Logo

    Kärlek, frihet och ströjobb del 2: "Det var finska som gällde på jobbet"

    svJanuary 01, 2019
    What was the main topic of the podcast episode?
    Summarise the key points discussed in the episode?
    Were there any notable quotes or insights from the speakers?
    Which popular books were mentioned in this episode?
    Were there any points particularly controversial or thought-provoking discussed in the episode?
    Were any current events or trending topics addressed in the episode?

    About this Episode

    Frihet och spänning i kombination med ströjobb som man lätt kunde skaffa sig lockade många finska ungdomar till Sverige under 1970- och 80-talen. Lise Maj Holma, Hannu Cronemyr och Reijo Kittilä var bland de många finska sommar- och säsongsjobbare som tog över arbetet på svenska arbetsplatser när ordinarie personal gick på semester eller tog ledigt under storhelger. Det var enkla jobb och oftast var kraven minimala för att få ett arbete.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Lise Maj Holma var färdigutbildad teaterpedagog i Finland men fast jobb med månadslön var ingenting hon strävade efter. Hon ville se världen och Stockholm blev den första anhalten. Året var 1978.

    Hemma i Åbo hade hon packat ner några klädesplagg och lite smink i en tygväska inför Sverigevistelsen, men hon hade varken jobb eller lägenhet när hon kom till Sverige.

    – Jag hade sagt till mamma att jag har jobb och lägenhet i Stockholm, men det hade jag inte!

    Lise Maj behövde inte vara orolig för någonting. Redan på första eftermiddagen i Stockholm fick hon jobb som smyckeförsäljare på Lilla Hötorget och dagen därpå fick hon lägenhet.

    Lise Maj Holma har bott i Stockholm snart i 40 år och jobbat 30 år som teaterpedagog. Hon har aldrig tänkt att flytta tillbaka till Finland.

    Det handlar om frihet. Om jag jämför Sverige med Finland så finns det här en frihet att få vara den man vill vara och att man blir accepterad.

    Hannu Cronemyr lämnade sitt föräldrahem och punkrockband i finska Kuusamo, i norra Finland, och följde med sin kusin, som redan bodde i Sverige, till Stockholm.

    – Kusinen var på besök i Kuusamo och jag hoppade i baksätet i kusinens Volvo och skrek: Kör!

    Stockholm vände upp och ner Hannus värld totalt och den punkrockaren han var förvandlades till modemedveten storstadsbo på en gång.

    – Punkrockaren i mig försvann på en gång när jag såg Stockholm första gången i dagsljus. Jag tyckte att varannan svensk kille hade en gul eller blå pikétröja, och det skulle jag också ha. Jag köpte en gul och den passade bra till min hockeyfrilla!

    Hannu Cronemyr fick sitt första jobb i Stockholm på ett hotell och jobbade som allt-i-allo. 

    Det överraskade mig jättemycket att så många som jobbade på hotellet pratade finska. Jag trodde att jag måste lära mig svenska och prata svenska, men nej. Jag klarade mig med finskan på jobbet.

    Hannu Cronemyrs yrkesväg i Sverige har gått från att städa hotellrum via olika restaurangjobb till hans nuvarande position som marknads- och försäljningschef på ett konferenshotell nära Stockholm.

    Reijo Kittilä studerade socialpolitik vid Åbo Universitet och ville göra som sina studiekompisar: dryga ut studentkassan genom att jobba i Stockholm.

    Hans första arbetsplats i Sverige var Björnkulla vårdhem i Huddinge, söder om Stockholm. Det var ett vårdhem för utvecklingsstörda. 

    – Jag hade väldigt många vänner som jobbade där både sommar och vinter och på långhelger, jul och nyår, då svenskar som jobbade där ville vara lediga. Jag tänkte, varför skulle inte jag göra det också? På den tiden tjänade man mycket mer pengar här än i Finland.

    Reijo hade aldrig jobbat inom vården förut.

    – Om jag ska vara uppriktig så det som krävdes var att man kunde lite svenska. 

