gemenskap

Om nåd och tjänst

Ukrainakorrespondenten om behovet av hopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Blir det någon andhämtning från kriget under julhelgen?

Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti säger att människor inte konstant orka leva med rädsla för sina liv. I storstäderna kan man ibland glömma bort att det är krig.

Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då?
Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle.

Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Om att leva tillsammans

Konstnären och talaren Klas Parknäs från Göteborg inleder varje dag på samma vis i Andakten i P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom att välkomna lyssnaren att välkomna sig själv.

Det kanske bara finns en gemenskap. Den att vi hjälper varandra att minnas vad vi redan är.  Det är inte en ny världsbild jag behöver. Jag är trött på den jag redan har. Jag behöver att du håller min hand medan jag går vägen tillbaka till mig själv.

Musik
Eg ser/Björn Eidsvåg

Programmet sändes första gången i december 2019!

Producent Neta Norrmo
ljudmix Frida Claesson Johansson
för Sveriges Radio P1
liv@sverigesradio.se

Kollektivboende förknippar många med 70-tal, storfamilj och stark ideologi, men på 2020-talet ser kollektivet annorlunda ut. Men hur är det med alla konflikter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige är det land i världen med flest ensamhushåll, håller detta på att förändras? Enligt psykologen Paula Richter, som dessutom själv bor i ett kollektiv, så är kollektivt boende hållbart för framtiden.

– Vi kan till exempel dela på verktyg. Det här är en del av en delningsekonomi som är nödvändig för den omställning som vi måste göra. Det är ju resursslöseri med egen slagborr eller en egen tvättmaskin. Det blir också enklare att laga och reparera eftersom vi delar på kostnaderna. 

Kan kollektivboendet också vara lösningen på ensamheten? 

– Det ger de boende en naturlig möjlighet att göra saker gemensamt. Det blir lättare när man bor så här. Vill någon spela spel så finns det alltid någon att ta tag i. Det är enkelt att göra saker tillsammans. Och när vi hamnar i kriser så ser vi efter varandras behov. Vi vet ju att vi behöver få tröst, stöd och styrka, tillsammans med varandra, berättar Paula Richter.

Men konflikterna då? De är oundvikliga, grundarna till ett av Sveriges äldsta kollektiv Skogsnäs i Ångermanland säger så här:

– Det är väldigt mycket praktiskt jobb för att få det här att gå ihop. Men faktum är att det praktiska jobbet är ingenting gentemot att lära sig att leva socialt ihop, säger Göran “Lillis” Mårskog, som har bott på Skogsnäs i över 50 år. 

Gäster i programmet: Pernilla Hagbert, forskare vid Urbana och Regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Paula Richter, specialistpsykolog med inriktning mot barn och unga som själv bor i ett kollektivhus.
Katarina Billman, organisationspsykolog som medverkade i realityserien Robinson 2020. 

Reportage:  Vår reporter Sebastian Hedlund besöker det mytomspunna kollektivboendet i Skogsnäs som funnits i drygt 50 år. Hur mycket har det här klassiska kollektivet förändrats?
Simon Sarnecki hälsar på i Gamla Stan där främst unga människor bor i ett slags Co-living koncept. Ett av de nyare tillskotten till de kollektiva boendeformerna. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Midsommarstången, påskkäringarna och julbordet. Alla är de traditioner som vi förknippar med det svenska, och som bygger vår gemenskap. Men desto mer utestängd blir den som inte är med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi diskuterar hur traditioner ständigt förändras, deras roll i vår gemenskap och hur de också kan skapa utanförskap. Gäster i studion på långfredagens morgon är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker, och etnologerna Susanne Nylund Skog vid Institutet för språk och folkminnen och Jonas Engman från Nordiska Muséet.

Vi hör röster från olika delar av landet med hjälp av Sameradion, P4 Kalmar, P4 Värmland och P4 Jämtland.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sverigesradio.se

För mer än trettio år sedan träffades sju män på en kurs. De skulle jobba med sin manlighet. De bildade en mansgrupp och satte upp tydliga regler för deras träffar. De kallade sig Gentlemannatjurarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra veckan firade gruppen 35-års jubileum, och Kropp & Själ fick vara med. Vad har hänt med gruppen under den här tiden och med medlemmarna? Hur har de kunnat hålla den vid liv så länge?

