povel

Komikern Claes Eriksson har haft med sig Povel Ramel sedan barnsben, framför allt ordglädjen och den lekfulla musikaliteten: Han är mästerlig!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har komikern, regissören, manusförfattaren, skådespelaren och kompositören Claes Eriksson valt Povel Ramel, som han hörde redan som liten pojke på radion. Under åren med humorgruppen Galenskaparna komponerade Claes Eriksson hundratals sångnummer och inspirerades av den Ramelska konsten att skapa svängiga nummer, där det råder en symbios mellan musik och komik – en förmåga han beundrat och eftersträvat.

Claes Eriksson är regissör, manusförfattare, revyartist, komiker, skådespelare och kompositör. Efter studentspex och humorgruppen Utan lots, bildade han tillsammans med Kerstin Granlund och brodern Anders Eriksson Galenskaparna i slutet av 70-talet. 1982 slog de ihop sig med sånggruppen After shave och fick sitt stora publikgenombrott med ”Macken” på SVT 1986. Därefter följde succé på succé. Revyer som ”Stinsen brinner” och ”Grisen i säcken”, filmer som ”Hajen som visst för mycket” och ”Monopol” samt tv-serien ”En himla många program” är några få exempel på allt som Claes Eriksson skrivit och medverkat i. Han har också gett ut boken ”Alster”, gjort monologföreställningar, översatt och regisserat Donizettiopera på Göteborgsoperan 2022. Han har belönats med många priser, bland annat Povel Ramels Karamelodiktstipendiet 1987.

Povel Ramel (1922-2007) föddes i Stockholm 1922. Redan innan han fyllt 20 år hade Povel Ramel satt upp sin första revy och debuterat på scen i tävlingen Vi som vill opp. Genombrottet som låtskrivare och pianist kom 1944 med ”Johanssons Boogie Woogie vals”, som spelades flitigt på radion. Under mer än 60 år var han en av Sveriges främsta och inflytelserika underhållare – en pianist och sångare som skrev revyer, krogshower och låtar i rasande fart med en stil inspirerad av jazz och crazyhumor. Vid sidan om det lekfulla och knasiga som ”Köp inte en zebra” blev Povel Ramel också folkkär med sånger som ”Underbart är kort” och ”Ta av dig skorna”. De populära Knäppupprevyerna spelades runt om i landet från 1952 till 1968 och sen fortsatte han med krogshower, medverkan i TV och radio och var aktiv in i det sista. Hans betydelse för efterkommande humorgenerationer går inte att överskatta.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Komikern Claes Eriksson har haft med sig Povel Ramel sedan barnsben, framför allt ordglädjen och den lekfulla musikaliteten: Han är mästerlig!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har komikern, regissören, manusförfattaren, skådespelaren och kompositören Claes Eriksson valt Povel Ramel, som han hörde redan som liten pojke på radion. Under åren med humorgruppen Galenskaparna komponerade Claes Eriksson hundratals sångnummer och inspirerades av den Ramelska konsten att skapa svängiga nummer, där det råder en symbios mellan musik och komik – en förmåga han beundrat och eftersträvat.

Claes Eriksson är regissör, manusförfattare, revyartist, komiker, skådespelare och kompositör. Efter studentspex och humorgruppen Utan lots, bildade han tillsammans med Kerstin Granlund och brodern Anders Eriksson Galenskaparna i slutet av 70-talet. 1982 slog de ihop sig med sånggruppen After shave och fick sitt stora publikgenombrott med ”Macken” på SVT 1986. Därefter följde succé på succé. Revyer som ”Stinsen brinner” och ”Grisen i säcken”, filmer som ”Hajen som visst för mycket” och ”Monopol” samt tv-serien ”En himla många program” är några få exempel på allt som Claes Eriksson skrivit och medverkat i. Han har också gett ut boken ”Alster”, gjort monologföreställningar, översatt och regisserat Donizettiopera på Göteborgsoperan 2022. Han har belönats med många priser, bland annat Povel Ramels Karamelodiktstipendiet 1987.

Povel Ramel (1922-2007) föddes i Stockholm 1922. Redan innan han fyllt 20 år hade Povel Ramel satt upp sin första revy och debuterat på scen i tävlingen Vi som vill opp. Genombrottet som låtskrivare och pianist kom 1944 med ”Johanssons Boogie Woogie vals”, som spelades flitigt på radion. Under mer än 60 år var han en av Sveriges främsta och inflytelserika underhållare – en pianist och sångare som skrev revyer, krogshower och låtar i rasande fart med en stil inspirerad av jazz och crazyhumor. Vid sidan om det lekfulla och knasiga som ”Köp inte en zebra” blev Povel Ramel också folkkär med sånger som ”Underbart är kort” och ”Ta av dig skorna”. De populära Knäppupprevyerna spelades runt om i landet från 1952 till 1968 och sen fortsatte han med krogshower, medverkan i TV och radio och var aktiv in i det sista. Hans betydelse för efterkommande humorgenerationer går inte att överskatta.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. En P2 Dokumentär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.

En P2 dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.

En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är måndag morgon ... och i en lulesamisk kåta i ett snöigt Jokkmokk sitter Jack med hiphopartisten Maxida Märak. För nu ska det sjungas blues!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare:
Jack Lantz
sverigesbastasanger@sverigesradio.se

I en ständig kamp mot det förväntade och förlegade vände han upp och ner på allt han kunde, i en ständig jakt på lust och glädje. Kalle Lind tecknar här ett personligt porträtt av Povel Ramel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under en karriär som spände från 1930-talets slut till 2000-talets början hade kompositören och revyförfattaren Povel Ramel en huvudfiende: tråkigheten.

Den nöjeshistoriskt orienterade Kalle Lind tecknar ett personligt porträtt av tråkighetens svurnaste fiende - Povel Ramel.

Programmet är gjort 2018.

Kalle Lind och musikvetaren Johanna Broman Åkesson förklarar varför Povel Ramel var ett geni.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.