som en bombexpert som i chattar instruerar folk hur man bygger ihop bomber med termosar och bilbatterier.

    På Grekens och Dalennätverkets sida har handgranater använts. 

    Medverkande:

    Fredric Carlsson, vittne

    Claes Murray, utredningsledare

    Daniel Jonsson, åklagare

    Sven Granath, kriminolog

    Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana Melin

    Producent: Kina Pohjanen

    Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

    Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

    Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

    Elin Ek om Grynet: "Idag skulle man ha kunnat leva på det"

    Elin Ek om Grynet: "Idag skulle man ha kunnat leva på det"

    Det må vara Hanna Hellquists sista Vardagsfilosofiska rummet innan och tack gode Gud då att vi har en livs levande ikon. Elin Ek även känd som Grynet, får möta moralväggen! Förutom alla gömda historier om Grynet, undrar Hanna och Christopher om det är så fel att ta 8-9 öl på en AW? Är det en dealbreaker om hen vill inreda hemmet på ett mer speciellt sätt? Kör Elin Ek igång med Grynet-merch (igen) med lite hjälp av en sweatshop?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

    Julia och Agnes: ”Förut har inte tjejer kunnat drömma lika stort som nu”

    Julia och Agnes: ”Förut har inte tjejer kunnat drömma lika stort som nu”

    De är med i Malmö FF:s jättesatsning inom damfotboll.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    • Agnes Mårtensson och Julia Cavander lever en fotbollsdröm som var otänkbar för bara några år sedan; de spelar i Malmö FF:s damlag. Sveriges rikaste klubb är på snabbresa genom seriesystemen och snålar inte när de ska nå Damallsvenskan 2025.

    • Nu har precis säsongen i division 1 dragit igång och trots att de fortfarande går i skolan lever de nästan proffsliv. Det finns inga frågetecken kring att MFF ska nå Sveriges högsta nivå inom kort och både Julia och Agnes har sen blickarna ut mot storklubbar i Europa.

    • "Man har sett hur det varit innan. Förut har tjejer inte kunnat drömma lika stort som vi kan nu. Det känns skönt nu att vi har möjligheterna att sitta och drömma om att bli världens bästa spelare."

    Efter jordbävningen – byggtekniken som kunnat rädda liv

    Efter jordbävningen – byggtekniken som kunnat rädda liv

    Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp?

    Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost.

    I Vetenskapspodden hörs:
    Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.

    Poddledare
    Camilla Widebeck

    Producent
    Peter Normark

    Avsnitt 209: Det hade kunnat vara du

    Avsnitt 209: Det hade kunnat vara du

    Varje historia vi hör är en övning.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vad mer är egentligen skräck än ett möte med något man fruktar under kontrollerade omständigheter. Underförstått är att det faktiskt skulle kunna hända. I varje berättelse tänker vi motvilligt att det hade kunnat vara vi. I veckans Creepypodden berättar vi historier förhoppningsvis just du ska identifiera dig med.

    Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

    Jakso 5: Liikennevalot, päiväkodit ja puistotiet – miten digitalisaatio rikastaa ympäristöämme?

    Jakso 5: Liikennevalot, päiväkodit ja  puistotiet – miten digitalisaatio rikastaa ympäristöämme?
    Kunnilla on vastuullaan paljon rakennettua ympäristöä, kuten koulut, päiväkodit, urheilupaikat, puistot ja kadut. Millaisilla digiratkaisuilla tästä ympäristöstä voidaan tehdä turvallisempi ja antoisampi meille kaikille? Miten kuntalaisia voidaan osallistaa kehitystyöhön? Tätä jaksoa varten rakennetun ympäristön digitalisaation asiantuntijavieraat ovat valinneet tärkeimmät opit, jotka haluavat jokaisen kuntapäättäjän tietävän.

    Jaksossa vieraina ovat rakennetun ympäristön digitalisaation projektipäällikkö Päivi Tiihonen Kuntaliitosta sekä yleiskaavapäällikkö Paula Paajanen Oulun kaupungilta.

    Sarjan juontaa Tom Holmroos, tietojohtaja Kuntaliitosta.

    Podcast on suunniteltu ja toteutettu yhteistyössä Kuntaliiton ja Kunta- ja hyvinvointialuetyönantajat KT:n kanssa.

    Jakso 2: Miten taataan, että digiopetus on laadukasta jokaisessa Suomen kunnassa?

