ryska

Ryska oljelager brinner efter ukrainska drönarattacker när den asymmetriska krigföringen blir allt vanligare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör om hur den ryska militären kan komma att påverkas av att flera ryska oljeanläggningar bombats av Ukraina, som den viktiga ryska exporthamnen vid Östersjön, Ust-Luga nära Sankt Petersburg. Gastankar exploderade och brandmän täckte stora cisterner i släckningsskum. Samtidigt kommer rapporter om att Ryssland ställer i ordning allt fler skyddsrum för befolkningen.

Sanktionerna biter i Ryssland, men kryphål finns alltid. Hör om hur Ryssland tar sig förbi en del av sanktionerna men också tvingas använda gammal och misskött ammunition från Nordkorea.

Moskva skakas av protester i Basjkortostan i sydvästra Ryssland, där röster höjs mot bland annat kriget och metoderna för rekrytering till den ryska armén.

Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan.
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.

Manusproduktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Polen nystar upp ett ryskt nätverk av unga spioner med uppdraget att sabotera vapenleveranser till Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nätverket är ovanligt stort och det har gått väldigt snabbt att sätta samman det. Den ryska underrättelsetjänsten har använt nya metoder och riktat in sig på en ny typ av agent: Unga.

Rysk underrättelsetjänst har annonserat ut uppdrag via Telegram som människor nappat på.

– De första uppdragen som de har fått kan man se som ett slags testuppdrag. Det kan vara att hänga upp flyers eller affischer med proryska budskap, säger säkerhetsexperten Carolina Angelis, som har lång bakgrund inom underrättelsevärlden.

Därefter har uppdragen blivit allt mer komplexa. Det har rört sig om att kartlägga hamnar, flygplatser och järnvägsspår, det vill säga kritisk infrastruktur när det gäller de västliga vapenleveranserna till Ukraina.

– Jag tror att ett av de centrala syftena är att kunna identifiera när leveranserna sker och förhoppningsvis slå ut dem innan de sprids ut och kommer fram till fronten, säger Michael Jonsson som är forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Planer på sabotage som tågurspårningar, samt grova brott som mord och mordbrand, har också funnits men det verkar den polska säkerhetstjänsten ha avvärjt, enligt Angelis.

Många ukrainska flyktingar i nätverket

Bland de 16 som gripits i det stora spionnätverket är de flesta från Ukraina. För Ryssland innebär det en slags win-win-sitaution. Om de inte åker fast får rysk underrättelsetjänst tillgång till värdefull information. Om de åker fast är det inte ryska medborgare som fälls och dessutom ser det illa ut för Ukraina. Det faktum att det handlar om flera ukrainare kunna också utnyttjas för att så split mellan olika grupper i Polen.

– Det skulle kunna utnyttjas i den här typen av påverkan: Varför ska vi stötta hjälp av Ukraina när ukrainska medborgare kommer hit och spionerar och planerar sabotage på polsk mark? säger säkerhetsexperten Carolina Angelis.

Medverkande:

• Carolina Angelis, säkerhetsexpert med lång erfarenhet från underrättelsearbete i Sverige.

• Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

• Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap, nu associerad seniorforskare till Utrikespolitiska institutet.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Magnus Kjellsson

Ljud från: Sveriges Radio, Aftonbladet, Folk och Försvar samt AFP.

I september 2013 seglar Greenpeace till Barents Hav för att försöka stoppa rysk oljeborrning i Arktis. Men Ryssland slår tillbaka miljöprotesten med en kraft som chockar omvärlden.

Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.

Civil olydnad är vardag för världens mest kända miljöorganisation. Planen är att klättra upp på den ryska oljeplattformen för att förhindra provborrningen efter arktisk olja. Men kustbevakningens motstånd är överraskande våldsamt och på aktionens andra dag stormas fartyget Arctic Sunrise av beväpnade agenter.

30 personer från 16 länder grips och förs till Murmansk där de anklagas för sjöröveri med hot om 15 års fängelse. En av dem är svensk-ryske Dima Litvinov. Det unika fallet förbluffar världsledare och rättsexperter. Nu är frågan hur långt Ryssland är villigt att gå för att visa miljöaktivisterna vem som bestämmer.

