Explore "vart" with insightful episodes like "Poeterna Rut Hillarp och Maria Wine om vart 40-talet tog vägen", "252. Vart tog storkukslugnet vägen?", "Vart tog du vägen Lennart?", "Vart tar man vägen om kriget kommer? Lubna El-Shanti, Stockholm" and "Meänraatiopodden - Hanna Oja: Vart fan är ditt svenska kulturarv?" from podcasts like ""Radiofynd", "P3 Klubben", "Känsligt läge", "Utrikeskrönikan" and "Meänraatio"" and more!
Poeterna Maria Wine och Rut Hillarp intervjuas på en fest om 40-talets litteratur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är du en sån där fyrtiotalist som man inte begriper frågade många Maria Wine. Hon minns Erik Lindegren som skrev Mannen utan väg om natten. Rut Hillarp ångrar på 80-talet att hennes 40-tals dikter förgudade mannen.
Ett program av Claes Hoogland.
Nanna genomför en blodig performance på Expressens kulturfest för att visa på sin integritet, hur blev det sossarnas högsta dröm att bli omtyckta av högern och Gunilla Perssons dotter Erika förtjänar ett fett skadestånd av oss.
Han kom inte ihåg att jag var hans fru. Nej, han visste inte ens vad en fru var för något.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Gunnels man Lennart vaknade upp ur medvetslöshet kom han inte ihåg någonting. Hela hans tidigare liv var raderat, borta, spårlöst försvunnet.
Den här säsongen av Känsligt Läge handlar om minnen och att förlora dom. I sex avsnitt träffar Uje Brandelius personer som berättar om hur deras minnen eller förlust av minnen har påverkat deras liv i grunden.
I redaktionen:
Emmy Bergkvist – producent
Fredrik Nordin– slutmix
Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se
Känsligt läge görs av Munck Studios.
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, torsdag.
Vart skulle man fly? Till sommarstugan? Till avlägsna släktingar i andra delar av Sverige? Ut i skogen? Om kriget, om krisen kom?
En gång efter att Hesa Fredrik hade gått igång av misstag i Stockholm, togs frågan upp vid middagsbordet. Ja, vart tar man vägen om kriget kommer?
Lite på skämt, lite på allvar smed vi planer, tog fram kartor, målade upp scenarier, diskuterade köplistor, som om det var det enda alternativet – att lämna.
Som om man bara skulle plocka ihop sina nödvändigheter och fly för sitt liv, så självklart för många men förmodligen inte för alla.
För ett par veckor sedan träffade jag Kolja i Kramatorsk, en ung kille som evakuerar civila från städer vid frontlinjen, och från städer som utgör själva frontlinjen, som till exempel Bachmut.
Ja, han evakuerar civila från Bachmut.
Staden som inte längre finns, staden där strider pågår 24 timmar om dygnet, där bostadshus förvandlats till högar av bråte, tegel, cement. Där människor begravt dom sina i trädgårdar, i parker och där bland ruinerna, under jord bor det ungefär 3000 personer, som av olika skäl inte kunnat eller inte velat lämna sina hem.
Kolja visar mig ett klipp från ett samhälle i utkanten av Bachmut.
Han filmar en man i medelåldern, ansiktet fårat, rynkorna djupa, kläderna slitna, huset bakom honom saknar tak, fönster.
I klippet uppmanar Kolja mannen att packa sina saker: Följ med, jag kör dig till ett flyktingcenter i Kramatorsk, till säkerhet, säger han.
Mannen skakar på huvudet: Nej, det tänker jag inte. Jag bor här. Har du förresten en cigarett att bjuda på?
Kolja försöker på nytt: Följ med, du kommer dö här.
Mannen skakar återigen på huvudet: Och vem ska ta hand om huset, säger han och nickar mot den skadade byggnaden bakom honom. Min dotter är begravd här, jag kan inte lämna henne.
Kolja kör iväg, mannen stannar.
Den mannen stöter man på i Ukraina överallt. De som säger att de inte kan fly, för vem ska då ta hand om huset, hur trasigt det än må vara, och kolonilotten måste skötas, och katten matas, och gamla släktingar, föräldrar tas omhand, och vem behöver oss i en främmande stad? Hellre dör jag i min egen säng, omgiven av mina väggar.
