Logo

    margareta

    Explore "margareta" with insightful episodes like "Debutant 70: Margareta Renberg med ”En tatuerad dams memoarer” 1974", "Drottning Margareta – Nordens husfru", "Margareta Strömstedt har avlidit", "Naturtillgångarna som både splittrar och enar: Margareta Svensson, Casper, Wyoming" and "Hur mycket ska man betala i dricks? Margareta Svensson, Washington" from podcasts like ""Radiofynd", "Vetenskapsradion Historia", "Kulturnytt", "Utrikeskrönikan" and "Utrikeskrönikan"" and more!

    Episodes (33)

    Debutant 70: Margareta Renberg med ”En tatuerad dams memoarer” 1974

    Debutant 70: Margareta Renberg med ”En tatuerad dams memoarer” 1974

    Debutdiktsamlingen En tatuerad dams memoarer kallades surrealistisk och fick lysande recensioner men det blev ingen uppföljare. Margareta Renberg var då 29 år och bildkonstnär.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Poeten Erik Fylkeson utnämnde den i efterskott till 70-talets bästa svenska diktsamling. Vi hör också en intervju av Kerstin M Lundberg från 1974. ”Det blir snömos om man försöker skriva om trevliga saker.”

    Margareta Renbergs andra diktsamling ”Tröst för ett tigerhjärta” publicerades postumt 2009.

    Drottning Margareta – Nordens husfru

    Drottning Margareta – Nordens husfru

    Hur lyckades Drottning Margareta ena Norden under en regent? Hör om drottningen som drömde större än någon annan och som med list och diplomati snarare än militärmakt lyckades förverkliga drömmen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hon drömde om ett rike som sträckte sig från Grönland till Finland, från Danmark till Lappland. Under några år i början av 1400-talet var hon Nordens mäktigaste person, men hur blev hon den hon var och hur lyckades drottning Margareta förverkliga sin dröm? Tobias Svanelid samtalar med Erik Petersson, aktuell med ”Drottning Margaretas dröm” om kampen om Norden på medeltiden och om kvinnan som lyckades fånga all makt i sina egna händer.

    Dessutom uppmärksammas mordet på Folke Bernadotte. För 75 år sedan avrättades fredsmäklaren Bernadotte i ett av tidens mest uppmärksammade politiska mord där de skyldiga aldrig skulle ställas inför rätta.

    Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur mycket makt de svenska drottningarna egentligen haft, och varför vissa drottningar men inte andra kunnat involvera sig i politiken.

    Naturtillgångarna som både splittrar och enar: Margareta Svensson, Casper, Wyoming

    Naturtillgångarna som både splittrar och enar: Margareta Svensson, Casper, Wyoming

    Utrikeskrönika 17 augusti 2022.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Casper, onsdag.

    Redan på flyget hit till Wyoming förstod jag att jag var på väg till en särskild plats. Mannen på fönsterplatsen i sätet bredvid tog bild efter bild med sin mobilkamera under inflygningen mot Jackson Hole. När jag såg regnbågen högt över bergsmassivet, förstod jag varför.

    På en parkeringsplats några timmar senare sa en man till mig att jag absolut måste titta på solnedgången. Himlen var lysande gul och orange, men grå regnmoln täckte också delar av himlen. Det var ovanligt fint ikväll sa han och de här färgerna ser man bara när det har regnat eller om det är föroreningar i luften. Jag berättade om regnbågen jag hade sett från planet och han log.

    Naturen är Wyomings främsta tillgång. Och den är storslagen. Det finns höga snöklädda bergsmassiv och milsvid mark där man om man har tur kan få se bisonoxar och älgar.

    Wyoming är en av USA:s stater som kallar sig en cowboy state. Och jag har aldrig sett så många kor på ett och samma ställe förut.

    Det är för naturens skull som folk vill bo här. Turismen är den näst viktigaste näringen för Wyomings ekonomi. Den viktigaste näringen finns bland annat här i Casper. Från hotellrummet ser jag ut över ett oljeraffinaderi. Wyoming har stora olje- och naturgastillgångar, det är det som är basen i ekonomin. Och USA är fortfarande en betydande kolproducent.

