repris

I detta specialprogram kör vi några favoriter från hösten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I detta program: dubbdäck eller friktionsdäck, den stora debatten. Karin Mamma Andersson om hur man vet när man är klar med en tavla. Och så pratar vi om Skellefteå-bondskan, dialekten som blir mer och mer populär bland de yngre.

I detta specialavsnitt återvänder vi till några favoritögonblick från höstens program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör bland annat Carl-Göran Ekerwald om fördelen att bli gammal. Hur man ska få sina barn att gilla att läsa. Och så kommer Marcus Price, tidigare medlem i hiphopgruppen Fattaru och klarinettisten Isak Hedtjärn till studion. Marcus är aktuell med ett nytt projekt där han gör beats till folkmusik.

I detta specialavsnitt återvänder vi till några favoriter ur höstens program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör bland andra Claes Eriksson från Galenskaparna spela en av sina allra första sketcher, som han gjorde när han var tonåring. CD-skivans återkomst till vardagsrummen. Och så kommer Annika Norlin och läser upp något av det första hon skrev: en mycket drabbande dikt som om skickade in till tidningen när hon var liten.

Joe Biden mot Donald Trump. Är detta verkligen vad väljarna vill ha?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA:s president Joe Biden har meddelat att han ställer upp i presidentvalet 2024 och söker därmed en andra mandatperiod. Allt pekar just nu på att han ställs mot Donald Trump och 2024 blir således en repris av 2020. Men det är högst oklart om det är vad väljarna faktiskt vill ha.

Vi pratar också om Fox News beslut att "gå skilda vägar" med kabelprofilen Tucker Carlsson. Det är fortfarande oklart varför han slutar, men spekulationerna är många. Samma sak gäller för CNN som samtidigt meddelar att Don Lemon lämnar deras kanal.

Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot och Roger Wilson, USA-korrespondent.

Programledare: Sara Stenholm

Producent: Viktor Mattsson

Tekniker: Gardar Hansen

Repris från 23 oktober 2021. En dömd våldtäktsman fick 840 000 kronor i skadestånd. Bröderna som felaktigt pekades ut som Kevins mördare nekades skadestånd. Hur motiverar Justitiekanslern besluten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gäst: Mari Heidenborg, Justitiekansler
Kommentar: Sandra Friberg, docent i civilrätt vid Uppsala universitet
Programledare: Monica Saarinen 
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jacob Gustavsson

Programmet spelades in den 22 oktober 2021 och sändes första gången den 23 oktober 2021.

I detta avsnitt av Speedwaypodden hör du röster från semifinalerna och får uppsnack inför finalen. Fredrik Lindgren går igenom sina tankar inför GP-avgörandet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Induktion är metoden att ur enskilda exempel sluta sig till vad som gäller i allmänhet. Inom vetenskaperna är den historiskt omstridd - men i våra liv styr den med järnhand. Det menar författaren Helena Granström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Människans förkärlek för induktion är, har det sagts, jämförbar med hennes förkärlek för kopulation: Den ligger helt enkelt i hennes natur. Att utifrån ett eller flera enskilda fall dra slutsatser om det allmänna fallet är ett sätt att förhålla sig till världen som tycks svårt att separera från den mänskliga tanken i stort.

Att denna tendens skulle vara alltigenom positiv är tveksamt: antagligen har den en inte försumbar del i framgången för såväl kvasivetenskapliga förklaringsmodeller som främlingsfientlighet och populistisk manipulation. Å andra sidan vore världen i det närmaste ogripbar om vi inte i någon grad kunde luta oss mot övertygelsen att det faktum att solen hittills gått upp varje morgon innebär att den kommer att göra det imorgon också. Dessutom är det induktiva förhållningssättet en förutsättning för all språklig begreppsbildning: Vad betyder ordet "hund" om jag utifrån de hundar jag mött inte kan tillåta mig att dra några som helst slutsatser om dem jag kommer att möta i framtiden?

Men trots det bör vi nog anstränga oss för att hålla den induktiva metodens grundläggande tillkortakommande i minnet: Bara för att vi har tusen exempel på någonting visst, betyder det inte att den ettusenförsta observationen inte kan erbjuda ett motexempel. Det är för övrigt just detta som gör att det enbart är matematiken som kan bevisa påståenden, medan allt vetenskapen kan göra är att troliggöra dem; ett förhållande som tyvärr alltför ofta glöms bort.

Trots ett klanderfritt resonemang visade sig kalkonens slutsats felaktig – och fatalt så.