Dima Litvinov, kampanjledare Greenpeace.

Sini Saarela, protestklättrare Greenpeace.

Peter Willcox, kapten Greenpeace.

Per Enerud, journalist och Rysslandskännare.

Sergey Golubok, människorättsadvokat.

Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet.

En dokumentär av: Robin Jonsson.

Producent: Anna Johannessen.

Exekutiv producent: Markus Alfredsson.

Dokumentären är producerad 2024.

Utrikeskrönika 16 januari 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stockholm tisdag.

Som vore jag i Moskva – isvinden viner och biter i kinderna och snön knarrar trivsamt under skorna. Snökatastrof heter det här.

I Moskva klagades sällan vare sig på snöröjning eller kyla. Allt fungerade så obegripligt bra. Vakna i gryningen till gårdskarlarnas rytmiska snöskyfflande på gården och sen svettas i den extremt väl uppvärmda lägenheten.

Poeten Lev Rubinstein skrev kort före sin död på ett övergångsställe i Moskva:

”Vi som vet hur man går på golvet, på mattan, på asfalten, på Sobjanins hala kakel, på en oframkomlig snödriva, på en isig trottoar, på tinat slask, på hala steg, kan inte förstå vår egen lycka”.

Idag råder brist på snöskottare och gårdskarlar eller gårdskvinnor i den ryska vinterverkligheten. Huvudstaden har för första gången lejt in unga kubanskor att skotta snö. Tydligen har de ryska snöröjarna antingen skickats till kriget eller fått bättre betalda jobb, gjort som så kallade gastarbeiters – gästarbetare. De tjänar bättre som cyklande matbud än som gårdvar.

Riskerna som cykelbud är mindre till och med i svinkyla och snömodd.

Häromdagen föll två takskottare när stegen på fasaden de skulle klättra upp på lossnade och båda föll handlöst flera meter.

Ett bevis för bristande underhåll.

Före kriget fanns statistik som visade att nära 80 procent av bostäderna krävde omedelbara reparationer.

Från hela Ryssland kommer i år rapporter, som visar att ingenting har gjorts. I Astrachan rasade två hela trappuppgångar mitt i ett hyreshus. I Novosibirsk frös vattenrör sönder så varmvatten rann ut på snöiga gator. I Orjol med 300 000 invånare strömmade plötsligt glödhett vatten från takarmatur och elkontakter på skola nummer 40. I städer som Kaluga, Podolsk, Tjeboksary, Samara och i Moskva är lägenheter utan värme.

Mängder av människor lägger dessutom ut filmsnuttar på sociala medier om hur snöröjningen helt slutat fungera. Trottoarer begravda under meterdjup snö, vägar som spåras av bilar och gårdar där snön ligger kvar i drivor.

En följd av kriget eller hade det kanske varit lika illa utan krigsekonomin?

Det går inte att säga säkert så klart, men från huvudstaden rapporteras i alla fall en sak, som helt klart är kopplat till kriget och sanktionerna.

På lyxvaruhuset Tsum där de mest exklusiva märkeskläder såldes före kriget har de sovjetiska så kallade kommisionka gjort comeback. Något som sågs som fult förut har blivit fint – lyxiga secondhandkläder säljer i finaste varuhuset.

Maria Persson Löfgren, Stockholm
maria.persson_lofgren@sverigesradio.se

Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter väcka frågor så också bland våra lyssnare och i det här avsnittet sätter vår expertpanel tänderna i några av dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varifrån får ryska soldater sin stridsmoral? Hur vanligt är det med ukrainska desertörer? Varför sätter inte FN in fredsbevarande styrkor på gränsen mellan Ukraina och Belarus om nu president Lukasjenko är så orolig, och hur bra funkar de där sanktionerna mot Ryssland egentligen? Hör om lyxbilar med elfel, segerparader utan något att fira och säkerhetshot lika sannolika som en attack från mars.