    Reijo Kittilä jobbade första gången på Björnkulla vårdhem i två månader. Sedan kom han tillbaka efter ett år och började jobba där igen. Året var 1978 och sedan dess har han stannat i Sverige.

    Karriärstegen tog Reijo senare till socialtjänsten och han har jobbat med invandrar-, flykting- och tolkfrågor. Nu har han gått i pension.

    Min styvfar ringde och frågade om jag ska flytta tillbaka till Finland nu när jag gått i pension. Jag blev helt ställd och undrade vad jag skulle där och göra, eftersom hela mitt liv finns ju här. Jag har aldrig bestämt mig för att stanna, utan livet har bara gått vidare. 

    Kärlek, frihet och ströjobb är en serie i två delar om finska ungdomar som kom till Sverige under 1970- och 80-talen och som har stannat här.

    Del 1: Road trip till Sverige
    Del 2: Det var finska som gällde på jobbet

    Recent Episodes from P1 Specialprogram

    Min del av världen

    Min del av världen

    Om Grängesberg och järnmalmsgruvan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    När Rolf Eriksson flyttar till Grängesberg är det för att ta jobb i gruvan. Då är året 1968. Varje dag tar han hissen ner under jord, till en plats han börjar kalla för sin. Här tillbringar han en tredjedel av sitt liv.

    Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Om ett samhälle i Bergslagen som växer fram genom arbetet, som en förlängning av det. Och om vad som händer efter 1989, när gruvan i Grängesberg tvingas stänga. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en ort?

    Min del av världen är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar.

    Medverkande i programmet: Rolf Eriksson, Marita Eriksson, Ida Isaksson, Sofie Abrahamsson, Sayed Salami, Elvira, Linnea, Lukas, Hans, Kalle, Benny och Micke.

    Reporter: Lisen Däldborg
    Producent: Fredrik Pålsson
    Ljud och form: Julia Öjbrandt
    Research: Lisen Däldborg och Måns Håkansson

    I programmet hörs klipp från Sveriges Radio, TV4 och SVT.

    Programmet produceras av Umami produktion.

    Inte längre ”Ett päron till farsa”

    Inte längre ”Ett päron till farsa”

    En djupdykning i skojiga filmtitlar och ett språk i gungning.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ”Det våras för Hitler”, ”Nu blåser vi snuten” och ”Hör upp blindstyre!”

    Om vi backar några år brukade engelska filmtitlar ofta få (mer eller mindre) tveksamma översättningar. Men tittar vi i biografprogrammet så lyser de svenska titlarna nu med sin frånvaro.

    Vad hände?

    När Joakim Silverdal söker med ljus och lykta efter filmtitelöversättare snubblar han rakt in i en stor samhällsförändring.

    Specialprogrammet ”Inte längre ett päron till farsa” handlar en hel del om skojiga filmtitlar, men också om ett språk som är i gungning.

    Reporter: Joakim Silverdal

    Medverkande: Hansi Mandoki, Peder Frohm, Susanne Haugen, Daniel Sandström och Mats Gyllengham.

    H.M. Konungens jultal, 25 december 2023

    H.M. Konungens jultal, 25 december 2023

    Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kära svenskar, hemma och utomlands och alla i Sverige.

    Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet.

    Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scoutsammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: ”När jag bär den, känner jag mig trygg och fredad. Inte ens de tuffaste grabbarna vågar gå på mig.”

    Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden.

    Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor.

    Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd.   

    Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen.

    Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan.  

    Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen – men hoppet måste leva.

    I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp.

    Blått och gult är också färgerna i vår flagga.  Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika.  Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans.

    Vårt land vilar också på rättsstatens grund. ”Land skall med lag byggas”. Det var Kung Karl den XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: ”Land skall med lag byggas - och icke med våldsverk”.

    En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön.

    Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet.

    Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter ”Fritt land”. Den står sig väl än idag. Han skrev följande:

    ”Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga för när, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst.”

    Slut citat.

    Den svenska flaggan symboliserar också naturen som vi älskar att njuta av. Vår rena luft. De vidsträckta landskapen och fjällen och sjöarna.

