miljontals

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Chulle förklarades dövblind vid 27 års ålder. Men efter en operation med något som kallas kokleaimplantat, fick hon en ny hörsel och ett nytt självförtroende.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.

Tredje avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.

36-åriga Chuleekorn Kawinakevara sitter i sitt vardagsrum i Falun och lyssnar på hur hennes barn leker i rummet bredvid. Men för bara tre år sen, hade hon inte hört någonting av varken barnens lek, eller något annat.  

Chuleekorn, som kallar sig Chulle, föddes med skador på både ögonen och öronen. Ju äldre hon blev, desto sämre blev både hennes syn och hörsel. Inga hörselapparater eller ögonoperationer hjälpte. 

När hon var 27 år gammal, förklarades hon dövblind. 

”Så det slutade med att jag liksom gav upp. Jag orkade inte bry mig. Det kändes som att jag var så utanför världen, vet ingenting vad som hände liksom”. 

Då började hennes läkare tjata på henne att hon skulle testa kokleaimplantat, CI.* Chulle säger ja. 

Efter operationen blir Chulle en del av den, ibland öronbedövande högljudda världen. Ljud hon aldrig förr har hört strömmar in från alla håll, och hon kan inte använda synen för att avgöra vad det är som låter. 

Men trots att hon nu kommer spendera resten av sitt liv med att lära sig ljuden runtom henne, så har hon också fått tillbaka sitt självförtroende. 

”Jag kan kommunicera med mina barn, jag kan hänga med, jag kan gå på möte, jag känner att jag kan vara delaktig i kommunikationen. Jag vågar gå ut med, jag vågar träffa andra kompisar, jag skuggar mig inte för sociala livet”. 

Dokumentärserien görs av Alice Edwards och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Coronapandemin drev fram en ny sorts vaccin, som räddade miljoner människors liv världen över. Katalin Karikó och Drew Weissmans mRNA-forskning har fått Nobelpriset i medicin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De kom på hur mRNA ska kunna användas för nya sorters behandlingar – och i förlängningen för vaccin. Vaccin, som togs fram på rekordtid under coronapandemin.

Programledare
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sr.se

Ett tufft ekonomiskt läge är verklighet för flera svenska handbollsklubbar. IFK Skövde och Alingsås beräknas gå back tre miljoner kronor för verksamhetsåret. Flera andra klubbar beräknas också gå back, samtidigt som organisationer har anpassats utifrån det ekonomiska läget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör Radiosportens handbollsexpert Magnus Wislander som är orolig för svenska ligornas utveckling, samt representanter från olika klubbar.

Hur kunde en 13 pixlar bred och 16 pixlar hög mustaschprydd rörmokare, klädd i overall och röd keps, bli huvudpersonen för den mest framgångsrika spelfranchisen någonsin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I denna klassiker om Super Mario Bros. berättar Saman Bakhtiari om vad som hände då figuren Mario tog steget ut från arkadspelshallarna och infiltrerade miljoner familjers vardagsrum, hur det har förblivit så och varför Mario är ständigt aktuell.

Handlingen i Super Mario Bros är enkel: Den utspelar sig i Marios färgglada värld, kungadömet "The Mushroom kingdom" som invaderats av de sköldpaddsliknande Koopa Troopas. Deras kung, Bowser har kidnappat prinsessan Peach, och det är upp till Mario att rädda henne.

Marios skapare Shigeru Miyamoto, som även ligger bakom andra Nintendoklassiker som Zelda och Donkey Kong hade en inbjudande filosofi som bidrog till spelets succé. Han designade spelet tillsammans med designern Takashi Tezuka så att första banan guidar i spelets regler, fysik och mekanik. Något som är självklart idag men som under mitten av 80-talet var nyskapande.

Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas.

Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag.

Det kan handla om morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen. 

I en annan del av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika.

Programledare Marie-Louise Kristola

Programmet är en repris från10 maj.

Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas.

Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag.

Det kan handla om morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen. 

I en annan del av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika.

Programledare Marie-Louise Kristola

25 miljoner människor i utvecklingsländer är drabbade av blyförgiftning. Den främsta orsaken är den oprofessionella hanteringen som sker för att ta hand om bly i bilbatterier. Miljöorganisationen Pure Earth, som jobbar med att städa upp bland blyresterna, beskriver det som ett problem i skala med malaria. Trots att fabriker byggs upp för att återvinna batterierna på ett seriöst sätt så fortsätter problemen. Klotet gör ett nedslag i Senegal där problemet med blyförgiftningar är stort. Vi besöker också ett smältverk för återvinning av bly i Sverige som trots alla reningsprocesser har problem att minska på blydammet ifrån fabriken. Programledare Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.