Dessutom tipsar lyssnaren Jörgen i Göteborg om spännande forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut, om hur ett väderfenomen kan ha hjälpt ukrainarna att sänka robotkryssaren Moskva förra året.

Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på UI och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Anna Roxvall

Presidenten avslöjar i direktsändning Rysslands stora förluster i invasionen av Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör om hur dödstalen påverkar makten i Kreml och om oron som spridit sig efter uppgifter från den amerikanska tankesmedjan ISW (Institute for the Study of War) om att Ryssland kan vara på väg att förbereda för ett krig mot NATO.

Dessutom hur Ukraina nu kan börja förhandla med EU om medlemskap.


Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina. Nu på Centrum för Östeuropastudier i Stockholm. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.

Manusproduktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Natochefen pratar om förhandlingsbordet, politiker i Europa pratar om krigströtthet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vapenleveranser är vägen för att skapa en stark utgångspunkt i fredsförhandlingar, menar Natos generalsekreterare. Andra ser läget från motsatt håll, ju färre vapen desto färre dödas.

Samtidigt beskriver europeiska politiker en krigströtthet, medan ukrainare ställer sig frågan hur länder som lever i fred kan tröttna före ukrainarna själva.

Medverkande: Lubna El Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudieranalytiker. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från och med i går får man inte ha med sig några väskor in på stora sport- eller kulturevenemang. Men vad är en väska egentligen och var fan ska man ha sin banan nånstans?

Sen pratar vi om att Italiens premiärminister blivit prankad av samma ryska duo som nyligen prankade två svenska ministrar. Georgia Melonis stab säger att hon ångrar samtalet, där hon bland annat sa att flera ledare i Europa börjar tröttna på kriget i Ukraina. Så varför uppfattas uttalandet som kontroversiellt?

Tusentals ukrainska barn bortförda till Ryssland. Så ska de bli ryska patrioter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryska myndigheter påstår att barn från Ukraina räddas undan kriget och att de får den bästa patriotiska fostran i Ryssland.

Hör om vad de barn som skulle på sommarkollo och istället hamnade i omskolningsläger. Nu har några återvänt och kan berätta om tiden i Ryssland.

Det finns också de fall där ukrainska föräldrar åkt till Ryssland för att ta tillbaka sina barn.

Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. På plats i Kiev finns Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström

I helgen bröt kraftiga protester ut mot att den ryska världsstjärnan och operasångerskan Anna Netrebko fick uppträda på det anrika operahuset Staatsoper i Berlin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan invasionen av Ukraina har den ryska operastjärnan Anna Netrebko uttalat sig vid två tillfällen och tagit avstånd från kriget. Men, enligt kritikerna har stjärnan inte gjort tillräckligt. Nu har 40 000 personer skrivit under ett upprop i protest mot helgens uppträdande i Berlin.

REPORTAGE: KONSTNÄREN CHARLOTTE GYLLENHAMMAR HÄNGER ETT EKTRÄD ÖVER DROTTNINGGATAN IGEN

1993 fick konstnären Charlotte Gyllenhammar starka reaktioner när hon hängde ett stort ekträd, upp och ner, över Drottninggatan. Nu har hon gjort det igen. Reporter Mårten Arndtzén har träffat Charlotte Gyllenhammar under arbetet.

ESSÄ: KATARINA WIKARS OM VÅDAN AV ATT ALDRIG SLÄPPA TAGET OM KARTAN

Att resa kan vara ett försök att komma bort, från sin vardag och kanske rent av från sitt eget jag. Eller kanske är en resa bara en stig tillbaka till den ursprungliga ensamheten? Över det funderar Katarina Wikars när hon följer några resenärer längs linjen med händerna hållande hårt i kartan.

Programledare: Felicia Frithiof
Producent: Esfar Ahmad

Författaren och akademiledamoten Per Wästberg berättar hur han fick sparken från Aftonbladet som 13-åring och varför Astrid Lindgren inte tyckte romanen han skrev som 14-åring dög. Han berättar också om varför breven han växlade med vännen Kristina Lugn aldrig kommer att publiceras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag väcktes åtal mot en svensk-rysk man som misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En novembermorgon i fjol hovrar helikoptrar över ett stort hus i Stockholmsförorten Nacka. Insatsen leder till att en man i 60-årsåldern grips. Nu, nio månader senare, åtalas han.