De senaste årtiondena har vi sett mansgrupper komma och gå. Från 70-talets velourmän till samtidens raw-man. Men vilken funktion fyller egentligen mansgruppen och varför väcker det så mycket känslor? De hyllas och de hånas, som nu senast i Svt-dokumentären Tre pappor. Historiken Helena Hill menar att detta inte är något nytt.

– De här männen i ”Befria mansrörelsen” på 70-talet ändrade ordentligt synen på män och maskulinitet genom att prata om att de ville visa sig sårbara och att de hade nära till känslor. De möttes i grupper och på läger där de skulle vara nära såväl fysiskt som relationsmässigt. Detta väckte debatt och männen blev förlöjligade i media. Man sa att de skulle tappa sin maskulinitet

Men vad är det med manlig gemenskap som verkar så svårt och samtidigt väcka så mycket känslor? Varför verkar behovet av mansgruppen fortfarande finnas? Är det svårare för män att hitta vänner? Att visa sig sårbara? Klara Godecke har forskat på just manlig vänskap och menar att det är ett underbeforskat område.

– Inom feministisk forskning så har man sett mäns vänskap som farlig, å ena sidan. Att män håller varandra om ryggen, att den är homofobisk och sexistisk. Å andra sidan ser man den som lovande – män får bli nåt annat och utveckla nya sätt att vara nära. Men enligt författaren Patrik Lundberg så kostar det för män att visa sig just sårbara.

– Det är status bland kvinnor att vara en sårbar man. Men att bland män ser man på dessa som könsförrädare.

I Kropp & Själ får vi vara med när Gentlemannatjurarna firar sitt jubileum. Det handlar om manlig gemenskap, om manlighetskrisen som pågått ända sedan 1800-talet sida vid sida med kvinnorörelse jämlikhetsprojekt. Hur långt har vi kommit?

Gäster i studion,
 Klara Godecke, genusvetare som forskat på manlig vänskap, vid Stockholms universitet genusvetenskap.

Helena Hill, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola som forskat om mansrörelsen i Sverige på 1970 och 80-talet.

Patrik Lundberg, journalist och författare.

Programledare: Stina Näslund

Producent: Shang Imam
Reportrar: Mattias Lindgren och Ninos Chamoun träffar Gentlemannatjurarna

Vi kan inte leva utan gemenskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

” Alla människor är en del av en gemenskap, men inte alla har en vän som offrar av sin tid och bekvämlighet. Jag drömmer om en kyrka där vi tillsammans bygger vänskapens band med varandra och med Gud.”
Anders Wendel är präst i Svenska kyrkan, församlingsherde i Jörlanda, Stenungsunds kommun.

Text
Jakobsbrevet kapitel 2:23
Johannes kapitel 11

Musik
Vilken vän jag har i Jesus med Lennart Jernestrand 1994 Linx Music

Producent Neta Norrmo
ljudmix Frida Claesson Johansson
för Sveriges Radio P1
liv@sverigesradio.se

Om behovet av gemenskap

Tankar och reflektioner utifrån ett andligt och religiöst perspektiv. Bygger på text ut helig skrift, bön, egen reflektion och musik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Fred kan inte åstadkommas genom militärmakt eller våld. Fred skapas och odlas genom att människor lever öppna och solidariska liv.
Ur morgonens andakt

Producent, Anton Bennebrant
liv@sverigesradio.se

Om själens ensamhet

Om att söka efter det goda

Sara Stenholm är för många lyssnare känd som programledare i veckomagasinet Godmorgon världen och USA-podden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sara berättar i det här samtalet med Magnus Viktorin om hur det var att fira jul i Washington DC när hon var liten, om sin kärlek till direktsändningar och vad hon tycker är viktigast med att vara julvärd i P1.

Sara Stenholm bjuder på egna tankar och samtalar med musiker, artister, skådespelare, kära kolleger på USA-podden och andra från klockan sju på morgonen till midnatt på julafton 24 december 2020.

Producent: Magnus Viktorin

Vi läser verser från Psaltaren och Klagovisorna och pratar om sorgen och gemenskapen i pandemitider. Vi reflekterar över drivkraften att vilja bidra och utmaningarna med att känna mening.

