Om privilegiet att kunna börja om: Firas Jonblat, Libanon
Urtikeskrönika 18 augusti 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Batloun, torsdag.
Det här är mitt tredje eller fjärde försök för att skriva dagens krönika. När jag säger ”försök” så menar jag inte antalet gånger jag skrev om någon mening här eller där, utan det jag syftar på är självaste temat för krönikan.
Jag hade hunnit komma halvvägs i mitt första försök när jag tänkte ”NEJ! Jag börjar om”. Ett nytt blankt papper å så satte jag igång – några omstarter till och här är jag- fortfarande tema-lös.
Att behöva börja om, och om, och om, igen är ansträngande. Att kasta bort det du redan har utfört är påfrestande.
Men samtidigt, att kunna börja om, eller åtminstone att ha möjligheten att göra det, det utan tvekan är ett privilegium, som inte alla i världen har.
För inte så länge sedan råkade jag hamna mitt i ett samtal på en bröllopsfest – hög musik, bra mat, god stämning. Ändå lyckades deppiga ämnen tränga in sig i samtalet, Libanons dåliga ekonomi, bristen på trygghet och säkerhet, och den totala saknaden av ett politiskt ledarskap som kan styra landet ur träsket.
”Vi behöver börja om i det här landet. Libanon måste nollställas så att vi ska kunna bygga vidare”, säger en i sällskapet.
Några dagar senare hälsar jag på hos en vän. På kvällsnyheterna berättar programledaren om läget i Irak- anhängare till den mäktiga predikanten Moktada al-Sadr hade stormat Iraks parlament, samtidigt som landets politiker var upptagna med sitt intensiva maktspel.
”Om någon bara kunde vrida tillbaka klockan i Irak till tiden före allt det här”, säger min vän.
Jag frågar inte vad han menar, om det handlar om tiden före stormningen av parlamentet, eller om en tid ännu längre tillbaka i Iraks moderna historia. Jag bara fastnade på det han sa om att…vrida tillbaka klockan.
Under den korta perioden jag har varit här på min sommarkorretjänst, hann jag höra flera sådana kommentarer – folk som vill sudda bort sitt nu, för att kunna starta om på nytt.
Det här är att vara... efterklok. Att plötsligt bli klok, men bara efter att du redan hade gjort ditt misstag.
Lärorikt att göra om, eller frustrerande att behöva göra om?
Ärligt talat, jag vet inte.
Jag har ingen aning om folket i Libanon, i Irak, i Sverige, eller var som helst i världen, i ett moment av inspiration där man upptäcker sin undangömda klokhet, skulle faktiskt vinna på att helt enkelt vrida tillbaka klockan…
Nollställa.
Starta om.
Precis om jag nu skulle riva bort allt det här, och börja skriva om min krönika…
Skulle det hjälpa nåt?
Firas Jonblat, Libanon
firas.jonblat@sverigesradio.se