Han misstänks ha försett Ryssland med säkerhetskänslig teknik från såväl Sverige som USA. Svenska SÄPO och amerikanska FBI har jobbat ihop i fallet, och båda ländernas säkerhet anses ha skadats av mannens verksamhet.

– Naturligtvis så är det allvarligt för det svenska säkerhetsläget, och på samma sätt då när det gäller det amerikanska säkerhetsläget, om Ryssland får tillgång till teknik som kan användas för att ytterligare utveckla och tillverka vapensystem, säger Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.

Kopplingar till rysk underrättelsetjänst

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet fått sanktioner riktade mot sig, vilket gjort det svårare för dem att få tillgång till västerländsk teknik.

– Om man inte kan köpa teknologin så får man sno den, säger Carolina Angelis.

Åklagaren i fallet ser att det finns kopplingar till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. Och det finns en väldigt tydlig anledning till varför den ryska krigsmakten trånar efter modern teknik.

– Till stora delar beror det på ett ryskt behov av att egentligen kunna fortsätta sin krigföring mot Ukraina, säger Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.

Medverkande:

• Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.

• Tony Ingesson, biträdande universitetslektor i underrättelseanalys på Lunds universitet. 

• Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från Sveriges Radio.

Utrikeskrönikan 25 augusti

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stockholm, fredag.

Stryker en skjorta som jag köpte för ett par veckor sedan i Ukrainas huvudstad Kiev. Det är en matt mörkblå skjorta i tunt tyg från ett lokalt ukrainskt designmärke. Inte alls dyr, tvärtom. Men lite originell som många av kläderna på designvaruhuset i flera våningar med bara ukrainska märken mitt på huvudgatan Chresjtjatyk.

I varuhusets skyltning ut mot gatan hänger numera ofta patriotiska t-shirts och luvtröjor med budskap på bröstet, budskap som “Be brave like Ukraine” – var modig som Ukraina – eller den som jag såg oftast i sommar på Kievs gator: “I'm Ukrainian” – jag är ukrainare.

Den här typen av tröjtryck har synts i butiker och i gatubilden i ukrainska städer ända sedan inledningen av den ryska invasionen 2014. Efter 24 februari förra året och det fullskaliga ryska anfallskriget mot Ukraina har tröjtrycken blivit fler och budskapen alltmer varierade.

Den kaxigaste och mest mångbottnade av alla t-shirttryck passerade förbi mig i gatubilden samma dag som jag skulle åka hem från Kiev.

Jag var på väg mot ett skyddsrum eftersom flyglarmet just hade gått. Svängde runt hörnet vid synagogan på Shota Rustaveli-gatan på väg ned mot Olympiastadion när ett ungt par, i kanske tjugoårsåldern, passerade i motsatt riktning. Jag minns inte vad han hade på sig, men hon hade en svart t-shirt med ukrainska kyrilliska bokstäver över bröstet. Det stod Kyjivskyj Rezjym – Kievregimen.

Jag stannade upp ett ögonblick för att ta in vad jag just sett innan jag fortsatte mot skyddsrummet. Kievregimen är ett av den ryska propagandans centralbegrepp för att trumma in budskapet att Ukrainas regering är en illegitim regim som inte representerar det ukrainska folket. Många ryssar har gått på den lögnen och ibland har den fått spridning också i omvärlden. På en gata i centrala Kiev vet alla som passerar den unga tjejen med t-tröjan att det där är giftig ironi.

Ukraina radar upp demokratiska val på alla nivåer i politiken: till presidentposten, till parlamentet, till lokala församlingar. Den ryska propagandan fortsätter sprida sina lögner om ukrainarna, under många år med god hjälp av den ryske affärsmannen Jevgenij Prigozjins trollfabriker som pumpat ut desinformation i världen från sina skiftarbetande kontorsanställda.