    Under mina veckor här i USA har jag ofta tänkt att det är mycket i USA som påminner om Sydafrika. Visst – den storslagna naturen – men också de sociala spänningarna. Det mullrar under marken. Jag tänker på pengar som en konfliktyta, på de många hemlösa på gatorna, på rädslan för den personliga säkerheten som förlamar.

    Och jag tänker på inställningen i den politiska debatten: Att en person ensam antingen är räddaren eller den som bär skulden för sakernas tillstånd.

    En ledig dag besöker jag Yellowstone nationalpark här i Wyoming. När nationalparken skapades jagades ursprungsbefolkningen bort, så det finns en mörk historia även här. Men det jag tänkte på den dagen var hur alla vi som var där – turister från när och fjärran, bikers och barnfamiljer – alla kunde samlas kring ett uråldrigt nöje på en plats där mobiltelefoner saknar täckning. Det utan att konflikt uppstod.

    Vi tittade tillsammans på gejsrarna, alltså de heta källor som kastar upp vatten och vattenånga från jordens innandöme många meter upp i luften, och många applåderade naturens föreställning.

    Jag fick ännu ett ögonblick att lägga i minnesbanken.

    Margareta Svensson, Casper, Wyoming
    margareta.svensson@sverigesradio.se

    Hur mycket ska man betala i dricks? Margareta Svensson, Washington

    Hur mycket ska man betala i dricks? Margareta Svensson, Washington

    Utrikeskrönikan 4 augusti.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Washington, torsdag.

    En natt vaknade jag kallsvettig och undrade hur mycket restaurangnotan egentligen gick på i går? Betalade jag för mycket pengar i dricks eller – ve och fasa – för lite?

    Det har hänt. För många år sen när jag nyss hade anlänt till Florida så tyckte jag att jag hade tur. Jag lyckades få ett bord på en populär lunchrestaurang, åt god mat och – det minns jag faktiskt – blev vänligt bemött. Jag kan säga att jag hade en trevlig upplevelse. Jag betalade i kassan och noterade drickskålen, men minns inte om jag avrundade uppåt och la i några slantar, eller inte la något alls. För lite var det hur som helst. När saken kom på tal med vännerna senare på kvällen insåg jag mitt stora misstag.

    20 procents dricks är normalt här i USA och är en del av servitörernas lön, så om dricksen uteblir blir jag kanske skyldig till att servitören inte kan köpa mjölk till sina barn den dagen. 

    Det som förvirrar mest är att olika länder har så olika drickskultur. I Sydafrika är det minst tio procent. Men i Frankrike betalar man extra bara om man är mycket nöjd med maten. Så tror jag att det är i Sverige också – även om det finns de som menar att tioprocentsregeln numera gäller där.

    Jag har alltid tänkt att dricks framförallt handlar om kvaliteten på maten, men här i USA är det tydligt att dricksbeloppet beror på servitörernas prestation. Många anstränger sig verkligen, även när maten är medelmåttig.

    Dricksen är frivillig, men ett frivilligt obligatorium. ”Du betraktas som en skurk om du inte betalar dricks”, sa en amerikan till mig. Det som upprör är att summan på menyn inte är den verkliga kostnaden. Att inte lägga dricks alls är inget alternativ. Även man är missnöjd med servicen så bör man ändå lägga åtminstone 15 procent. ”Alla har rätt att ha en dålig dag”, enligt etikettsreglerna.

    På en populär glassbar är priset för två kulor glass nu 8 dollar – med dricks blir det omkring 90 kronor!

    Med sådana priser är det en lyx att äta ute, men ett och annat restaurangbesök blir det ändå. Häromkvällen fanns faktiskt en rad på en restaurangnota som inkluderade dricksen. Det stod: ”Automatic service fee”. Lika bra det när den ändå tas för given och det blir lika för alla.

    Ett initiativ som kanske kan vara värt en dollar extra?

    Margareta Svensson, Washington
    margareta.svensson@sverigesradio.se

    Drottning Margareta – Nordens mäktigaste regent

    Drottning Margareta – Nordens mäktigaste regent

    Den danska prinsessan som erövrade och enade tre nordiska riken. En skicklig strateg och förhandlingskonstnär, och en av de mäktigaste kvinnor som levt i Norden.

    Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.

