sverige?

Riksrättsprocess inleds i Danmark och USA. Vi vill veta mer om riksrättens historia i Sverige? Avhoppen från kommunpolitiken har ökat, främst bland yngre. Vad får det för konsekvenser för demokratin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inom kort kommer det att inledas riksrättsprocesser både i Danmark och i USA, något som har fått Louise att vilja veta mer om riksrättens historia här i Sverige. Varför avskaffades den i regeringsformen 1974 och hur fungerar dagens system där Högsta Domstolen har möjlighet att pröva om statsråd grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt? Men inga brott av den här typen har prövats. Beror det på att svenska ministrar är ovanligt laglydiga eller en ovana att använda de regler som finns?

Patrik Bremdal lektor i offentlig rätt och Hans Ekström
riksdagsledamot (S) och vice ordförande i Konstitutionsutskottet hjälper oss att reda ut.

Under de senaste åren har avhoppen från kommunpolitiken ökat. Och det är främst yngre politiker som lämnar sina uppdrag i förtid eftersom det är svårt att förena yrkesliv, familjeliv och politik. Vad får avhoppen för konsekvenser demokratin? Och vad skulle kunna vända utvecklingen.

Richard Öhrvall forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet och Ann-Sofie Wågström Ordförande kommunfullmäktige (S) Eskilstuna berättar svarar på våra funderingar.

Thomas Nordegren är ännu inte helt kurant så idag vikarierar Henrik Torehammar från podden ”Det politiska spelet”.

Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Henrik Torehammar
Producent: Ulrika Lindqvist
Research: Deniz Merdol

Det talas ju om att återväxten av stenografer är dålig, men exakt hur illa är det? Vi frågar Melinska stenografförbundet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stenografins framtid

Apropå Astrid Lindgrens efterlämnade stenograferade anteckningar: Hur är återväxten bland stenograferna? Henrik Sten, expeditionsordförande Melinska stenografförbundet medverkar.

Minimilöner

De flesta länder har lagstadgade minimilöner. Nu vill EU-kommissionens ordförande införa minimilöner i hela EU. Varför är Sverige så emot det? Per Skedinger från Institutet för näringslivsforskning kommer och reder ut.

Hur får polisiära insatser sina namn?

Och så undrar jag hur polisens olika insatser får sina namn som nu senast Operation Mjölksyra. Varg Gyllander från polisen berättar!


Programledare: Thomas Nordegren 
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Ulrika Lindqvist

Människans bästa vän är också ett av polisens kanske bästa verktyg i jakten på spår efter avlidna. Men det är brist på likhundar, och även på möjlighet att träna dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polisens 350-400 hundar används dels för att hitta knark och sprängmedel. Men också för att hitta döda människor som är gömda – inomhus eller ute i naturen.

I dagens program kommer du få höra om planerna på att forska på det här området i Sverige, något som inte görs i dag.

Det råder även brist på likhundar och programledare Martin Wicklins svarta jaktlabrador Zizou fick genomgå Nationella polishundtjänstens test i Karlsborg, för att se hur svårt det kan vara att hitta en bra polishund.

Reporter: Jennifer Rochette.
Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Evalisa Wallin.

Som små lärde vi oss att inte följa med främlingar som lockade med godis. På film ser vi skräckhistorier om barn som försvinner. Men hur vanligt är det, egentligen, med kidnappningar i Sverige?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med: Farah Abadi och Angelica Cisalli.

I Radiokorrespondenternas talkshow tar Cecilia Uddén idag upp frågan om naivitet med gäster i studion och erfarenheter bland annat från lägren i Al-Hol där IS-krigare hålls fångna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagens program pratar vi om extremister som skadar både främmande människor och sin egen familj. Hur förhåller vi oss till dessa individer: kan vi förvänta oss att de ändrar sig, och hur ska det i sådan fall gå till? Hur ser vi på deras barn?

Gäster:

Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid FOI, journalist och författare till "Gulfen; en framtida krutdurk".
Annika Söder, kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet.
Sofie Löfwenmark, medlem i stiftelsen Doku.nu som granskar våldsbejakande islamistisk verksamhet.
Beatrice Eriksson, socialarbetare som var med vid hämtningen av de s.k. Skråmo-barnen i Al-Hollägret i Syrien.

Dessutom reportage från Cecilias reportageresor i Syrien.

Programledare: Cecilia Uddén.
Producent: Jakob Runevad Kjellmer.

Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan kom det för många oväntade beskedet att Vellinge kommun får införa ett lokalt tiggeriförbud, och flera kommuner väntas nu följa efter. Samtidigt höjs röster för att gå ett steg längre och införa ett nationellt tiggeriförbud, men också röster emot. 

Men veckans Konflikt börjar på en plats där de som tigger på dagarna sover om nätterna. De olovliga bosättningarna som inte sällan väcker starka känslor och som kommunerna många gånger inte vet hur de ska förhålla sig till. En tidig morgon i november träffade Konflikts Randi Mossige-Norheim några av de så kallade utsatta EU-medborgarna från Rumänien i deras läger i närheten av Högdalen i Stockholm. Där i gryningen väntar hon tillsammans med dem på att polisen ska komma och lägret rivas. 
Men Gigica, Titi, Sofia och några av de andra i lägret har en annan tillvaro också, långt borta från tiggeri och läger. De är också statister i Folkoperans uppsättning av Hjalmar Gullbergs lyriska svit "Förklädd Gud", där spelar de sig själva och turnerar runt landet med föreställningen som "försöker se människan bakom den yttre skepnaden" och ge röst åt människor som ofta inte hörs. Kan vem som helst vara den inkarnerade guden?, är frågan som ställs i föreställningen. 
Genom Giciga får vi en inblick i hennes två, vitt skilda, världar. 

Randi Mossige-Norheim har också träffat systrarna Vandana, Corina och Roxana som nyligen har blivit avlägsnade från sitt läger och får flytta för femte gången. Varför fortsätter de att komma tillbaka fast de får allt mindre pengar när de tigger och fast deras tillfälliga bostäder rivs eftersom de är otillåtna?

Konflikts Love Lyssarides har pratat med människor i Högdalen centrum i Stockholm, inte långt från Gigicas noch de andras läger i skogen, om hur de ser på tiggeri.

Allt fler svenskar vill se ett tiggeriförbud och kanske är ett nationellt tiggeriförbud nästa steg nu när Högsta förvaltningsdomstolen har sagt ja till Vellinge kommuns lokala tiggeriförbud. 

Hör Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé, som länge varit engagerad i frågan, om varför han vill se ett nationellt tiggeriförbud. 

Och en som inte tycker att tiggeriförbud är en bra lösning är socialdemokratiske riksdagsledamoten Thomas Hammarberg, som har följt tiggerifrågan och romers situation på nära håll under många år, bland annat i egenskap av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter och före detta ordförande för Kommissionen mot antiziganism. Hans parti däremot är splittrat i frågan. 

Vi har också pratat med Jonas Melinder, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm som arbetar med uppdraget om nationell samordning för utsatta EU-medborgare. 

Om det blir ett nationellt tiggeriförbud framöver återstår att se, och likaså om Gigica, Titi, Sofia, Vandana och de andra är här nästa jul. 

Programledare: Sharon Jåma
sharon.jama@sverigesradio.se

Producent: Sally Henriksson
sally.henriksson@sverigesradio.se

Tekniker: Brady Juvier

Allt fler flyktingar som fått avslag på sina asylansökningar åker hem självmant. Men många väljer också att gå under jorden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Myndigheterna befarar att tiotusentals människor kommer att leva som papperslösa i Sverige, i ett skuggsamhälle.

Hur vill regeringen hantera problemet?

Migrationsminister Heléne Fritzon i Ekots Lördagsintervju.

Hör också reportage och samtal om konflikten i migrationsfrågan hos Kristdemokraterna som håller riksting i helgen.

Gustav Vasa hade stor nytta av reformationsidéerna när han skapade nationen Sverige. Hur kom tankarna till Sverige? Historikern Kajsa Brilkman berättar om den tidiga reformationen. Del 3/10.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur har svenska politiker reagerat på Donald Trumps valseger, och vad betyder den för Sverige och Europa? Blir förslaget om vinster i välfärden på eller av?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera områden längst den svenska kusten och på större öar hotas av färskvattenbrist i takt med att grundvattennivåerna sjunker. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kan en tusenårig gammal teknik att anlägga grundvattendammar bli en lösning, eller kan vi dra längre ledningar och ta ut ännu mer vatten från våra sjöar?

I takt med klimatförändringar och att fler människor väljer att bosätta sig i områden med låga grundvattennivåer kommer problemet att öka, menar forskare som vi har varit i kontakt med.