Nu är den ryska paramilitära Wagnergruppens ledare Prigozjin död medan ukrainarna fortsätter att använda sin politiska humor. Som på en t-shirt på gatan mellan synagogan och Olympiastadion i centrala Kiev: Kyjivskyj Rezjym – ett ironiskt judokast gentemot en av de mest envetna lögnerna om dagens Ukraina.

Fredrik Wadström, Stockholm
fredrik.wadstrom@sverigesradio.se

Hon har kommit att symbolisera baltstaternas knivskarpa linje mot Ryssland men den kompromisslösa hållningen mot Kreml ligger i släkten. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Kaja Kallas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kaja Kallas föddes den 18 juni 1977 i ett Estland under sovjetisk ockupation. Hennes familj var starkt präglad av det kommunistiska förtrycket efter att hennes mormors mor, mormor och hennes då sex månader gamla mamma efter andra världskriget deporterades till Sibirien i en boskapsvagn. När Sovjetimperiet började krackelera hade Kaja Kallas just fyllt tonåring och i familjen Kallas hem smeds planer för ett nytt, självständigt och demokratiskt Estland. Pappa Siim Kallas var en tongivande figur i det estländska samhället, bland annat i rollerna som riksbankschef, utrikesminister, premiärminister och EU-kommissionär, och runt köksbordet samlades de som snart skulle styra det nya Estland. Dotter Kaja Kallas fick sitta med och lyssna. Så småningom blev hon jurist innan hon 2010 gick in i politiken och åtta år senare blev hon partiledare för Reformpartiet. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina hade Kaja Kallas varit Estlands premiärminister i lite mer än ett år och när landet gick till val tidigare i år blev Reformpartiet den stora vinnaren och Kaja Kallas slog nytt estnisk rekord i personliga röster. Hur präglar den estländska premiärministerns bakgrund hennes politiska gärning idag? Och hur kommer det sig att en ledare för ett land med bara 1,3 miljoner invånare, det tredje minsta landet i EU, har hela världens öron riktade mot sig?

Vad var det jag sa

Med sin historiska erfarenhet av sovjetisk ockupation har Estland länge varnat för Rysslands imperialistiska drömmar och när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari förra året var det många som gav Kaja Kallas rätt. Bland andra har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen erkänt att man borde ha lyssnat på baltstaterna när de varnade för Putin och också den finländska ledningen har gett esterna rätt för sin stenhårda linje mot Ryssland. Få länder kan helt enkelt säga “vad var det jag sa” med sådan trovärdighet som Estland. Men hur gick det egentligen till när Estland befriade sig från Sovjet och närmade sig väst? Och hur ser det ryska inflytandet ut i landet idag?

Stödet till Ukraina

Kaja Kallas har genomgående varit otvetydig i sitt stöd till Ukraina, mot den ryska invasionen, och Estland var bland de allra första länderna att skicka offensiva vapen till den ukrainska armén. I förhållande till sin egen storlek är Estland dessutom det land som har skickat flest vapen till Ukraina och samtidigt som andra Nato-länder brottas med att nå upp till försvarsalliansens tvåprocentsmål så lägger Estland hela tre procent av sin BNP på försvaret. Vilken betydelse har Estlands orubbliga stöd till Ukraina haft för kriget? Hur viktig har Kaja Kallas varit som spjutspets för hela EU:s stöd till Ukraina? Och var hade vi egentligen varit utan familjen Kallas mångåriga och ihärdiga kamp mot den ryska imperialismen?

Medverkande: Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet, Hasse Svens, mångårig Finlands- och Baltikumkorrespondent för SVT och Dag Hartelius, tidigare ambassadör i Estland.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Nya rapporter om sexuellt våld från ryska soldater, ryska attacker mot räddningsarbetet kring översvämningarna vid Kachovkadammen och ukrainska soldater åtalas som terrorister i rysk domstol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör om oroande rapporter som i helgen slog ner som en bomb i Ukraina. Brittiska The Sunday Times publicerade en artikel om något som tydligen varit känt länge i snäva kretsar men som först nu börjat talas öppet om. Ukrainska soldater som tillfångatagits av ryska soldater, det kan handla om flera hundra män, ska ha kastrerats av ryska soldater.