    Redaktionen för detta avsnitt består av:

    Cecilia Düringer – programledare och manus

    Marie Herdensjö – research och manus

    Zardasht Rad – scenuppläsare

    Emilia Mellberg – producent

    Julia Öjbrant – ljuddesign

    Medverkar gör också Louise Berglund docent i medeltidshistoria vid Uppsala universitet.


    Vill du veta mer om drottning Margareta? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:

    Drottning Margaretas historia av Margareta Skantze

    Margareta - Nordens drottning 1375-1412 av Michael Linton

    Drottning Margareta och Kalmarunionen av Halvdan Koht

    Kalmarunionens tid från drottning Margareta till Kristian II av Lars-Olof Larsson

    Sveriges historia 1350-1600 red Bo Eriksson och Dick Harrison

    Margareta Ingelstam – om kampen för adoptioner och fred på jorden

    Margareta Ingelstam – om kampen för adoptioner och fred på jorden

    En legendarisk fredsaktivist tillika adoptionsrörelsens "Grand old lady". 84-åriga Margareta Ingelstam skriver på sin självbiografi och har börjat förstå varför hon alltid haft barnens perspektiv.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I Sveriges Radios Söndagsintervjun möter du personen bakom offentlighetens mask i journalistikens mest grundläggande form – intervjun.

    Programledare är Martin Wicklin.

    Producent: Hannah Engberg.

    Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

    Om Margareta Ingelstam

    Margareta Ingelstam, 84 år, är en prisad fredsaktivist, författare och utbildare som ägnat hela sitt liv åt att arbeta internationellt för fred genom civilsamhället och icke vålds-metoder. På 80-talet var hon generalsekreterare och ordförande för Kristna fredsrörelsen.

    1969 var hon med och grundade Adoptionscentrum, blev dess första ordförande och en frontfigur för den världsunika svenska adoptionsrörelsen.

    Margareta Ingelstam har också arbetat som producent på Utbildningsradion och har som aktiv Socialdemokrat haft förtroendeuppdrag kring framtidens mediepolitik.

    Margareta fick förbjudna brev av sina medfångar

    Margareta fick förbjudna brev av sina medfångar

    Margareta Westerlund stal allt från handdukar till hyvlar och hölass. Innanför murarna på Härnösands fängelse födde hon sin son 1888 och hennes medfångar smugglade brev till henne som ännu finns kvar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Detta avsnitt:

    När Margareta Westerlund var ung i mitten av 1800-talet hamnade hon ideligen i klammeri med rättvisan berättar hennes barnbarnsbarn Barbro Westerlund i Kramfors. Margareta hade tidigare dömts till böter för att hon bråkat och stulit, men det var när hon stal två lass med hö som hon till sist hamnade i fängelse. När länsman gjorde en husrannsakan hemma hos henne fann han massor med stöldgods från Margaretas tidigare verksamhet; handdukar, hyvlar, fällar och kaffesilver bland mycket annat.

    Margareta fick ett ganska långt fängelsestraff, ett år och åtta månaders straffarbete, och när hon suttit en tid födde hon sedan i december 1888 sitt första barn, Johan. Gossen fick vara kvar hos henne i fem månader innan han hämtades av sin pappa.

    Härnösands fängelse hade vid den här tiden hunnit bli ett cellfängelse där fångarna satt isolerade från såväl yttervärld som från varandra. Ändå lyckades fångarna på olika sätt kommunicera, bland annat genom olagligt insmugglade brev.

    Barbro Westerlund och hennes man var på en loppis för ett par år sedan och fann av en slump en liten låda med brev. Döm om deras förvåning när det visade sig att där låg tre brev som manliga medfångar skrivit till Barbros mormorsmor Margareta!

    Roddy Nilsson som är historiker vid Linnéuniversitetet i Växjö berättar att fångarna kunde hålla kontakt med varandra via knackningar i väggarna och genom att smuggla brev med de fångar som fått förtroendet att till exempel dela ut mat. Däremot är det svårare att tänka sig att fångvaktarna deltog i smugglandet. De hade just kommit i åtnjutande av pensionsförmåner och riskerade att helt förlora den förmånen om de ertappades.

