sjukan

Första världskriget håller på att ta slut ute i världen. 1918 börjar sjukdom sprida sig okontrollerat. Det ska visa sig bli en av historiens värsta pandemier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare/producent: Niklas Jonsson
Inläsning av dagboksanteckningar: Arvid Adrell

Med ljud från: Sveriges Radio, CNBC

Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning påJuniornyheterna sex minuter i ett ämne som är extra intressant och spännande.

Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer.

Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots att hotet om smittan var känt så hölls omfattande militärövningar hösten 1918, vilket ledde till att sjukdomen fick stor spridning. Karantänvapnet är mycket kraftfullt, men eftersom samhället ser annorlunda ut idag så måste vi tänka till noggrant hur vi använder det, säger medicinhistorikern Peter Nilsson.

Samtidigt är Spanska sjukan också en källa till kunskap för forskare som försöker utveckla behandlingsmetoder för att få ned dödligheten i virussmittor.

I programmet hörs: Annika Linde, pensionerad professor i virologi och tidigare statsepidemiolog, Peter Nilsson, professor vid Lunds universitet och chef för enheten för medicinsk historia, Staffan Normark, seniorprofessor vid Karolinska Institutet.

Programmet är en repris och sändes första gången den 14 april.

Programledare
Marcus Hansson

Producent
Ulrika Björkstén

Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer.

Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots att hotet om smittan var känt så hölls omfattande militärövningar hösten 1918, vilket ledde till att sjukdomen fick stor spridning. Karantänvapnet är mycket kraftfullt, men eftersom samhället ser annorlunda ut idag så måste vi tänka till noggrant hur vi använder det, säger medicinhistorikern Peter Nilsson.

Samtidigt är Spanska sjukan också en källa till kunskap för forskare som försöker utveckla behandlingsmetoder för att få ned dödligheten i virussmittor.

I programmet hörs: Annika Linde, pensionerad professor i virologi och tidigare statsepidemiolog, Peter Nilsson, professor vid Lunds universitet och chef för enheten för medicinsk historia, Staffan Normark, seniorprofessor vid Karolinska Institutet.

Programledare
Marcus Hansson

Producent
Ulrika Björkstén

Taffliga raggningsförsök i väntrummet, en läkare iklädd maskeraddräkt, en patient vars vigselring fastnat runt snoppen. Vi öppnar upp för märkliga och högst oväntade saker som skett på lasarett. Och så hör du Veckorevyns chefredaktör Linda Örn Lernström gå igenom Christers Moraltest Med Christer Lundberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.