ekonomiskhistoria

7. Sparbanksidén idag och framöver, hur ser det ut? (Året är – nu!)
Den 28 oktober 1820 öppnade Göteborgs sparbank. Det blev starten för den svenska sparbanksidén som nu firar 200 år. Men hur håller man en idé relevant i två sekel, genom alla de förändringar som både landet och sparbanksrörelsen gått genom. Och hur jobbar Swedbank, vars rötter går hela vägen tillbaka till just Göteborgs sparbank, med att hålla idén levande än idag?
Om detta pratar ANDERS SJÖMAN från Centrum för Näringslivshistoria med GÖRAN PERSSON, Swedbanks styrelseordförande och Sveriges tidigare statsminister.
Avsnittet spelades in den 28 oktober 2020, på dagen 200 år efter den första sparbanken öppnade. Den är det sjunde och sista avsnittet i historiepodden ”Framåt då, framåt nu”, om människors ekonomi, sparbanksidén och Swedbank över 200 år. Podden är gjord av Centrum för Näringslivshistoria på uppdrag av Swedbank.

6. Bankärenden har man alltid velat kunna göra överallt (Året är 1977)
Att underlätta för folk att bygga sin egen ekonomi är en grundtanke i sparbanksidén. För det krävs enkla sätt att göra sina bankärenden. Men sätten har varierat över tid: från de tidiga bankkontoren hemma hos bankdirektören själv till bankkontor, bankbussar, telefonbanker, internetbank och dagens bankappar. För att inte glömma uttagsautomaterna, där sparbankernas Minuten-automater var första rikstäckande nätverket 1977.
Om detta, och om hur Swedbank arbetar idag med att vara kundnära, pratar avsnittets gäst mer om: ROSITA MOLLDÉN, blivande chef för tjänsteområde processpecialisering på Kundcenter och till alldeles nyss kontorschef för Jämtlands län.

5. Så blev aktiefonder en folkrörelse (Året är 1967.)
Sparandet är sparbanksidéns grund. Men hur man sparar har utvecklats över tid. Inte minst har sparande i aktiefonder blivit en verklig folkrörelse i modern tid, efter att sparbankerna 1967 blev den första av de stora marknadsgrupperna att erbjuda denna spartyp. Det utbredda fondsparandet har även gjort att fondförvaltarna blivit makthavare i svenskt näringsliv – där just Swedbank Robur är tredje störste ägaren på Stockholmsbörsen.
Om den utvecklingen, och hur Swedbank idag arbetar med hållbart sparande i sina fonder, berättar avsnittets gäst: LIZA JONSSON, vd på Swedbank Robur.
Programledare är ANDERS SJÖMAN, Centrum för Näringslivshistoria.

Att hjälpa människor göra kloka val – i 200 år. (Året är 1926.)
Att ”verka för sund sparsamhet” är en av sparbanksidéns grundtankar – och sparbankerna har därför alltid arbetat med folkbildning. Från sparbanksböcker till nyfödda, sparbössor i klassrummen, sparklubbar på jobben, fram till dagens projekt som föreläsningsserien Ung ekonomi. Och så klart ”Lyckoslanten”, skoltidningen som sparbankerna började ge ut 1926 och som fortfarande skickas till Sveriges mellanstadieelever.
Alla behöver förstå hur ekonomiska val påverkar deras livssituation. Hur sparbankerna och Swedbank idag arbetar med folkbildning kring detta, berättar avsnittets gäst mer om: BILAL EL-GHARIRI, projektledare inom samhällsengagemang på Swedbank
Programledare är ANDERS SJÖMAN, Centrum för Näringslivshistoria.

Näringslivshistoria.
3. Medan företagen fixar jobben, vem hjälper företagen? (Året är 1915)
Under större delen av 1900-talet förbjöd banklagstiftning egentligen sparbankerna från att ha företag som kunder. En sorts ”naturlig bankordning” gällde, där affärsbankerna skulle ta hand om företagarna, medan sparbankerna skulle ägna sig åt hushåll och privatpersoner. Och där hamnade jordbrukarna helt utanför – så 1915 startade de sina egna jordbrukskassor.
Men idag är Swedbank en av Sveriges största företagsbanker – i såväl Sverige som Estland, Lettland och Litauen. Hur gick det till och hur arbetar Swedbank med företagens ekonomiska frågor idag? Det berättar avsnittets gäster mer om: SARAH LINDHOLM, företagschef Swedbank Stockholm Norr och CATHRINE DANIN, seniorekonom på Swedbank.
Programledare är ANDERS SJÖMAN, Centrum för Näringslivshistoria.

2. Folk måste ju ha nånstans att bo! Och råd att betala för det! (Året är 1900.)
Under 1800-talet flyttade människor de nya städer som växte fram – men var skulle de bo? Sparbankerna hjälpte till, både med bostadslån och som bostadsbyggare – och vid 1900-talets början var nästan alla nya hem i Sverige byggda med lån från den lokala sparbanken. Fastighetsbyrån, den mäklarfirma som sparbankerna startade 1966, förmedlar dessutom idag en fjärdedel av Sveriges bostadsaffärer.
Sparbankernas och Swedbanks långa arbete med boendefrågor och bostadsekonomi berättar avsnittets gäster mer om: ULRIKA LORENTZI, chef marknad och kommunikation på Fastighetsbyrån, Swedbanks helägda mäklarföretag, och ARTURO ARQUES, Swedbank och sparbankernas privatekonom.
Programledare är ANDERS SJÖMAN, Centrum för Näringslivshistoria.

1. En värld utan banker, hur såg den ut? (Året är 1820)
Treåriga Carolina och ettåriga Theodor Hammardahl blir de första kunderna i Göteborgs sparbank, när den öppnar den 28 oktober 1820. Det markerar starten för sparbanksidén i Sverige – och det är även ursprunget till dagens Swedbank. Hos sparbankerna kunde vanligt folk sätta in hur små belopp som helst, få ränta och även ta lån. En självklarhet idag men en revolutionerande idé då – som i grunden handlar om att hjälpa människor till kloka och hållbara val för deras ekonomi.
Hur hållbara ekonomiska val sett ut under 200 år pratar vi mer om i det här avsnittet av historiepodd ”Framåt då, framåt nu” – och vi får även höra om hur Swedbank idag arbetar med sparande och människors finansiella hälsa från avsnittets gäst, KERSTIN WINLÖF, Swedbanks chef för Group Financial Products & Advice.
Programledare är ANDERS SJÖMAN, Centrum för Näringslivshistoria.