Framåt då. Framåt nu. Del 3: Företagande under 200 år

Låt oss Prata Ekonomirookie Viktor Engberg intervjuar Swedbanks Senior ekonom Cathrine Danin om ränta på ränta effekten.

Eva Trouin har träffat Sarah Lindholm, Företagschef i Stockholm Norr på Swedbank, för att prata om företagande i Coronatider - i två delar försöker de ta upp hur man som företag kan både drabbas men även gynnas.

Eva Trouin har träffat Sarah Lindholm, Företagschef i Stockholm Norr på Swedbank, för att prata om företagande i Coronatider - i två delar försöker de ta upp hur man som företag kan både drabbas men även gynnas.

Vår ekonomirookie Viktor pratar med privatekonom Arturo Arques om ränta.

Hur fungerar det med ränta och vad är det? Här kommer svaren på frågor som man kanske inte alltid vill fråga.

Eva Trouin, ansvarig för kundupplevelse
har pratat med Arturo Arques, privatekonom som svarar på kundernas frågor om ekonomi i coronatider.

7. Sparbanksidén idag och framöver, hur ser det ut? (Året är – nu!)
Den 28 oktober 1820 öppnade Göteborgs sparbank. Det blev starten för den svenska sparbanksidén som nu firar 200 år. Men hur håller man en idé relevant i två sekel, genom alla de förändringar som både landet och sparbanksrörelsen gått genom. Och hur jobbar Swedbank, vars rötter går hela vägen tillbaka till just Göteborgs sparbank, med att hålla idén levande än idag?
Om detta pratar ANDERS SJÖMAN från Centrum för Näringslivshistoria med GÖRAN PERSSON, Swedbanks styrelseordförande och Sveriges tidigare statsminister.
Avsnittet spelades in den 28 oktober 2020, på dagen 200 år efter den första sparbanken öppnade. Den är det sjunde och sista avsnittet i historiepodden ”Framåt då, framåt nu”, om människors ekonomi, sparbanksidén och Swedbank över 200 år. Podden är gjord av Centrum för Näringslivshistoria på uppdrag av Swedbank.

6. Bankärenden har man alltid velat kunna göra överallt (Året är 1977)
Att underlätta för folk att bygga sin egen ekonomi är en grundtanke i sparbanksidén. För det krävs enkla sätt att göra sina bankärenden. Men sätten har varierat över tid: från de tidiga bankkontoren hemma hos bankdirektören själv till bankkontor, bankbussar, telefonbanker, internetbank och dagens bankappar. För att inte glömma uttagsautomaterna, där sparbankernas Minuten-automater var första rikstäckande nätverket 1977.
Om detta, och om hur Swedbank arbetar idag med att vara kundnära, pratar avsnittets gäst mer om: ROSITA MOLLDÉN, blivande chef för tjänsteområde processpecialisering på Kundcenter och till alldeles nyss kontorschef för Jämtlands län.

5. Så blev aktiefonder en folkrörelse (Året är 1967.)
Sparandet är sparbanksidéns grund. Men hur man sparar har utvecklats över tid. Inte minst har sparande i aktiefonder blivit en verklig folkrörelse i modern tid, efter att sparbankerna 1967 blev den första av de stora marknadsgrupperna att erbjuda denna spartyp. Det utbredda fondsparandet har även gjort att fondförvaltarna blivit makthavare i svenskt näringsliv – där just Swedbank Robur är tredje störste ägaren på Stockholmsbörsen.
Om den utvecklingen, och hur Swedbank idag arbetar med hållbart sparande i sina fonder, berättar avsnittets gäst: LIZA JONSSON, vd på Swedbank Robur.
Programledare är ANDERS SJÖMAN, Centrum för Näringslivshistoria.

Att hjälpa människor göra kloka val – i 200 år. (Året är 1926.)
Att ”verka för sund sparsamhet” är en av sparbanksidéns grundtankar – och sparbankerna har därför alltid arbetat med folkbildning. Från sparbanksböcker till nyfödda, sparbössor i klassrummen, sparklubbar på jobben, fram till dagens projekt som föreläsningsserien Ung ekonomi. Och så klart ”Lyckoslanten”, skoltidningen som sparbankerna började ge ut 1926 och som fortfarande skickas till Sveriges mellanstadieelever.
Alla behöver förstå hur ekonomiska val påverkar deras livssituation. Hur sparbankerna och Swedbank idag arbetar med folkbildning kring detta, berättar avsnittets gäst mer om: BILAL EL-GHARIRI, projektledare inom samhällsengagemang på Swedbank
Programledare är ANDERS SJÖMAN, Centrum för Näringslivshistoria.

Näringslivshistoria.
3. Medan företagen fixar jobben, vem hjälper företagen? (Året är 1915)
Under större delen av 1900-talet förbjöd banklagstiftning egentligen sparbankerna från att ha företag som kunder. En sorts ”naturlig bankordning” gällde, där affärsbankerna skulle ta hand om företagarna, medan sparbankerna skulle ägna sig åt hushåll och privatpersoner. Och där hamnade jordbrukarna helt utanför – så 1915 startade de sina egna jordbrukskassor.
Men idag är Swedbank en av Sveriges största företagsbanker – i såväl Sverige som Estland, Lettland och Litauen. Hur gick det till och hur arbetar Swedbank med företagens ekonomiska frågor idag? Det berättar avsnittets gäster mer om: SARAH LINDHOLM, företagschef Swedbank Stockholm Norr och CATHRINE DANIN, seniorekonom på Swedbank.
Programledare är ANDERS SJÖMAN, Centrum för Näringslivshistoria.