1:

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bara i Stockholm har det rivits många kontorshus från 80-talet förra året. Och alltfler inser att det inte är ekonomiskt och klimatmässigt försvarbart att riva dem. Och inte minst bland arkitekterna finns det en rörelse att dokumentera detta: Vad är redan rivet, vad är hotat, vad går att rädda?

I tre delar tittar Katarina Wikars närmare på 80-talets arkitektur: Drömmarna, rivningarna, återupprättelsen.

Del 1 är en baskurs om den förhärskande stilriktningen på åttiotalet – postmodernismen. Vad ville den? Och kommer åttiotalet att rivas innan vi lärde oss att älska det?

”80-talet var det årtionde då det drömdes som mest inom arkitekturen”, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. Man lånade av tidigare epoker, flög in stjärnarkitekter. Pelare och pastell och palats för folket men dessvärre ofta i prefabricerad betong. ”Det är viktigt att man förstår vad den postmoderna arkitekturen ville säga, ambitionerna bakom och drivkrafterna som skapade den.”

Margarida Amaral är arkitekt och adjunkt inom byggnadskonst och har varit drivande i protesterna mot rivningarna i Marievik vid Liljeholmen. Lone-Pia Bach är professor i restaureringskonst på Kungliga Konsthögskolan. De har haft flera kurser just om ombyggnadskultur för arkitekter där devisen är ”framtidens hus är redan byggda”.

Reporter: Katarina Wikars
Producent: Eskil Krogh Larsson

Gängvåldet, politiken och ekonomin under 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare Tomas Lauffs.

Hos polisen finns en lista över ett antal män som de misstänker är kapabla att mörda sin partner. Informationen finns så vad görs för att stoppa dem? Del 1 av 2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Ja, första gången. Då hade han ju slagit mig i magen. Så polisen kommer. Vi sitter i mitt kök. Det är en massa poliser liksom. Och jag vet att jag gråter väldigt mycket. Och jag grät för att jag ångrade att jag hade ringt dem. 

Första gången, säger Jasmin. Men det är inte första gången hon blir slagen, sparkad eller strypt av sin pojkvän. Det är däremot första gången hon ringer polisen.

Hon försöker ta tillbaka anmälan mot pojkvännen. Åklagaren driver fallet ändå, och Jasmins pojkvän döms till fängelse. Så hade det kunnat sluta. Men det gör inte det.

Lista över potentiellt farliga män

Kriminolog Anders Östlund har utifrån riskfaktorer baserat på kriminologisk forskning sammanställt en lista på män i region Mitt som löper stor risk att vara våldsam mot sin partner. Just nu är listan på 41 män. Men listan är antagligen längre.

Idag råder nämligen sekretess mellan olika myndigheter, i huvudsak för att värna den enskildes integritet. Tanken är att skydda personliga uppgifter från att spridas i andra sammanhang än där man lämnat dem. 

Men det innebär också att polisen bara har tillgång till sina egna register. Om tex socialtjänsten får veta att en av dessa män misshandlat sin partner igen, att våldet eskalerar, är det inte alls säkert att polisen får veta det. Det tycker kriminolog Anders Östlund är ett problem. 

– Nu bygger högriskgruppen bara på det som polisen känner till. Och polisen för ju inga register över folks personliga problem. Utan det är något som dyker upp i förhören när de har begått de här brotten. Och det är de uppgifterna vi använder.  Men vi skulle ju behöva underbygga det med kunskap ifrån de som verkligen känner till de här personernas problem. Och där står vi ju och stampar för tillfället. 

Ny lag skulle hjälpa utsatta kvinnor

Syftet, med listan är att skydda potentiella brottsoffer. Men det är en sak att ha kännedom om männen, och en annan att veta vad man ska göra med informationen. 

Polismannen Jale Poljarevius ansvarar för ett nationellt arbete mot partnervåld. Istället för att bara gripa och lagföra män som redan begått grova brott, vill de hitta männen, ha koll på dem och försöka stoppa våldet innan det är för sent. Då krävs en poliskår som gör sitt yttersta. Idag är det inte så, menar han. 

– Man frågar, jag vet inte riktigt vad jag ska göra och så vidare och så vidare. Och det kanske inte är en uppsåtligt negativ kultur. Men jag blir ändå frustrerad när jag vet att när vi ska bekämpa gäng då vet alla vad vi ska göra.  Men gäller kvinnovåld, då är man lite osäker plötsligt och sånt tycker jag är lite märkligt. Om jag ska uttrycka mig diplomatiskt, säger Jale Poljarevius.

Enligt en ny lag från 2021 får man göra undantag från sekretessen. Sjuksköterskor och socialtjänstens handläggare får nu bryta sekretessen och dela livsviktig information med polisen, för att skydda kvinnorna. Kalibers genomgång visar att lagen knappt används.

Jasmin heter egentligen något annat.

1 Minute Bible Study / James 1: 2 - 4

Välkomna till Radioapans egen julkalender! Här öppnar Radioapan en ljudburk varje dag med ett spännande DJUR i. Det första djuret har lång svans och gillar bananer. Vad kan det vara?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spetsa öronen och kom ihåg – alla gissningar är apiga!