Borta bra men hemma är hemma.
Ibland är det svårt att förstå vad som driver människor att stanna, inte fly. Kanske just för att frågan för mig är så hypotetisk, ja var skulle man fly om kriget, om krisen kom. Kanske ingenstans.
Lubna El-Shanti för P1 Morgon
lubna.el-shanti@sverigesradio.se
Juristen Hanna Oja orkar inte med folk som tränger sig förbi i krogkön. "Tule ajoissa jos meinaat päästä Hooja-konsäärhiin sisäle!"
Utrikeskrönikan 4 november 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Peking, fredag.
Om ett par veckor drar SVT:s långkörare ”På spåret” igång igen.
Frasen ”Vart är vi på väg”, som används i frågeprogrammet, är det nog många som är bekanta med där hemma.
Här i Peking undrar nog många samma sak, även om de inte nödvändigtvis tittar på ”På spåret.”
Efter att det styrande kommunistpartiet avslutade sin kongress nyligen, står det nämligen klart att den högsta ledaren Xi Jinping sitter kvar åtminstone fem år till.
Och under kongressen tog han av allt att döma ett ännu starkare grepp om makten.
Alla tunga poster gick till män som ingår i hans nätverk.
Ett utfall som fick börsen att falla och som av många tolkas som att Kina kommer fortsätta längs en väg där den politiska tyngdpunkten vilar på ideologi, teknologisk utveckling- och självförsörjning och så kallad ”säkerhet”.
Det är en framtid där kommunistpartiet med Xi Jinping i spetsen tar stor plats i det kinesiska samhället.
Så, vart är vi på väg?
För tio poäng. Vi rör oss bakåt i tiden, till en era många trodde var död och begraven. Men Kulturrevolutionens osaliga ande hemsöker alltjämt den av censuren skadeskjutna offentliga debatten. Vi passerar Yan’an, kommunistpartiets revolutionära vagga dit Xi Jinping nyligen gjorde sin första resa efter partikongressen. Det var här som Mao rensade ut politiska motståndare och tog kontroll över partiet.
Åtta poäng. Vi bromsar oss framåt mot avskaffade BNP-mål och smärtsamma ekonomiska omställningar. Bakom oss ligger dagarna av hög tillväxt. På skyltar längs vägen har någon skrivit ”Gemensamt välstånd”, Xi Jinpings paroll om en ekonomisk fördelningspolitik som ska minska klyftorna. Den privata sektorn drivs på reträtt, när staten avancerar.
Sex poäng. Vi åker mot stormig kust, där vad som är kvar av fastighetsjätten Evergrande svajar i kastvindarna. Vi passerar ofärdiga husprojekt och vid horisonten skymtar Hongkongs skyskrapor, eller är det Shenzhen? Det är svårt att se skillnad nu för tiden…
Fyra poäng. Resan fortsätter längs kusten där stridsflyg regelbundet markerar sin närvaro mot demokratin på andra sidan sundet. Snart är det presidentval i Taiwan och Peking vill gärna ha med Taiwaneserna på resan mot ”nationens stora pånyttfödelse”, vare sig de vill det eller ej.
Två poäng. Snart når vi vår slutstation. Men först måste du sitta i karantän i minst en vecka. Kom ihåg att covid-testa dig åtminstone var tredje dag och registrera dig med din smittspårningsapp vart du än går. Rött är bra, men hälsokoden ska vara grön. Välkommen till mittens rike.
Björn Djurberg, Peking
bjorn.djurberg@sverigesradio.se
Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande i studiosamtalet: Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, Maria Wetterstrand, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, Mikael Karlsson, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent.
Medverkande inspelade på "band": Romina Pourmokhtari, (L) klimat- och miljöminister. Ebba Busch, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. Martin Kinnunen, (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.