Medverkande denna vecka är Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina och Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.

Tekniker: Calle Hedlund
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Lena Bejerot

I 20 år har rysk underrättelsetjänst fått ut hemlig information genom spionprogrammet Snake. Men FBI får programmet att radera sig självt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det skadliga programmet Snake har infekterat datorer i över 50 länder, riktat in sig på statshemligheter och kallats för Rysslands främsta spionverktyg.

– Snake är extremt intressant för det är ett av de mest sofistikerade malware som kan användas för att sprida programvara och utföra kommandon på datorer och telefoner, säger Patrik Fältström, IT-säkerhetsexpert på bolaget Netnod. 

Han och flera andra experter menar att det är sannolikt att Snake opererat även i Sverige. Men det vill varken Säkerhetspolisen, SÄPO, eller Försvarets radioanstalt, FRA, bekräfta.

För att få stopp på det stora hotet mot cybersäkerheten inleder FBI operation Medusa. Deras mål är att slå ut spionprogrammet.

FBI pekar ut ryska FSB

I Snakes kod gömmer sig en bild, det är en orm som bildar en cirkel genom att äta sin svans, en Ourobouros.

Men i koden finns också slarvfel, namn som borde ha raderats, och spåren leder till den ryska industristaden Rjazan. Där finns en grupp hackare som fått benämningen Turla.

Turla visar sig vara en del av Center 16, en enhet inom den ryska federala underrättelsetjänsten FSB – med nära band till Rysslands president Vladimir Putin.

FBI lyckas till slut knäcka Snakes kryptering, och kan då ge programmet kommandot att radera sig från de infekterade datorerna.

Den 9 maj 2023 går FBI gå ut med meddelandet att de lyckats med nedtagningen och fått peer-to-peer-nätverket Snake att förinta sig självt.

Medverkande:

• Carolina Angelis, expert underrättelseverksamhet, säkerhetsrådgivare Truesec

• Carolina Vendil Pallin, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

• Patrik Fältström, säkerhetsskyddschef på Netnod

• Ola Billger, kommunikationschef, Försvarets radioanstalt, FRA

• Roger Wilson, USA-korrespondent

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Pernilla Kommes

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, CyberNews, The CyberWire

Vi undrar vad den ryska spionvalen Hvaldimir gör i Sverige, vad en banger är för nåt, och om vi har ett deep state-problem i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi pratar om bangers och bengaler i dagens program, något som nästan alla i fotbollssverige är ense om är dåligt, men som syns på varje fotbollsmatch. Med oss är Anders Almgren från organisationen Enable Sverige, som verkar för trygga, säkra och stämningsfulla fotbollsmatcher.

Är det så att regeringen utser myndighetschefer som tänker precis som dem, och är det ett problem? Har vi alltså ett deep state-problem i Sverige? Med oss är Mats Knutson, politikkommentator på SVT, och statsvetaren Carl Dahlström från Göteborgs universitet.

Spionvalen Hvaldimir är i Sverige. Vad vill han? Är han på väg hem till St Petersburg? Har han inhämtat någon känslig data? Vi har massor av frågor till den norska marinbiologen Sebastian Strand som följer valen.

Programledare: Katherine Zimmerman
Bisittare: Kristoffer Ahonen Appelquist
Producent: Fabian Asserbäck

EU är för beroende av ryska metaller till elbilsbatterier, tycker svenska batteritillverkaren Northvolt. Men elektrifieringen kräver batterier och batterier kräver metaller, så var ska metallerna komma ifrån om man inte köper dem från Ryssland? Ekonomiekot Extra med ekonomikommentator Kristian Åström och Magnus Ericsson, adjungerad professor vid Luleå Tekniska Universitet. Programledare: Victor Jensen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I snart tio år har ryska diplomater ockuperat ett helt vanligt hyreshus på självaste Lidingö. Ägaren, som köpte huset på auktion 2014, har varken fått in någon hyra eller satt sin fot i huset. Men enligt utrikesministern går det inte att vräka hyresgästerna, som skyddas av Wienkonventionen.