I programmet medverkar: Bo Olofsson, professor i miljögeologi vid Kungliga tekniska Högskolan, Bo Thunholm och Åsa Tureklev på Sveriges Geologiska Undersökning, Rikard Widén, Region Gotland, Eva Frölander, boende i Gammelgarn och Frida Eklund som jobbar med dricksvatten- och grundvattenfrågor på länsstyrelsen på Gotland

Programledare Marie-Louise Kristola.

Var går gränsen för hur mycket rasism en person tål under en livstid? Arash Dehvari har levt största delen av sitt liv i Sverige men tanken på att lämna landet dyker allt oftare upp i hans huvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I riksdagen idag sitter folkvalda politiker som vill bestämma vem som är svensk och vem som inte är det. Vem har egentligen bedömningsrätten över ens egna existens? Arash Dehvari ställer sig frågan själv och även till släkt och vänner i hans närhet.

Arash vänder sig till sin pappa, Malik, som redan har flytt en gång men då efter revolutionen i Iran. Situationen är långt ifrån densamma men vad har det betytt för Malik att lämna hemlandet bakom sig? Vad har han gått miste om och kan hans erfarenhet hjälpa Arash i sitt beslut ifall han ska stanna eller inte?

- Jag kommer ihåg i 90-talet när jag hade eget och en dag jag hade en kund, hon var som stammis hos mig, berättar Malik.

- Alla andra kunderna gick ut och hon kom fram till mig och så sa till mig: Kan jag ställa en fråga till dig? Då jag kunde inte så mycket svenska heller men jag sa sådär: ja, om jag kan svaret. Hade ni hus i ert hemland? Så jag stannade en liten stund, tänkte vad skulle jag säga och så jag sa: Vad tror du? Eller ser ut jag sådär att jag kommit från berget?

Arash kompis Shahab berättar:
- Det är det som är jiddret, what the fuck, ska man en en gång behöva prata om hur vi blir kränkta eller att vi blir kränkta? Alltså att blicken hela tiden är riktad mot oss. Vänd på blicken istället och kolla på vitheten och granska sig själv, istället för att vi ska bli granskade hela tiden.Vi ser aldrig det här tvärtom, hur är det att vara vit?

Programmet är gjort av Arash Dehvari.

Eftersnack med debattpubliken på Kulturhuset i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Läs mer och lyssna på hela sändningen från Kulturhuset här.

I sommar har det rapporterat om en rad våldtäkter. Mest är det unga tjejer som utsätts, men också killar. Varför fortsätter våldtäkterna att öka och varför fälls så få gärningsmän?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alexandra Pascalidou leder höstens första P1 Debatten på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Här hittar du chatten från sändningen: Hur många våldtäkter tål Sverige?

Lyssna också på eftersnack med debattpubliken. 

Deltagare i debattpanelen

Ulrika Borg, försvarsadvokat
Maria Sveland, debattör och författare, aktuell med boken "Befrielsen"
Linda Holmgren, våldtäktsöverlevare och debattör som bl.a. startade våldtäktsbriefen 
Jerzy Sarnecki, professor i allmänkriminologi
Madeleine Leijonhufvud, professor Emerita i straffrätt
Nina Rung, utredare vid Stockholmspolisen
Börje Svensson, psykoterapeut med sexualbrott som specialitet
Alexander Alvina Chamberland, våldtäktsöverlevare, konstnär och aktuell med boken "Allt som är mitt"
Daniel Paris, socionom, debattör och bloggare

Frågor, tips och synpunkter besvarar vi gärna på Facebook och Twitter under #p1debatt. Du når oss även på p1debatt@sverigesradio.se 

Lyssningstips: "Som en hora" – Maria Sveland som deltar i debattpanelen gjorde dokumentären 2003.

Mustafa har märkt att svenskar har sex lite hur som helst, och med vem som helst. Det känns konstigt för honom eftersom man i hemlandet ska vara kär och gifta sig innan sex. Marika tycker däremot att svenskar verkar jättekalla och inte alls sugna på sex! Allt är relativt konstaterar hon och hjälper Mustafa att förstå det svenska sexlivet lite bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur mycket av maten lagas på restaurangen? Och spelar det någon roll? I Frankrike införs nu en ny lag som försöker komma tillrätta med fusket på restauranger. En uppskattning säger att upp till 70 procent av restaurangerna i Paris inte lagar maten på plats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är till och med vanligt att restauranger helt enkelt kör djupfrysta färdigrätter i mikron och sedan serverar dem. Och tar betalt för dem som vore de lagade på plats.