Skriv till oss! vet@sverigesradio.se
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
De brukade ligga i drivor i fruktavdelningarna. Nu är de nästan helt borta. När vi gräver i frågan ser vi att utvecklingen går flera decennier tillbaka. Och beror på flera olika orsaker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att köpa utländska plommon är ett hazardspel. Och oftast blir det förlust. De är hård, sura och omogna. Har man tur kan de bli aningen mer mogna om de får ligga ett tag. Eller så blir de bara osmakliga på ett annat sätt.
Svenska plommon är saftiga, söta och mogna. Om man lyckas hitta dem.
Vi pratar med forskare, odlare och handlare i jakten på svar.
- De är svårodlade och svårplockade eftersom de har ett så litet tidsfönster, säger Agneta och Jan Regnér, som har en fruktodling i Veddige i norra Halland.
När plommonen är mogna måste de plockas genast och sedan måste de snabbt komma till konsument innan de blir dåliga.
2003 hade Agneta och Jan 200 plommonträd i sin odling. Idag odlar de inga plommon.
Under de senaste 20 åren har antalet odlare och arealen med plommon halverats.
- Plommon är känsligare än ägg, säger Kimmo Rumpunen, forskare och växtförädlare på Sveriges Lanbruksuniversitet, SLU. De är svårodlade, det är arbetsintensivt, och så angrips de ofta av plommonvecklaren.
Det saknas för närvarande ett effektivt växtskyddsmedel mot fjärilslarven som snabbt kan förstöra stora delar av skörden. Den svenska marknaden är så liten att växtskyddsföretagen inte är så intresserade av att ta på sig kostnaden att få nya medel godkända.
- Importerade plommon har tagit över, men många tycker att nektariner och persikor är godare, säger Kirsten Jensen, rådgivare på länsstyrelsen i Västra Götaland.
- De äldre kunderna frågar efter svenska plommon, säger David Cruz, ansvarig för fruktavdelningen på ICA Maxi Helsingborg.
De importerade plommonen dominerar i butiken, men där finns också svenska plommon. De ligger i kylhyllan för att hålla längre.
Vart är lyssnarna på väg? Pernilla har fyllt på en silo, Truls är på väg för att hämta sin folkracebil och Mung är på väg på marknad. Dessutom ringer vi upp Claes Aronsson från Europapodden för att fråga vart England är på väg efter Elizabeth II:s bortgång.
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme 1:
Oroligheter i Kazachstan
Reportage från Mariupol i Ukraina
Forskare om kärnkraftens framtid
Vem var Lucille Ball och Desi Arnaz?
Krönika av Ulrika Knutsson
Panelen med Göran Greider, Margareta Barabash och Andreas Gustavsson
Timme 2:
Kalix repar sig efter hackerattacken
Coronaviruset sprids fort nu - anledning till oro eller början på slutet?
Utkantssverige om plant-friskolereformen
Museiebesök med fotografen Karin Alfredsson
Ortodox jul i en egyptisk sopstad
Kåseri med Helena von Zweigkberg
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Lena Bejerot, Magnus Westberg, Luise Steinberger
Tekniker: Brady Juvier
Humor är vanligt bland människor och andra primater. Vad vi skrattar åt förändras med tiden - kanske också skrattets kvalitet? Läkaren Matz Larsson minns sin tid som clown, i denna essä.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Jag hade precis fått min läkarlegitimation, och blivit anställd på Huddinges psykiatriska klinik. Då uppkom plötsligt behov av ledighet, lång ledighet – och redan om en vecka! Det var inte särskilt populärt, eftersom jag hade flera nattjourer inplanerade. Jag väntade nervöst på besked. Min chef hade till och med tillkallat klinikchefen. De tog god tid på sig men till slut kallades jag in i rummet.
De två herrarna synade mig från topp till tå.
– Att åka till München för att jobba som clown på en Cirkus låter fullkomligt vansinnigt, vansinnigt…
(lång paus)
..men samtidigt så roligt och studentikost, att det måste premieras!
De slog sig för knäna och kasta till mig en beviljad ledighetsansökan. Drömjobbet var mitt!
Men är det verkligen drömjobbet att vara clown, komiker – yrkesmässigt reta till skratt? Historikern Peter K Andersson ställer frågan i boken Komikerns Historia.
