värdefulla

Presenter kan göra stor skillnad för en mottagare. För ett barn kan det handla om att få en cykel och äntligen lära sig cykla. Det kan också handla om att skicka ett hjälppaket till nödställda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad skulle du själv önska dig att en present från dig skulle göra för skillnad för en mottagare?

Det kan ju handla om riktigt värdefull presenter, som gjort stor skillnad för en annan, precis som hjälppaketen kan göra som många skickar till Ukraina.

Är en värdefull present för dig en upplevelse, ett möte med en person, ett hjälpmedel eller skulle det vara en sak som exempelvis en teckning från barnbarnet, en brakmiddag, en ny köksmaskin eller ett verktyg?

Vilken present ger du gärna bort till andra? Är det något som du köper eller som du själv skapar?

Vad önskar du dig i present till din namnsdag eller födelsedag?

Är det okej om du får något begagnat och kanske lite trasigt?

Många tar med sig en gåva när de går bort. Det kan vara en chokladask, en flaska med saft eller vin, kanske en blomma eller en bok. Vad uppskattat du att få av dina gäster?

Finns det presenter som du fått och som du har kommit att älska mycket och länge? Vilken present har fått en alldeles särskild betydelse i ditt liv? Var det en kram eller en vigselring?

Ger du presenter till dina nära och kära eller köper du mest presenter till dig själv?

Låt oss tala om små och stora presenter på måndag!

Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.

Ring på telefonnummer 020 – 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.

Skriv gärna till oss på våra sociala medier;

Karlavagnen på Facebook.
Karlavagnen på Instagram.

eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.se

Programledare: Pia Herrera

Programmet startar ca kl. 22:12 i P4 och kl. 21:40 i Sveriges Radio Finska.

Producent: Maria Repitsch

Ansvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

En ny syn på träd är på väg att växa fram. De kan dämpa ljud, sprida svalka och fukt och rena luftföroreningar i stadsmiljöer. Och i vissa torra jordbrukslandskap kan träden fylla på grundvattnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Träden gör luften fuktig och sval och de kan hindra översvämningar vid kraftiga regn. Ny kunskap om trädens egenskaper börjar göra avtryck på stadsplanering i städerna, och gröna ytor i städerna får en större betydelse.

Men samtidigt är trycket på städerna större, fler och fler människor flyttar in, bostadsområden förtätas. Utanför stadskärnorna byggs områden med köpcenter, kontor, lagerlokaler och liknande. Risken är att små fragment av natur till slut grävs bort och får ge plats åt asfalterade ytor och byggnader.

I megastaden Bangalore i Indien har ett privat företag planterat små, täta skogar på skräpmark mitt i staden, för att få ett bättre lokalt klimat.

Gäster i programmet var professorerna Per Berg och Anders Malmer på Sveriges lantbruksuniversitet.

Programmet är en repris från den 24 maj.

Programledare Marie-Louise Kristola

 

Mer i Klotet:
Frankrikes nya miljöminister Nicolas Hulot om hoppet som en nödvändig galenskap

Grön infrastruktur i industriområden, går det?

Konservering av minnen Russell Marriott Jr började intressera sig för familjens historia som ung. Han fotograferade, samlade in släktberättelser och letade rätt på all sorts handlingar som berättade något om familjen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 35 år sedan bildade han ett företag i Salt Lake City, Utah, USA, som gör precis det han gjorde som ung. Genom att kliva in i andras hem och rota fram allt av familjehistoriskt intresse; brev, fotografier, tdningsartiklar, utmärkelser och pris, skapar de en samlad släkthistoria.

Tusentals dokument scannas in och sammanställs till en samlad historia om familjen.

Brev blev bok

Berit Juhl från Lysvik i Värmland hade under alla år sett en speciell portfölj bland föräldrarnas saker. Det var först när föräldrarna var borta som hon vågade titta i den. Och hon fann brev som hennes unga föräldrar skickat till varandra när hon själv var nyfödd. 

Det var 1940, och den 9 april ockuperade tyska trupper Norge. Berits pappa kallades in i det första kompani som förlades vid norska gränsen, och hemma i Lysvik gick hans unga hustru med en nyfödd bebis, Berit.

Nu har Berit Juhl ställt samman breven till en bok ”Någonstans i Värmland”, och i den har hon samlat inte bara breven, utan också intervjuer med folk som var med och kan berätta om den här tiden. Militärer berättar om det spända läget, och mitt i alltsammans finns det också kristidsrecept, på till exempel Maskroskaffe, det återges i slutet av den här texten.

I veckans Släktband berättar Berit Juhl om sitt arbete med boken och om sina våndor inför att publicera sina föräldrars brev.

-Jag tänkte ju första att det var privat, och visst, en del är av så privat karaktär att jag tagit bort det, men jag förstod ju snart att mina föräldrars upplevelser delades av fler, säger hon. 

Brev är en fantastisk källa till historien, tycker Berit, som är oroad över vad framtidens människor komma att kunna finna från oss. SMS och mail är ju ingenting som sparas, så jag skriver gärna brev.

Recept på Maskroskaffe ur boken Någonstans i Värmland

”Vanliga maskrosrötter rengöres noga, sköljes och borstas. De skäres i småbitar som får torka och sedan rostas, helst omedelbart före användandet, males och uppblandas med så mycket kaffe som man tycker sig ha råd till, t.ex. 1/3 upp till 2/3 kaffe.”

Smedsläkter

Ulf Berggren började släktforska redan när han var 16 år, och 1994 startade han föreningen för Smedsläktforskning.

Många förknippar smedsläkter med valoner, säger Ulf Berggren, men det finns många andra grupper som kom till Sverige som smeder. Dessutom glömmer man bort att de flesta faktiskt var svenskar som inte hade rötter i andra länder. 

Det som utmärker smederna är att de flyttade ofta. När en smed fick ett gott rykte värvades han till ett annat bruk och på så sätt bytte han ort ofta. Av den anledningen kan det stundtals vara svårt att hitta smederna i arkiven. Men, säger Ulf Berggren,  när man väl hittar dem finns mycket information att finna.

Föreningen för Smedsläkforskning ger bland annat ut en tidning och har startat en databas som registerar smedsläkter runt om i landet. Man kan också genom föreningen köpa en cd skiva som innehåller information om många smedsläkter. 

Till vänster på Släktbands sida, i trädet, finns fliken Länkar. Där kan man hitta länken till Föreningen för Smedsläktforskning.