ögon

Han kallas av National Geographic för en av vår tids viktigaste naturfotografer, men nu har den prisbelönte mästaren fått nog. Mattias Klum bryter med prestigeredaktionernas sätt att se på naturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kontakt

Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se
Facebook: Söndagsintervjun i P1
Twitter: @sondagsintervju
Instagram: @sondagsintervjun_p1

Skandinaviens största skönhetsblogg har hon, Linda Hallberg. Ödmjuka och glada är vi över att hon kommer till oss och berättar what's hot and what's not. DESSUTOM! Groovy Nickz från Dolores Haze!!!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit en stjärnspäckad vecka med Olafur Eliasson och Nobelpristagare på besök. Samtidigt pågår det stora klimatmötet. Vi reder även ut varför olika färger skär sig och om kluvenhet till AI.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En illgrön soffa mot ceriserosa tyg och gyllene tryck? Skär det sig eller inte? Veckans lyssnarfråga handlar nämligen om varför vissa färger tycks skära sig.

Gertrud Olsson har skrivit en avhandling kring hur färger förhåller sig till varandra. Hon berättar att Henri Matisse betytt mycket för vår syn på djärva färgblandningar.

Och när det gäller nutida konstnärer lyfter hon fram hur den isländske konstnären Olafur Eliasson idag jobbar med att utforska färger.

Han är högaktuell just nu både i samband med klimatmötet i Paris, med nobelkonst och sin utställning på Moderna museet i Stockholm.

Dessutom får vi senaste nytt från klimatmötet i Paris där det nu är dags att komma till avslut, och vi hör också om kontroversiell ny teknik från Saudiarabien som skulle kunna möjliggöra fortsatt bilkörning med fossila bränslen fast utan stora koldioxidutsläpp.

Och här i Sverige får vi nu som första land i världen statistik kvartal för kvartal över våra utsläpp av växthusgaser.  

I Veckomagasinet hör vi också lite av det bästa ur Sveriges Radios stora nobelsändning, och om hur intelligenta vi egentligen vill att maskiner ska kunna bli innan de börjar bli ett hot för oss.

Programledare är Lena Nordlund

Serien Blå Ögon hade säsongsavslutning i söndags, men idag pratar vi om den i vår älskade podd. Tillsammans med huvudmanusförfattaren Alex Haridi reder vi ut alla frågetecken, vi går helt enkelt på djupet!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur har SVT:s dramaserie Blå ögon tagits emot av publik och kritiker? Varför drar Teater Galeasens grymma och obehagliga pjäs Vår klass" så stor publik? Och hur lappar en stadsplanerare ihop den delade bosniska staden Mostar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SVT:s dramaserie ”Blå ögon” premiärvisades under stora åthävor på nynazisternas favoritdag den 30 november. Serien lanserades som en nödvändig storsatsning  på att spegla Sveriges politiska utveckling, med ett lätt igenkännligt främlingsfientligt parti i centrum. I helgen är det dags för det sista avsnittet, och Kritiken frågar sig hur seriens avsikter tagits emot av publik och kritiker.

I förra veckan hade Teater Galeasen nypremiär på sin största succé genom tiderna, den polske dramatikern Tadeusz Slobodzianeks pjäs ”Vår klass”, där vi får följa en skolklass i byn Jedwabne, från 1930-talet via den ödesdigra dag 1941 då den judiska halvan av befolkningen massakrerades av den andra, och fram till våra dagar. Varför drar denna grymma och obehagliga historia en så stor publik?

Ännu närmare i tiden ligger kriget i det forna Jugoslavien, där extrem nationalism skapade nationella katastrofer och städer fortfarande är delade mitt itu. Kritiken har träffat stadsplaneraren Senada Demirovic som till Färgfabrikens utställning ”A patchwork of narratives” tagit barns och ungdomars arbete till hjälp för att lappa ihop den delade staden Mostar.

Medverkande:

Leif Zern, teaterkritiker på Dagens Nyheter

Kristina Lindquist, kulturchef på Upsala Nya Tidning

Victor Schultz, filmkritiker på Nöjesguiden

Maria Edström, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion

Programledare Anneli Dufva

Bisittare Måns Hirschfeldt

Producent Karsten Thurfjell

Den svenske regissören Simon Kaijser gjorde succé med TV-serien Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell. Nu har han blivit rekryterad av BBC och har precis spelat in miniserien Life in squares om Bloomsburygruppen, ett ämne lika engelskt som trekantsmackor och vänstertrafik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bloomsburygruppen var konstnärskollektivet som bland annat bestod av intellektuella giganter som författarna Virginia Woolf och C.M. Forster och ekonomen John Maynard Keynes. Kinos Karin Svensson har vandrat genom London med regissören och besökt inspelningsplatser och suttit vid porten till paret Woolfs bostad och också pratat med seriens producent Lucy Bedford om varför hon ville att just Simon Kaijser skulle regissera.

Kino får också besök av skaparna av det som har kallats en svensk House of Cards, SVT-produktionen Blå ögon - en politisk thriller med manus av Alex Haridi och regisserad av Fredrik Edström och Henrik Georgsson. Blå ögon är kanske den första svenska dramaproduktion som skriver in ett främlingsfientligt parti i handlingen. Alex Haridi kommer till studion liksom två av skådespelarna: Louise Peterhoff och Karin Franz Körlof.

Vi tar också upp det faktum att hälften av våra videobutiker lagt ner de senaste fem åren. Philip Norén har träffat både de som har dött streamingdöden och fått slå igen butiken och de som överlevt tack vare stammisar eller extrastora godishyllor.

Dessutom blir det en klassiker om Ingmar Bergmans film ”Nattvardsgästerna” från 1963 som lägligt nog utspelas i ett jämngrått novemberljus, en utmaning för mästerfotografen Sven Nykvist. Klassikern är gjord av filmkritikern och författaren Mårten Blomkvist.