    Jakso 2: Miten taataan, että digiopetus on laadukasta jokaisessa Suomen kunnassa?
    Mitkä ovat digitaalisen opetuksen riskit ja mahdollisuudet pandemian jälkeisessä ajassa? Voiko opetustyötä enää edes tehdä ilman digiä? Tätä jaksoa varten digitaalisen opetustyön asiantuntijavieraat ovat valinneet tärkeimmät opit, jotka haluavat jokaisen kuntapäättäjän tietävän.

    Jaksossa vieraina ovat ICT pedagogi Marianne Heinolainen sekä Suomen Kuntaliiton erityisasiantuntija Minna Lindberg.

    Sarjan juontaa Tom Holmroos, tietojohtaja Kuntaliitosta.

    Jakso 1: Miksi kunnan ja kuntapäättäjien pitäisi näkyä ja kuulua somessa?

    Jakso 1: Miksi kunnan ja kuntapäättäjien pitäisi näkyä ja kuulua somessa?
    Miten kunnissa voidaan parantaa läsnäoloa digikanavissa? Mistä saada viestintäresursseja sekä uskallusta ja kokeilunhalua lähteä mukaan uusiin somekanaviin? Tätä jaksoa varten kuntaviestinnän asiantuntijavieraat ovat valinneet tärkeimmät opit, jotka haluavat jokaisen kuntapäättäjän tietävän.

    Jaksossa vieraina ovat vaikuttamisviestinnän asiantuntija ja Helsingin tuore kaupunginvaltuutettu Pekka Sauri sekä kyläpäällikkö Pekka Rajala Limingasta.

    Sarjan juontaa Tom Holmroos, tietojohtaja Kuntaliitosta.

    Podcast on suunniteltu ja toteutettu yhteistyössä Kuntaliiton ja Kunta- ja hyvinvointialuetyönantajat KT:n kanssa.

    "Vi hade i våra vildaste fantasier inte kunnat drömma om det här"

    "Vi hade i våra vildaste fantasier inte kunnat drömma om det här"

    Ytterligare ett pappersbruk läggs ner och i Kvarnsveden går en industriepok i graven. De nya digitala tiderna förändrar en av Sveriges basindustrier i grunden. Är pappersflaskor och kartonger räddningen för branschen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Programledare:
    Hanna Malmodin

    Producent:
    Anders Diamant

    Medverkande och röster i programmet:
    Per Lindvall, journalist och analytiker
    Janne Grundelius, skyddsombud Stora Enso Kvarnsveden
    Ove Jaxvik, tidigare arbetare på bruket
    Annica Bresky, vd Stora Enso
    Johan Freij, analytiker och divisionschef Danske Bank
    Jan Bohman (S), kommunalråd i Borlänge
    Peter Hultqvist (S), försvarsminister 
    Anders Pettersson, ordf Pappers Stora Enso Kvarnsveden
    Oscar Lindström, analytiker Danske bank
    Micael Ragnarsson, forskningschef Billerud Korsnäs

    Tekniker:
    Ludvig Larsson

    Mapei: Jag har hamnat i djupa depressioner och varken kunnat gråta eller prata

    Mapei: Jag har hamnat i djupa depressioner och varken kunnat gråta eller prata

    Internationell framgång och skivsläpp har varvats med depressioner och svackor. Artisten Mapeis liv är fullt av kontraster.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    –  Jag är ofta på moln för att jag är en positiv person, men när jag mår dåligt känner jag mig ett med asfalten. Då känner jag mig som en tant på 90 år, säger Jacqueline Mapei Cummings i Psyket.

    Det har funnits perioder då hon har känt att hon inte velat leva längre.

    – Ja, såna stunder har kommit. Det är på grund av den livsstilen jag har. Ibland ger man energi till flera tusen och sen kommer man hem och käkar en morot och är helt nollställd.

    Som 10-åring kom Mapei till Sverige från USA och flytten innebar en stor förändring.

    – Jag förstod inte något på lektionerna, och det rubbade mig. Jag kom efter och gav upp när jag var liten. Jag var utanför, såg inte ut som de andra. Kände mig ensam och anpassningsbar. Jag ville bara vara ett normalt barn som smälte in. Där lärde jag mig att överleva socialt.

    Mapei är 33 år och bor i Stockholm, just nu är hon aktuell med pjäsen Råttkungen, där hon debuterar både som skådespelare och manusförfattare.