Ekot 17:45 Oklart när svenska nyfödda kan få förebyggande behandling mot RS-virus
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.
On this page
nyfödda
Explore "nyfödda" with insightful episodes like "Ekot 17:45 Oklart när svenska nyfödda kan få förebyggande behandling mot RS-virus", "Maria Otilia lämnade sin nyfödda för ett nytt liv i Amerika", "Stormen Knud, härskarteknik och den nyfödda Astrid", "Mitt nyfödda barn kallades "det"." and "Jag kunde inte tycka om mitt nyfödda barn" from podcasts like ""Ekot nyhetssändning", "Släktband", "Fredag i P1", "Tendens – kortdokumentärer" and "Tendens – kortdokumentärer"" and more!
Episodes (6)
Maria Otilia lämnade sin nyfödda för ett nytt liv i Amerika
1899 åker den unga Maria Otilia Johansson från Värmland till Amerika. Hon kan varken språket och ingen väntar på henne när hon kommer fram. Bakom sig lämnar hon sin nyfödda flicka Helga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Charlotte Stodes pappas farmor Helga Nilsson gick bort lämnade hon efter sig två fotografier av en okänd kvinna. Charlotte och hennes pappa började nysta i Helgas liv och fick då veta att Helgas mamma, Maria Otilia, lämnat bort henne och skapat sig ett nytt liv i Amerika.
Källor till programmet:
Intervjuer:
Johanna Sköld, professor i historia, Tema barn, Linköpings universitet
https://liu.se/medarbetare/johsk08
https://liu.se/forskning/barnavard-till-salu
Lotta Vikström, docent i historia, Umeå universitet
https://www.umu.se/personal/lotta-vikstrom/
Håkan Nordmark, historiker och museipedagog, Utvandrarnas hus/Kulturparken Småland
https://kulturparkensmaland.se/
Programmet är gjort av
Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling
slaktband@sverigesradio.se
Stormen Knud, härskarteknik och den nyfödda Astrid
I kvällens Fredag i P4 reder vi ut hur man bäst hanterar stormen Knuds anfall. Kalle filar på ett par uppföljare till filmen "Unga Astrid" och Susanna undersöker om det är typiskt svenskt att prata mycket om hur man har det med magen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Fredag i P4 kavlar Kalle Lind och Susanna Dzamic upp ärmarna och vaskar fram guldklimparna ur veckans nyhetsflod.
Mitt nyfödda barn kallades "det".
Vid förlossning får Josefin reda på att hennes barns kön inte går att bestämma - en diagnos som man kallar avvikande könsutveckling eller DSD (disorder of sex development).
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DSD är ett samlingsnamn för flera olika syndrom. Diagnos, behandling och svårighetsgrad ser väldigt olika ut beroende på det enskilda barnets syndrom.
Josefin berättar om hur det var när hennes dotter föddes. Hur vården på flera sätt hade svårt att bemöta att hennes barns kön var oklart och att flera inom vården kallade hennes barnet "det" i väntan på ett juridiskt kön att förhålla sig till.
Men Josefin fick också möta ett av de DSD-team som finns till hjälp för familjer som för barn med DSD. När ett barn med avvikande könsutveckling föds så kommer familjen att, inom max 48 timmar oavsett var i Sverige barnet föds, möta ett av dom fyra DSD-team som finns i Sverige.
Teamen består i regel av en barnkirurg, en barnendokrinolog, en psykiatriker och psykolog. Teamets uppgift är att bistå läkarna på plats med expertkunskap men framförallt så finns teamet där för att ge föräldrarna kunskap, hjälp och stöd. Teamen finns utplacerade i Stockholm, Uppsala Göteborg, Malmö/Lund.
Jag kunde inte tycka om mitt nyfödda barn
Förlossningen var svår och tiden som nybliven mamma förvirrande. Hon hade svårt att känna något annat än oro och rädsla. Lotta Lindeborg hade drabbats av en förlossningsdepression. Ett program av Ola Hemström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kändes som om hon aldrig mer skulle bli fri. Det gamla livet var borta och i det nya livet som mamma till en nyfödd baby kände hon sig förvirrad. Alla problem blev förstorade och hon kunde inte känna något. Hon blev en mekanisk mamma. Gjorde rätt men var i grunden djupt olycklig.
Lotta Lindeborg fick hjälp och blev frisk igen från sin förlossningsdepression och har idag ett lyckligt familjeliv med man och två barn. Hon har skrivit en bok, En mekanisk mamma, om sina erfarenheter och försöker hjälpa andra att våga bryta tabut kring att våga prata om något av det mest förbjudna. Att inte hitta sina moderskänslor som nybliven mamma. Något som drabbar i snitt var tionde nybliven mamma i Sverige.
Men tankarna kring vad depressionen i början av hennes dotters liv lämnade för spår finns där ständigt.
Ett program av Ola Hemström.
Har du tankar eller frågor, maila ola.hemstrom@sr.se
Jag kunde inte tycka om mitt nyfödda barn
Förlossningen blev svår och tiden som nybliven mamma förvirrande, berättar Lotta. Hon hade svårt att känna något annat än oro och rädsla. Lotta Lindeborg hade drabbats av en förlossningsdepression. Ett program av Ola Hemström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kändes som om hon aldrig mer skulle bli fri. Det gamla livet var borta och i det nya livet som mamma till en nyfödd baby kände hon sig förvirrad. Alla problem blev förstorade och hon kunde inte känna något. Hon blev en mekanisk mamma. Gjorde rätt men var i grunden djupt olycklig.
Lotta Lindeborg fick hjälp och blev frisk igen från sin förlossningsdepression och har idag ett lyckligt familjeliv med man och två barn. Hon har skrivit en bok, En mekanisk mamma, om sina erfarenheter och försöker hjälpa andra att våga bryta tabut kring att våga prata om något av det mest förbjudna. Att inte hitta sina moderskänslor som nybliven mamma. Något som drabbar i snitt var tionde nybliven mamma i Sverige.
Men tankarna kring vad depressionen i början av hennes dotters liv lämnade för spår finns där ständigt.
Ett program av Ola Hemström.
Har du tankar eller frågor, maila ola.hemstrom@sr.se