Programledare: Saman Bakhtiari

Producent: Nina Asarnoj

Sue Moore är oceanograf och ekolog vid NOAA, amerikanska havs- och väderinstitutet. Hon har forskat om marina däggdjur i Arktis i över trettio år - en period då havsisarna krympt med närmare 30 procent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon kallar det "det nya normala", som vi måste vänja oss vid. Berings sund kommer vara öppet längre tid varje år, det blir varmare vattentemperaturer och mindre is. Det har redan hänt, och vi kommer inte att komma tillbaka till hur det var förut.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Premiär! Här är Sveriges radios nya kulturprogram som ska läsa, lyssna, titta, hylla och kritisera konst i alla former. I första programmet skärskådas själva kritiken, vilken är dess uppgift och vilken betydelse har den? Programledare Anneli Dufva borrar sig in i begreppet tillsammans med bland andra Gunnar Bolin och Göran Sommardal. Och så börjar Katarina Wikars och Jenny Aschenbrenner att snickra på ett Kritikmanifest - hur låter ett sådant 2014?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den brittiske kritikern och författaren Michael Billington har arbetat på tidningen The Guardian många år, bland annat som teaterkritiker. Vilka utmaningar menar han att kritiken står inför? Gunnar Bolin har träffat honom i London.

Hör också Björn Fritz, en av Kulturradions lyssnare som hört av sig till Kulturredaktionens Publiknätverk, som berättar om ett verk som vägrar att släppa taget om honom - romanen Den röda nattens städer av William S Burroughs.

Programledare: Anneli Dufva

"Ingen människa är statisk; allt som händer föser en åt olika håll och in i nya positioner att förhålla sig till. Att vara människa är att vara i rörelse. Och förresten, vad är alternativet? Att stå stilla och hålla för öronen i en liten burk? Vad händer om jag vägrar vrida skallen och titta på något från ett annat perspektiv?""Mötet med veckans gäst har påverkat mig djupt; jag kommer tänka mig noga för innan jag pratar nedlåtande om till exempel rasister."Stina Wollter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stina Wollter har hängt i 20-årige Adams garderob. För Adam är allt konst och alla människor kungligheter i sina liv.

Adam beskriver utvecklingen från en trångsynt yngling till en långt mer öppen person. Han ser det som att han har fått fler ögon. 

Idag vårdar han en välfylld garderob som han också kommer ur i en skimrande och färgsprakande tappning.

Vilka tankar väcks i dig ikväll när vi pratar om identitet, utveckling, fördomar, kropp, rädsla, utseende, vardag och fest, konst och skapande samt drömmar och mycket mer?

Du får gärna ringa slussen som är öppen hela tiden under varje sändning.
Ring 018 - 17 40 20!

Maria har en fjortonårig dotter som hon just nu har mycket konflikter med. Hon ringer till Radiopsykologen för att fråga hur hon ska hantera sina känslor av att bli avvisad och utestängd, från en dotter som hon är van att stå så nära. Ylva har nyligen separerat efter en lång relation. Det var hon själv som tog initiativ till separationen, hon har flyttat in i en ny lägenhet och försökt att starta om. Men sorgen lämnar henne inte och varje morgon när hon möter sina egna ögon i spegeln undrar hon - hur länge ska sorgen ta? Och när ska det nya livet börja? Radiopsykolog Malin Edlund. Programledare Anna Ivemark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Det kallas för Voynich-manuskriptet. Ett 234 sidor långt handskrivet dokument som idag förvaras på ett amerikanskt universitet. Vissa säger att det härstammar från 1400-talet, andra säger att det är omöjligt att datera. Den smått skrivna texten snirklar sig fram över sidorna, och den kompletteras av vackra illustrationer. På många sätt är det ett konstverk. Det är bara det att ingen någonsin har lyckats tyda texten, och bilderna visar växter som ingen någonsin har sett. Voynich-maniskriptet är skrivet på ett språk som ingen kan läsa. Det här har gett texten status som en av de få stora mysterierna som finns kvar i världen och sedan manuskriptet åter blev känt för allmänheten, år 1912, har många av världens skickligaste kodknäckare försökt uttyda vad som egentligen står där. Ingen har hittills lyckats läsa en enda rad. Ju svårare den lilla handskrivna texten verkat vara att uttyda, desto fler har argumenterat för att hela Voynich-manuskiptet är en bluff har presenterats. Antingen är det en förfalskning i modern tid, eller resultatet av en medeltida galning eller kvacksalvares fantasier. Det okända har avfärdats som nonsens. 1799 hittades en annan text av Napoleons arméer utanför Alexandria i Egypten. Det var en stor svart stenplatta, 750 kilo tung. Den fick senare namnet Rosetta-stenen. I flera hundra år hade man vid den här tiden försökt utläsa de egyptiska hieroglyferna. Varje tempel och gravplats var fyllda av dem, men dåtidens forskare stod handfallna. Det var ett språk som verkade omöjligt att tyda. Många sa då att hieroglyferna egentligen inte betydde något, att de bara var bilder, små konstverk, utan någon äkta språklig innebörd. Rosetta-stenen förändrade allt. Här fanns nämligen en text som var skriven både med hieroglyfer och på grekiska. Gåtan med det fornegyptiska språket kunde lösas och plötsligt, för första gången för den moderna människan, öppnades en helt ny värld. Den gamla egyptiska kulturen blev levande och verklig och tusenåriga avstånd mellan människor löstes upp." Medverkar i det här programmet gör Erik från Mjölby och Viveca Motsieloa intervjuad av Danjel Nam samt Carl-Michael Edenborg intervjuad av Eric Schüldt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.