    Programmet är gjort av
    Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
    Uppläsare: Patrik Paulsson 
    slaktband@sverigesradio.se

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Margareta Hvitfeldts donation 1664 har burit skolan i 350 år

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Margareta Hvitfeldts donation 1664 har burit skolan i 350 år

    2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! I dagens avsnitt: Hvitfeldtska har varit läroverk i över 350 år, mycket tack vare en stor donation 1664 av Bohusläns rikaste kvinna Margareta Hvitfeldt. Men det var först 1964 som läroverket kunde ta emot kvinnliga elever. Det var exakt på året 300 år efter Margareta Hvitfeldts donation, till minne av hennes son. Vid en brand 1720 på Sundsby säteri försvann alla hennes papper och brev samt målningar av henne.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Margareta Hvitfeldts donation 1664 har burit skolan i 350 år

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Margareta Hvitfeldts donation 1664 har burit skolan i 350 år

    2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! I dagens avsnitt: Hvitfeldtska har varit läroverk i över 350 år, mycket tack vare en stor donation 1664 av Bohusläns rikaste kvinna Margareta Hvitfeldt. Men det var först 1964 som läroverket kunde ta emot kvinnliga elever. Det var exakt på året 300 år efter Margareta Hvitfeldts donation, till minne av hennes son. Vid en brand 1720 på Sundsby säteri försvann alla hennes papper och brev samt målningar av henne.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Margareta Abrahamsson estradör och vissångerska

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Margareta Abrahamsson estradör och vissångerska

    2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! I dagens avsnitt: Margareta Abrahamsson som föddes 1940 började spela på puben Sven Duva i Haga, hon nådde snart ut till radio och TV, först med musikgruppen Andra bullar i slutet av 1970-talet och sedan som soloartist.Hon jobbade också tillsammans med Kent Andersson på Aftonstjärnan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Margareta Abrahamsson estradör och vissångerska

    Göteborg 400 år – en resa genom stadens historia: Margareta Abrahamsson estradör och vissångerska

    2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! I dagens avsnitt: Margareta Abrahamsson som föddes 1940 började spela på puben Sven Duva i Haga, hon nådde snart ut till radio och TV, först med musikgruppen Andra bullar i slutet av 1970-talet och sedan som soloartist.Hon jobbade också tillsammans med Kent Andersson på Aftonstjärnan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi minns Kerstin Meyer och Margareta Hallin tillsammans med gäst Marie-Louise Lagergren

    Vi minns Kerstin Meyer och Margareta Hallin tillsammans med gäst Marie-Louise Lagergren

    Nu sjunger många av järngängets kärna under Kungliga operans guldålder på de saliga ängderna, men deras röster klingar ännu i våra musikhjärtan. I veckans avsnitt minns vi några av dem.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Under våren 2020 har två av vår tids främsta sångerskor gått ur tiden - sopranen Margareta Hallin och mezzosopranen Kerstin Meyer. Vi ser tillbaka på deras musikaliska gärningar och minns även några av de andra sångare som placerade Sverige på världens operakarta under Kungliga operans guldålder.

    Veckans gäst Marie-Louise Lagergren är opera- och konsertsångerska, samt sångpedagog. Hon har arbetat på svenska operahus under flera decennier och lärde där känna många av våra stora stjärnor.

    Doften av rostade kastanjer: Margareta Svensson, Paris

    Doften av rostade kastanjer: Margareta Svensson, Paris

    En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Doften av rostade kastanjer på gatan är jul för mig. Mest av allt är det dofterna och kryddorna och godsakerna som jag förknippar med julen. I år har jag saknat mammas fikonkaka, en sån som är indränkt i konjak och som smakar bäst några dagar efter att den har bakats. Av nån anledning har just den fastnat i smakminnet.

    Inte för att det saknas substitut. I min närmaste matbutik kan jag köpa tysk stollen, en bastant mjuk fruktkaka med mandel. Jag har även lärt mig tycka om den italienska panettonen som är mycket lättare men också fylld med fruktbitar eller kanske med nån choklad eller nötkräm.

    Men om jag får välja bland godsakerna till jul, så föredrar jag italiensk nougat, torrone, vit nougat som är hård eller mjuk och är fylld av nötter. Ja i Spanien köper jag gärna touron som man kan köpa året om. Närmsta svenska motsvarighet är väl knäck.