För vad händer när rampljuset slocknar? Drar sig komikern tillbaka till en värld av ensamhet och introspektion? Följande episod anges vara autentisk:
En djupt deprimerad och livstrött man besöker doktorn. Denne ämnar skriva ut ett recept men får en idé och säger: Gå och se på clownen Grimaldi! Ni kommer att gå därifrån mycket gladare. Patienten suckar.
– Det är jag som är clownen Grimaldi.
Grimaldi förändrade clownens skepnad för alltid. Det började i London 1806. Han framträdde som harlekin, men överraskade alla genom en helt ny kreation: Grälla färger, djärva mönster. Det vitsminkade ansiktet pryddes med tjocka röda läppar.
Ja, Grimaldi skapade cirkusclownen och blev omåttligt populär, men hans barndom och vuxna liv var dystert och vemodigt, så han kom att bli sinnebilden för den melankoliske komikern.
Fast det är konkurrens om den titeln. Max Linder – filmens första världsstjärna, liksom Robin Williams - suiciderade. Den manodepressive Spike Milligan, en förebild och föregångare till Monty Pyton, for titt som tätt till psykiatriska kliniken.
Lyckligt ovetande om sådant for jag ner till München för att bli clown på anrika Cirkus Krone. Den vita rocken ersattes av en harlekin-kostym med klingande bjällror på huvudet. Jag och fem andra clowner skuttade över en gammaldags plint, fastnade, krockade, snubblade, tappade byxan, fick lavemang. Kort sagt ett klassiskt clown-nummer.
Artistgruppen hette Humbugs, ett passande namn, för clowner bör misslyckas med det mesta, te sig betydligt dummare än sin publik. Det var vi bra på. Cirkuspubliken kunde bokstavligt se ner på oss från sin läktare. Våra stunttrix, snubblingar och fall nådde oanade höjder – och bottnar. Botten på cirkusen, dvs cirkusgolvet var hårt och kunde bli snorhalt. Björnurin och papegoj-spillning från tidigare nummer gjorde det geschwint att dratta på ändan. Visst kunde det vara smärtsamt men publikens skratt fungerade likt morfin.
Publikens skratt fungerade likt morfin.
Några decennier senare frågar jag mig: Hur kom det sig att jag beredd att växla läkaryrkets status och pålitliga lönekuvert mot clownens lågavlönade, kringflackande och frakturbenägna syssla? Vad var det som lockade?
Svaret är nog ”skrattretande”. Ja, nu menar jag det bokstavligt: skrattretandet – det som främst lockade var faktiskt lusten, förmånen, glädjen av att framkalla skratt!
Då reser sig frågan - Vad är skratt – egentligen? Platon, Aristoteles, Descartes, Kant, Schopenhauer, Darwin, Freud har tacklat frågan, dock utan större framgång.
Aristoteles hade fel. Skratt är inte unikt för människan. Schimpanser producerar skratt såväl när de kittlas som när de leker. Fast, skrattande schimpanser låter helt annorlunda än oss, producerar betydligt glesare skrattljud - ett enda skrattljud per utandning och inandning. ”Ha—--Ha—--Ha—--Ha”. Även råttor producerar skrattliknande ljud.
Det var evolutionen av vår två-fota gång som liksom ”frikopplade” det mänskliga skrattet från andningen. Bröstkorgens muskler var inte längre oumbärliga vid förflyttning. Detta möjliggör ett mycket snabbare tempo.
Det finns två typer av skratt. Det spontana, "ärliga" känslodrivna skrattet brukar kallas Duchenne-skratt. När andra primater än människa brister ut i skratt handlar det alltid om Duchenne-skratt, alltså den ofrivilliga, "ärliga" sorten. Den andra skratt-varianten, det viljemässigt utlösta skrattet kan blott människan leverera.
Skrattet har stor social och känslomässiga kraft, och skratt fyller helt olika funktioner i olika situationer. Att skratta åt någon vid fel tillfälle kan utlösa mord, att skratta med någon kan förena, skapa sammanhållning, rent av rädda livhanken i en hotfull situation.