Det kanske allra tydligaste åskådliggörandet av induktionens svagheter härrör från den brittiske 1900-talsfilosofen Bertrand Russell, som frammanar bilden av en tam kalkon som i god induktiv ordning insamlar en mängd observationer till stöd för tesen: "Jag får alltid mat klockan nio". Kalkonen prövar sitt antagande kalla dagar, regniga dagar, blåsiga dagar, heta dagar: Det stämmer ofelbart. Ändå blir han en dag inte matad, utan får halsen avhuggen. Trots ett klanderfritt resonemang visade sig kalkonens slutsats felaktig – och fatalt så.

Men egentligen behöver vi väl inte gå längre än till våra egna liv för att inse samma sak: Den gedigna empiri som ger vid handen att varje andetag vi tar kommer att följas av ett nästa, tycks i alla avseenden tillförlitlig – ända till den dag då vi tar vårt sista.

En person som ägnade det induktiva tillvägagångssättet djup uppmärksamhet var 1600-talstänkaren Francis Bacon, som apropå fjäderfän för övrigt påstås ha mött sin död då han under en vagnfärd i snöstorm fick syn på en höna, och plötsligt bestämde sig för att testa hypotesen "hönskött kan bevaras färskt genom att hönan späckas med snö efter slakt"; han störtade utan vidare eftertanke ut i snön för att påbörja försöket, och avled en kort tid därefter i lunginflammation.

Kanske skulle man därmed kunna kalla honom den vetenskapliga metodens första dödsoffer, med tanke på att han med sina arbeten anses ha lagt grunden till det som idag gäller för empirisk vetenskap. Bland annat i skriften Novum Organum – en titel som på svenska lyder någonting i stil med "ny metod" – utgiven för första gången 1620, och sedan vintern 2021 tillgänglig i svensk översättning. Bacon slår här ett slag för ett djupgående och systematiskt studium av de sinnliga fenomenen som väg till sann kunskap om världen; erfarenheten är, skriver Bacon, "den överlägset bästa bevisföringen", till skillnad från logiken som snarare syftar till att "underordna världen och göra den till slav under människans tankar".

Men den induktion som Bacon förespråkar är av ett särskilt slag; en som utgår inte enbart från insamlad erfarenhet, utan snarare från metodisk granskning av densamma. Tabeller, scheman och jämförelser mellan olika typfall är en förutsättning, liksom det numera helt centrala vetenskapliga greppet att utifrån hypoteserna formulera nya förutsägelser och sedan testa dem. Bacons induktion är, med andra ord, en högst sofistikerad sådan, medan den induktion som bygger på enkel uppräkning enligt filosofen är att betrakta som "ett barnsligt påfund".

Ändå lyckas Bacon knappast undgå den djupgående kritik som genom historien har riktats mot den induktiva metoden som idé. Redan på 100-talet konstaterade den grekiske filosofen Sextus Empiricus att en induktiv slutsats antingen måste bygga på alla möjliga fall, vilket är omöjligt eftersom de är oändligt många – eller på bara en del av dem, vilket innebär att den mycket väl kan vara felaktig. I båda fallen tycks induktionen ha problem.

Det är en kritik som senare skulle fördjupas av tänkare som David Hume, som menade att det grundantagande som all induktion bygger på – nämligen att naturen är regelbunden – i sig är omotiverat, och också det förutsätter ett induktivt resonemang. Vi tror på induktion eftersom naturen hittills har visat sig vara regelbunden, så att induktion ger vid handen att den ska fortsätta vara det – ett cirkelresonemang.

Och i denna cirkel tycks vi alltså ohjälpligt inskrivna, som om den godtrogna övertygelsen om alltings förutsägbarhet vore en förutsättning för att man ska orka med att vara människa – vilket det kanske också är. Och det kunde väl, tänker jag, vara gott så – om det inte vore för en obehaglig känsla av att det finns en djupare och mer subtil konsekvens av människans induktiva faiblesse, som inte har att göra med hennes tendens att förvänta sig upprepning, utan snarare med hennes tendens att bidra till att skapa den. För inte bara är människan benägen att iaktta regelbundenhet omkring sig, även när ingen sådan finns – hon tycks också vara benägen att infoga sig själv i den, om än ofta på omedveten väg.

Vi tycks helt enkelt oerhört benägna att begå samma misstag om och om igen.