    Naturen gör vårt land rikt. Vi har förädlat skogen, malmen, vattenkraften och jorden. Med den nya gröna tekniken fortsätter Sverige att skörda framgångar i samklang med naturen.

    I den senaste klimatförhandlingen enades världens länder för första gången om att ställa om från fossila bränslen. Det ger hopp och framtidstro.

    Under året har Drottningen och jag återigen rest runt i Sverige. Vi har uppmärksammat mina 50 år på tronen. Vi har också firat att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev ett självständigt land. På resorna har vi besökt många av länsmuseerna och sett fina exempel från vår historia. Sveriges länsmuseer har nära fyra miljoner besök varje år. Här finns historiska guldkorn bevarade som utgör en del av vårt kulturarv och våra traditioner.  

    Men vår historia är också människorna. Det som görs varje dag av var och en och det vi gör tillsammans.

    Var än du är i Sverige eller utomlands, så hoppas jag att du får en fin jul med lugn och ro. Kanske ge lite extra tid för att ta hand om en gammal vän eller en äldre släkting. Att skänka en extra tanke till dem som behöver det mest. Jag önskar dig vila och styrka som ger dig glädje och hopp. Nu går 2023 mot sitt slut och vi ser fram emot ett nytt år. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2024!

    Cecilia Uddén om julfirande i Betlehem, hos julvärd Nordegren

    Cecilia Uddén om julfirande i Betlehem, hos julvärd Nordegren

    Det stillsamma julfirande i Betlehem, Jerusalem.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Mellanösternkorrespondenten Cecilia Uddén berättar om ett julfirande på undantag där stora delar av Mellanöstern tar hänsyn till pågående kriget mellan Israel och Hamas. Istället samlas många till bön och stillsamma gudstjänster.

    Samtalet tar oss också till att få inblick i de särskilda utmaningar som ställs på den som vill laga lutfisk till jul.

    Roger Wilson samtalar med julvärden om julfirandet i Kalifornien

    Roger Wilson samtalar med julvärden om julfirandet i Kalifornien

    Tidigare USA-korrespondenten Thomas Nordegren språkas med nuvarande korrespondent.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kalifornienborna kämpar på när det gäller julstämningen.

    – Det är inte som att de får någonting gratis när det gäller snö och den klassiska julkänslan, men stadshuset är belyst i rött och grönt och varuhusen glittrar traditionsenligt, säger Roger Wilson från San Francisco.

    Det blir också en djupdykning inför presidentvalet och ett samtal om att vara korrespondent på den amerikanska västkusten.

    Julvärden spelar sin morfars 78-varvsskivor

    Julvärden spelar sin morfars 78-varvsskivor

    Julsånger och schlagers från 1900-talets början

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Thomas Nordegrens morfar, med artistnamnet Carl-Leonard Nilsson, lanserades som den sjungande spårvägsföraren eftersom han var driftsingenjör vid spårvägen i Helsingborg.

    I Grammofonarkivet i Radiohusets källare har vår julvärd funnit ett hundratal gamla 78-varvsskivor.

    Morfar Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare som även fick skivkontrakt med Columbia Records.

    Folktro, myter och julbocken smyger sig in hos julvärden

    Folktro, myter och julbocken smyger sig in hos julvärden

    Varför har helgonet Nikolaus en djävul i släptåg, undrar Thomas Nordegren?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Jesusbarnet och tomten är två av huvudpersonerna för många på julafton, men det finns mer att grotta ner sig i när det handlar om folktron.

    Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Han ger oss fördjupad kunskap om våra traditioner. Sankt Nikolaus har med sig en djävul som helgonet håller fast i en kedja.

    – Helgonet Nikolaus skulle på det här sättet visa sin makt över det onda, berättar forskningsarkivarien.

    Musik som spelas;
    Chris Isaak - Hey Santa
    Anita Lindblom – Julbocken
    Nat King Cole – The Christmas Song
    Tre Små Tomtar  - Sven Arefeldt & Sven-Olof Sandberg & Eskil Eckert-Lundin.

    Logo

    © 2024 Podcastworld. All rights reserved

    Stay up to date

    For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io