Den nya lagen innebär en märkning på menyerna. Men lagen är både krånglig och mycket kritiserad.
Menys reporter Johan Tollgerdt talar med krögaren och författaren Xavier Denamur, som tycker att det är en skandal att det fuskas så mycket. Vi besöker en restaurang i Paris och letar i soptunnan efter bevis på färdiglagat. Och går till en krog som lagar allt, Playtime, som drivs av Viveka Sandklef och Jean-Michel Raffinoux.

Och hur ser det ut i Sverige? Hur mycket hel- eller halvfabrikat används i restaurangköken? Är det alltid fel? Blir det bättre för att det är lagat på plats? Behövs det en märkning i Sverige?

Meny pratar med matjournalisten och författaren Mats-Eric Nilsson som för några år sedan uppmärksammade problemet i sin bok Saltad nota, och med kocken och krögaren Håkan Thörnström, sedan många år belönad med Michelin-stjärna.

Achille har gjort bort sig många gånger. Sprutat parfym på svärmors illaluktande hund och kallat flickvännens kompis tjock - som beröm. Snart ska han eventuellt börja på ett nytt jobb och vill helst undvika att bete sig fel bland nya kollegor. Marika tar reda på hur man ska vara för att passa in i landet lagom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med till en arkeologisk utgrävning på jakt efter 500 år gammal mat.Följ också med till inspelningarna av Historieätarnas julkalender.Tareq Taylor lagar medeltida mat utan recept. Hittar han bara på?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I stadsdelen Gamlestan i Göteborg ligger verkligen en mycket gammal stad begravd. Inför ett planerat bygge genomförs nu utgrävningar av den medeltida staden Nya Lödöse. Staden grundades 1473 och var en föregångare till Göteborg. Söderut var kusten dansk och norrut var den norsk, men just här fanns en liten bit svenskt land. Nya Lödöse blev Sveriges port västerut. Staden fanns bara i cirka 150 år. Sedan övergavs den när Göteborg grundades.

Idag finns här en medeltida arkeologisk skatt.

Vad åt man här för 500 år sedan?

Vi besöker utgrävningarna och pratar med arkeologerna Christina Rosén, Jens Heimdahl och Emma Maltin. Utifrån sopor och avfall kan de säga hur man levde och vad de åt. Djurben, fröer, vegetabilier berättar om innehållet. Olika typer av kärl berättar hur det tillagats och serverats. Bland annat hittas rester av kryddor som koriander, oregano, mejram och spiskummin. Och stan var nästan självförsörjande på grönsaker.

Följ också med till inspelningarna av Historieätarnas julkalender. Tareq Taylor försöker där återskapa medeltida rätter. Men hur gör man när det inte finns några bevarade recept?

Redaktören Ebba Svennung är ansvarig för maten som serveras i Historieätarnas julkalender. Hon berättar hur de gör för att återskapa mat när det inte finns recept.

Eftersnack med debattpubliken på Kulturhuset, Stockholm. Lyssna på hela sändingen och läs mer om programmet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spottloskor i ansiktet, avrivna slöjor och kippor, grishuvuden och hakkors på moskéer och synagogor. De senaste åren har Sveriges judar och muslimer blivit allt mer utsatta för hat och rena hot. En del funderar till och ned på att lämna landet på grund av det de utsätts för.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här kan du läsa chatten från sändningen

Söndagen den 15 mars hörde ni vittnesmålen, forskare, ansvariga och debattörer i en direktsändning från hörsalens foajé på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. 

Deltagare i panelen

Hédi Fried, psykolog, författare och överlevare av Förintelsen

Fatima Raza

Carina Djärv, ansvarig utredare för hatbrott, Brå

Maynard Gerber, kantor judiska församlingen

Jan Guillou, författare och journalist

Kashif Virk, Imam Bait-ul-Aafiyyat moskén, Stockholm

Lena Berggren, historiker Umeå Universitet

Danny Gordon, ståuppkomiker

Petra Kahn Nord, generalsekreterare för judiska  ungdomsförbundet

Bilan Osman, Expo

Mathan Ravid, Svenska kommittén mot antisemitism

Dan Eliasson, Rikspolischef

Siavosh Derakhti, unga mot antisemitism och islamofobi

Gül Alci, initiativtagare till ”Fredens ring”

Micael Bindefeld, grundare av Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen

Eftersnack med debattpubliken på Kulturhuset. Lyssna på hela sändningen och läs mer om programmet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.