Skrattar många samtidigt kan det uppstå något magiskt. Det har clownerna i Humbugs och förstås många andra komiker fått uppleva. Samspelet, timingen med övriga aktörer, och viktigast av allt - publiken.
Att skratta gott – a la Duchenne - skänker samhörighet!
På en cirkus är publikhavet nära, sinnena alerta, och reaktionerna omedelbara. Dessutom, ekvilibristiska musiker bevakar clownens krumsprång, blåser i trumpeten, slår till cymbalen – i rätt millisekund. Det liksom böljar fram - musik, applåder, skrattsalvor, andningsrörelser. Artister, musiker och publik, barn som gamla, bildar som en stor synkroniserad organism. Att skratta gott – a la Duchenne - skänker samhörighet!
Mycket av denna sinnlighet, synkroni och närhet har gått förlorad i dagens komik. Den klassiska clownen finns i bästa fall på barnsjukhuset, men förknippas främst med skräckfilmer som Jokern. Komikern sitter i TV-soffan, eller skämtar via Youtube, fjärran från sin publik. Den postmoderna komikern drattar ej på ändan, nej hen står upp.
Trots att självironin är betydande, så tycks stå upp-artisten ändå liksom vara smartare är sin publik. Och där lurar en fara: Med en förtjust publik, blir komikern till det yttre lik en predikare, men en sann komiker behöver snarare vara predikarens motsats. En komiker som tar sig själv på för stort allvar glider lätt in i predikarrollen, och humorn brakar samman.
Så, kära stå-uppare: Om du blivit en förkunnare - om din humor gått i stå.
Några små tips. Pröva gärna bjällror i hatten, eller varför inte vitmålade kinder, stora röda läppar, grälla färger, djärva mönster.
Referenser:
Komikerns Historia av Peter K. Andersson, Natur och Kultur, Falun, 2020
Provine RR. Laughter as a scientific problem: An adventure in sidewalk neuroscience. J Comp Neurol. 2016 Jun 1;524(8):1532-9. doi: 10.1002/cne.23845. Epub 2015 Sep 24. PMID: 26131571.
Fråga Musikprofessorn är tillbaka! I sommarpremiären djupdyker vi i hur målbrottet påverkar unga sångare. Dessutom: var Mozart först med rekvier? Och gillar inte klassiska bleckblåsare vibrato?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se.
Programledare: Mattias Lundberg och Josefin Johansson
Slutmix: Nils Svennem Lundberg
Producent: David Rune
Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.
När Den Svenska Björnstammen skriver sin största hit är låtens mest ikoniska textrad hämtad ur en psalm från 1780. Hör om hur Vart jag mig i världen vänder går från det lilla rummet i Falköping till P3 Gulds prisutdelningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den Svenska Björnstammens största hit Vart jag mig i världen vänder har spelats på landets allra största scener, prisats på musikgalor och här hör du om hur låten blev till.
Reporter: Amel Suljevic
Produktion: Erik Thyrell & Niklas Mannheimer Ruberg
Mix: Henrik Henriksson
Idag om hur kriminalvården ska hantera de överfulla fängelserna. Hur ska framtidens fängelser se ut? Dessutom - den nya podcast-trenden och stora stygga vargen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De svenska fängelserna är överfulla. Hur ska kriminalvården klara av den stora tillströmningen nära flera döms till långa straff? Avdelningschefen för Sveriges anstalter och häkten Lennart Palmgren gästar. Hur ska de nya fängelserna se ut? I Danmark har fängelset i Storström blivit kritiserad för att vara för fint. Arkitekten Mårten Leringe kommer även till studion.
Vi får även besök av Mark Levengood som tillsammans med Jonas Gardell och deras podcast "Hemma hos Jonas och Mark" kommer in under Sveriges Radios paraply. Under coronapandemin har hemma-hos-poddar med kändisar blivit allt fler. Är detta rätt väg att gå? Borde även Nordegren & Epstein anpassa sig mer till poddlyssnarna?