Skulle inte till exempel det freudianska upprepningstvånget kunna ses som ett högst oroande uttryck för induktionens psykologi? Som om den förmåga till mönsterigenkänning som vi så gärna framhåller som ett av den mänskliga intelligensens främsta företräden på samma gång utgjorde en tydlig begränsning för vår fria vilja, genom att med kraft driva våra handlingar mot ett mönster att känna igen, utan hänsyn till hur destruktivt detta mönster kan tänkas vara. Freud själv erbjuder i essän "Bortom lustprincipen" några dystra exempel: "Män för vilka varje vänskapsförhållande slutar med att vännen förråder dem, andra som ett upprepat, obestämt antal gånger utnämner en annan person till stor auktoritet för sig själv, för att sedan efter lämplig tid själv störta denna auktoritet och ersätta den med en ny; älskande vars kärleksfulla förhållande till kvinnor varje gång genomgår samma stadier och leder till samma slut och så vidare".

Man kan hur som helst konstatera att tillvaron utifrån det mänskliga livets perspektiv inte sällan framstår som just så fast bestämd, repetitiv och förutsägbar som vårt i princip grundlösa induktiva antagande vill göra gällande; vi tycks helt enkelt oerhört benägna att begå samma misstag om och om igen.

Och för den som just tröttnat på sin tionde pojkvän, återigen avfärdats som påfrestande av en nära vän, eller ännu en gång inlett en relation med någon som är våldsam, är tanken på att vi själva skulle visa oss vara Russells kalkon, vars regelbundna tillvaro en dag plötsligt bryts av någonting radikalt nytt, knappast det värsta skräckscenariot. Tvärtom: Kanske är det i själva verket det bästa vi har att hoppas på.

Helena Granström

Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet är en omarbetad repris från hösten 2019.

– Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder.

Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten.

Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt.

Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan.

Klotet gästas av Emma Sjöström, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och Per Georgzén från banken SEB.

Programledare Marie-Louise Kristola.

REPRIS Otrohet kan se ut på många olika sätt och sällan beror den på att man är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela sin tillvaro krossad när otroheten avslöjas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast  - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt.

Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan?

Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt.

I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema.

Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet är en repris från dec 2018

REPRIS Samtal mitt i natten, blomsterbud till jobbet och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online.

Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom.

Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte har något bra svar på varför det blev som det blev.

Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam.

Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011.

I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka.

Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet är en repris från april 2019

REPRIS från 2018 Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? Flerföräldraskap handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop och delar på ansvaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm.
Därför har de bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har  de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse?

Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara.

Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster.

Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid?

Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich Karlstedt, psykolog.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Programmet är en repris från hösten 2018.

SKÅDESPELARE/SÅNGARE. Sommarvärd 1992, 2006. Vintervärd 2012. Reprisen med Rikard Wolff ersätter Vinter med Magda Gad.

Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

I sitt Vinterprogram 2012 hör vi Rikard Wolff tala om musik, kärlek och drömmar under 30 år. Rikard sände programmet hemifrån, från det som då hade varit hans utsiktsplats i livet under 30 år.1982 flyttade han till sin lägenhet på Lundagatan på Söder i Stockholm. Före scenskolan, före Änglagård och Pojken på månen. Före kärlekar, före den fasansfulla sjukdomen och långt innan han blev pappa sju år tidigare.

Hösten 2017 gick Rikard Wolff bort efter en tids sjukdom. Han blev 59 år.

Rikard Wolffs Vinter från 2012 ersätter Vinter med Magda Gad, som tvingats lämna återbud.

- Vi är väldigt ledsna över att Magda Gad inte kan fullfölja sitt Vintervärdskap när lyssnarna önskade henne. Det känns samtidigt fint att återutsända Rikard Wolffs mycket uppskattade Vinterprogram nu när han inte längre finns med oss. Han var ju väldigt omtyckt för sina Sommar- och Vinterprogram och högt önskad av våra lyssnare, säger Bibi Rödöö, programchef för Sommar och Vinter i P1.  

Om Rikard Wolff

Arbetade länge på teaterscenen innan han fick sitt stora genombrott i Colin Nutleys film Änglagård. Har gett ut nio skivor med egna och andras texter och är bland annat en stor uttolkare av Edith Piaf. 2011 kom självbiografin Rikitikitavi - en folkhemsberättelse. 2011 tilldelades han medaljen Litteris et Artibus ur Kungens hand för sina insatser som skådespelare och 2013 utnämndes han till riddare av franska Hederslegionen av dåvarande presidenten François Hollande.  

Producent: Henrik Johnsson