Ps 137, Klag 2:18, Klag 4:9

När Marléne Rhodin Näsvall flyttade till Östersund efter ett liv i storstan ville det sociala livet inte ta fart. Hon saknade vänner och ensamheten blev allt starkare, trots att hon gick på kurser och försökte träffa folk på krogen. Men inget resulterade i varaktig vänskap och hon började isolera sig allt mer. Vändningen kom när hon startade en Facebookgrupp för ensamma människor i Jämtland. Gruppen fick snabbt många medlemmar och Marléne fick flera vänner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dagens program handlar om ensamhet och längtan efter gemenskap. Det är ingen slump att frågan blir mer aktuell när vi börjar närma oss julmånaden som mer än någon annan förknippas med umgänge med nära och kära. Du som lyssnar kan ringa det direktsända telefonväkteriet och berätta om hur du ser på gemenskap och stunder av ensamhet. Gäster i programmet är Anna Kåver, psykolog och Peter Strang, cancerläkare och författare till boken ”Höra till”.

Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00. Telefonnummer: 08- 215 216

Hur gick det till när Island med sina få invånare skapade sitt världsberömda musikunder, där en rad fantastiska artister lyckats erövra världsscenen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sofia Bagge hittar på Island en musikscen byggd på kamp, samarbete och viljan att realisera stora drömmar med små medel.

Resan går från Reykjavik till fjordlandskapen i nordväst. Vi träffar den folkkäre artisten Mugison, som skapat den välkända musikfestivalen "Aldrei fór ég sudur", där lokalbefolkningen delar scen med några av landets stora artister.

Vi hör även intervjuer med Grammyvinnande världsnamnet Emiliana Torrini, nyskapande Hildur Gudnadóttir, cellist och tonsättare, samt Sólrún Summarlidardóttir och Maria Huld Markan Sigfúsdóttir från den eklektiska gruppen Amiina. Alla ger de sin syn på det isländska musiklivet och  funderar om den majestätiska naturen verkligen spelar någon roll i musiken och varför så många islänningar sysslar med musik. Medverkar gör också musikskolerektorn Ingunn Ósk Sturludóttir och Helga Magrét Marzellíusardóttir, Islands yngsta kördirigent.

På Island finns musiken överallt. Amatörscenen är stor, samtidigt har landet många framgångsrika professionella musiker och internationellt uppmärksammade musikfestivaler.
Island har även en unik musikhistoria. Det är inte länge sedan symfonikerna spelade i en gammal biograf, konstmusiken gjorde inte entré förrän i början av 1900-talet och det karga klimatet har förstört både husväggar och ömtåliga instrument. Det borde vara omöjligt, men den lilla ön med lika många invånare som Malmö är en klart lysande stjärna på den internationella musikhimlen.

En P2 Dokumentär i två delar av Sofia Bagge.

Året är 1929 och Elin Wägner skriver på en text inför Stockholms utställningen, den utställning som ska lansera Funkisen. Texten hon skriver har rubriken Revolution.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Vi äro i allmänhet mycket rädda för revolution. När den hotar på den politiska vägen, står hela Sverige med fälld bajonett för att passa uslingen, där den väntas komma. Här tänker jag inte på de så kallade hemmabolsjevikerna, långt därifrån. Inte på något som har med politik, med statsskick eller med ekonomisk omvälvning att göra. Det är bara fråga om ett nytt betraktelsesätt och en ny åskådning, om övergång från individualism till kollektivism, eller vackrare uttryckt: samarbete. 

Att bo tillsammans och samarbete är en gammal ide, närmast uråldrig. Som en röd tråd löper den genom mänsklighetens historia. I veckans Fasad berättar arkitekten Katarina Bonnevier om journalisten Elin Wägner och de rum som är till för gemenskapen. Vi berättar om arkitekten Ingela Blomberg som var med och drev fram en ny boendeform, BIG, bo i gemenskap. I Studion hör vi arkitekten Kerstin Kärnekull som berättar om hur du gör om du vill bo gemensamt idag. Och, så hör vi om det mest gemensamma av alla gemensamma rum; tvättstugan. 

Anna Waara är samhällsengagerad norrbottning med många identiteter. Hon är aktiv inom fredsarbete och samhällsförändring, debatterar gärna och vill att hennes insatser ska leda till minskade fördomar och färre konflikter. Den här lördagen handlar det om ensamhet och gemenskap, fördomar och nyfikenhet. Musik: Mother med Sami Yusuf Producent Ragnhild Herminge

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.