Under gårdagen satt fårbönder runt om i Sverige och vakade över sina djur i kampanjen "När lammen tystnar" av Fåravelsförbundet. Det är i en protest mot rovdjurspolitiken och de kräver förändring av både ekonomiskt stöd till fårbönder men även hur man hanterar rovdjursstammarna. Det rör sig framförallt om varg och lodjur men även björnar i norra Sverige och havsörnar på Gotland. Hur ska man skydda lammen från rovdjuren? Borde rovdjursjakten utökas för att värna om den svenska lammproduktionen? Gudrun Haglund-Eriksson som är ordförande för Svenska Fåravelsförbundet medverkar.
Just nu pågår slow-tv-sändningen från Årets Kock där man får följa finalisterna förbereda, tillreda och presentera sina rätter under hela dagen. Är detta bra tv?
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Maria Bertell
Research: Julius Bäckman
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme 1:
* IS ledaren al-Bahgdadi dödad
* Protester i Chile
* Gatustriden tar fart - en betraktelse av Lars Palmgren
* Libanon
* Smink eller skådis - bästa sättet att bli gammal på film
* Krönika av Ulrika Knutson
* Panelen
Timme 2:
* Invandring efterfrågas i Japan- reportage av Alice Petrén
* Vänsterpartiet - vart är partiet på väg?
* Public Service
* Framtidens ålderdom
* Politiker med möte på länk
* Kåseri av Pamela Jaskoviak
Programledare: Sara Stenholm Pihl
Producent: Katarina von Arndt
Tekniker:
Är det någon åldersgräns på kondomer? Och vart kan man få tag på dem? Det svarar sexualupplysare Hans Olsson på i veckans expertsvar.
Porrgömmor, barntjat och otrohet - det handlar det om när lyssnarna bestämmer samtalsämnet! Det blir också SINGELBESÖK! Veckans singel är 26-årige Annie som älskar snea tänder, brinner för sticklingar och har dåligt lokalsinne!
De som bara vill sitta på en bänk och dricka öl får allt färre platser när städerna byggs om. Men vart tar de vägen, och vad händer med samhället när vissa grupper körs bort från city?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På Hornstull i Stockholm har a-lagarna flyttat från det ombyggda torget till en grusplan vid ett brofäste. Och i Göteborg har staden byggt särskilda vindskydd dit de anvisas.
Kluvet land handlar om Pilsnergubbarna, vad som händer när städerna byggs om och görs attraktiva för mer köpstarka grupper.
Programmet är från 29 september 2016
Av 105 mord förra året var 10 hedersmord. Av 18 kvinnor som mördades 2016 av någon de har en nära relation identifieras sex som hedersrelaterat, enligt en kartläggning av nationella kompetensteamet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Hon är inte ett dugg förvånad över siffrorna och menar att det kan vara många fler hedersmord.
– Jag tror absolut att mörkertalet är större. Det är också viktigt att vi får en klar bild över hur omfattande hedersvåldet är idag. Som det är nu så för inte Brottsförebyggande rådet någon statistik om hur omfattande det är, säger hon.
Jenny Yourstone är forskare inom kriminalvården och undersöker vilka det är som begår brott med hedersmotiv. För två år sedan var hon med och skrev en debattartikel där hon önskade att alla hedersbrott skulle flaggas; vid varje misstanke om brott med hedersförtecken ska detta noteras i anmälan.
– Det skulle underlätta betydligt för att få en bättre kartläggning, säger hon.
Samir Sabri växte upp i en hederskultur. För drygt 30 år sedan mördade hans far Samirs styvmamma. Pappa tvingade Samir att ta på sig skulden och dömdes för mordet. Han friades senare och arbetar nu med att försöka bryta utanförskap för ungdomar.
– Vi måste börja ta heder på allvar, säger han. Det är så mycket som sker som inte det omgivande samhället märker av.
Regeringen har fått kritik för att inte vilja ta tag i frågan. Men nu menar ansvarig minister att det kommer bli ändring.
– Vi har tillsatt en utredning som har som uppgift att se hur man kan kartlägga hedersvåld. Vi ser över lagstiftningen gällande barnäktenskap och hur vi bättre kan hjälpa unga flickor och män som lever i en hederskultur, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.
Författaren David Lagercrantz svarar på publikens existentiella frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Musik vald i samarbete med Anton Karis.
Stay up to date
For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io