    När jag nyligen lämnade Algeriet så såldes dadlarna i klasar på flygplatsen och den arabiska nougaten halva såldes i burk.

    Muslimer firar ju inte jul, men det är ju nu som dadlarna, mandlarna och fikonen är mogna. Det är därför de också förgyller våra julbord. Det är fascinerande hur mat- och godsakstraditioner liknar och och påverkar varandra.

    Allra bäst är det om jag har anledning att åka till Italien före jul – då kan jag också få den bästa panforten – det är en lite hårdare kryddig kaka med nötter, torkad frukt och kanel, ingefära och kardemumma i.
    Inte helt olikt pepparkaka alltså. Som jag trodde jag hade hittat på julmarknaden i Strasbourg – men den bara såg ut som en pepparkaka – den smakade inget. Men det finns en bruna kex i min mataffär som smakar sirap och kanel – de får duga som pepparkakssubstitut.

    Den franska jultraditionen inbegriper en bûche de noël – en julstubbe. Originalet görs på en rulltårta med smörkräm i och chokladkräm utanpå, och smörkrämen kan smaksättas med till exempel kaffe eller rom och så ska den helst dekoreras så att den ser ut som en stubbe.

    När det gäller juldryckerna så kan man gärna hoppa över fransk vin chaud – det sura vinet blir visserligen betydligt bättre med rejält med socker i – men julkryddorna i brittisk mulled wine eller tysk glühwein  –  är godare och mindre söt än svensk glögg, tycker jag.

    Jag ser fram emot nästa besök från England. Gästerna har lovat att ta med sig mince pies. Det går att få tag i även här i Paris, men den särskilda konjaksgrädden som ska vara till – den kan man bara köpa under juldagarna här – jag för min del kan gärna äta mince pies till april.

    Även mince pies innehåller frukt, nötter, nejlika, muskot och kanel och smakar jul.

    Här i Frankrike kommer den bästa godsaken fram till trettonhelgen. Då äter man galette de roi. Kungens mandeltårta innehåller en liten leksak som överraskning och den som får den biten, blir kung. Ungefär som mandeln i gröten alltså.

    Allt hänger ihop, och är ungefär lika men ändå lite annorlunda. God jul från

    Margareta Svensson om ännu ett spanskt val

    Margareta Svensson om ännu ett spanskt val

    I Spanien är det val för fjärde gången på fyra år. Men risken är att spanjorerna inte får någon regering den här gången heller.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I veckans Radiokorrespondenterna berättar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson om de politiska låsningarna i Spanien som gör att partierna inte förmår kompromissa det minsta med varandra.

    Hör missnöjda spanska väljare och spanienexperten Emmy Eklundh.

    Mitt liv som korrespondent: Filip Kotsambouikidis (Östeuropa), Andreas Liljeheden (Bryssel) och Margareta Svensson (Paris).

    Mitt liv som korrespondent: Filip Kotsambouikidis (Östeuropa), Andreas Liljeheden (Bryssel) och Margareta Svensson (Paris).

    Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Margareta Svensson om vad som förenar främlingsfientliga i Sydeuropa

    Margareta Svensson om vad som förenar främlingsfientliga i Sydeuropa

    Om religion och abort som frågor som förenar främlingsfientliga, EU-kritiska partier i Europa. Om en gladiatorskola för populister i hjärtat av Europa och hat mot feminister i Spanien.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I förra veckan samlades anti-abortrörelsen för en internationell konferens i Verona i Italien. Där knöts vänskapsbanden mellan Ungerns och Italiens familjeministrar. I Italien planeras även gladiatorskola för högerkonservativa och populistiska politiker. Det är dags för veckans Radiokorrespondenterna, idag är programmet gjort av Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson.

    Margareta Svensson om Marocko och migrationen

    Margareta Svensson om Marocko och migrationen

    Marocko är ett av del länder som stoppar flyktingar som annars skulle ta sig till Eúropa. Vår sydeuropakorrespondent Margareta Svensson har varit där.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Marocko är en av EU:s viktigaste samtalspartners i försöken att stoppa migrationen til Europa och Spanien.

    Men samarbetet möter också skarp kritik från organisationer som anser att Marocko är en olämplig partner.

    Logo

    © 2024 Podcastworld. All rights reserved

    Stay up to date

    For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io