Tips: Tävla och vinn Radioapan som gosedjur

Om Radioapans kalender

Radioapans djurkalender är en lekfull julkalender med 24 avsnitt för de yngsta.

Varje dag öppnar Radioapan en ljudburk med ett hemligt djur i. Lyssnarna får träffa dagens djur, och i slutet är det dags att gissa vad nästa djur blir. Här i första avsnittet handlar det om apor.

Vi hoppas att kalendern ska bli en mysig lyssningsstund tillsammans, hemma eller på förskolan.

Vi släpper ett avsnitt om dagen 1-24 december.

Djurkalendern passar för ca 3-6 år.

Till djurkalendern finns en härlig kalenderbild att skriva ut.

Läs av dagens QR-kod med en mobiltelefon eller surfplatta så kommer ni direkt till dagens avsnitt.

Medverkande

Manus: Kristina Pérez och Jesper Lundqvist
Regi: Lina Svanberg, Munck Studios
Tack till: Hanna Scheja, Alexander Sherwood, Sonja Lif och Allan Söderström
Blandade djur: Jakob Munck, Karin Strand med flera
Illustrationer: Patrik Lindvall och Ingrid Flygare
Producent: Kristina Pérez, Barnradion

Sommaren 2021 skjuts en polis till döds i Göteborg. Ett år senare, i samma område, händer det igen ett nytt mord. Kaliber avslöjar nya detaljer om vad som sker inne på socialtjänsten före morden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Juni 2021 mördas polismannen Andreas Danman i Biskopsgården i Göteborg. Ett mord som chockar hela Sverige. ”Abdi”, 17-åringen som sköt, hade fått flera allvarliga orosanmälningar. Han kommer döda eller bli dödad. Personal som jobbar med samverkan i området var också oroliga. Men Abdi tvångsomhändertas inte veckorna före mordet. Efter mordet tillsätts en haverikommission av Göteborgs kommun. Hade det kunnat förhindras? För att det inte ska kunna hända igen.

Ändå händer det igen i Biskopsgården ett år senare. Den här gången är det en ung gängmedlem som mördas av ”Kamal”, en 19-årig kille, som också varit föremål för orosanmälningar och utredningar hos samma socialtjänst, innan han blev myndig, men där han inte tvångsomhändertogs. Socialtjänstens ansvariga menar att bevisen inte var starka nog.

Frustration inom socialen

Kaliber har fått tillgång till omaskade orosanmälningar, en hemlig utredning och okända mejl och ger en unik inblick i vad som hände innan morden. Kaliber handlar också om personer som inifrån socialförvaltningen berättar om oro, upprördhet, frustration och tystnadskultur.

Trots en ny postlagstiftning som skulle bidra till att stoppa droger i posten så känner langaren Johan sig säker på att inte åka fast.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Än så länge så har jag ju skickat hela året och det är ingen skillnad. Det kommer fram snabbt och prydligt och utan problem. Lagen har varit i kraft nu i nio månader. Så någonting borde man ju sett, man borde hört någonting, säger ”Johan”.

Det var en enig riksdag som klubbade igenom ändringarna i postlagen som ska göra det möjligt för alla som hanterar brev och paket att larma polisen om de misstänker något olagligt innehåll.

En miljon brev med droger

Narkotikaförsändelser via brev och paket ökar varje år, enligt polisen så är det omkring en miljon försändelser som innehåller droger som går genom den svenska posten varje år. Mindre brev skickas direkt hem till folks brevlådor, medan större brev och paket lämnas över till ombud där dom kan hämtas ut. Det är alla dessa försändelser som den omarbetade postlagen, som innebär lättnader i tystnadsplikten, är tänkt att förhindra, bland annat med hjälp av postombuden som pekas ut av polis och tull som viktiga delar i det arbetet.

Flödet utifrån och in i landet är det tullen som har möjlighet att stoppa. Vi träffar Tullkriminalens chef för område Väst, Ingela Östmark, på en av postterminalerna.

– Trenden är fortsatt mycket beslag i post- och kreditflödet. Mycket varor, alla typer av varor. Det är allt från ja, som sagt, cannabis, Tramadol och den typen av narkotikaklassade läkemedel, är fortfarande väldigt mycket. Vi har farliga föremål. Så ja, det är en stor marknad som vi försöker stoppa. Varje dag vi är på jobbet. Så att det sen landar på ett utlämningsställe, ja, då har du ju ändå passerat våra kontrollmöjligheter. Och så klart att vi inte upptäcker allt i detta enorma flöde. Det är vi ju medvetna om, säger Ingela Östmark.

Postföretag och postombud blir kurirer

”Johan” har under nio års tid skickat droger till sina kunder, som han kallar det. Han menar att paketen oftast kommer fram.

– Med tanke på hur riskfritt det här är för mig, att bara lägga ett paket på lådan, så är det värt att få lite svinn. Så det gör ingenting. Så Postnord är väldigt pålitliga. Jag tycker att dom sköter sig väldigt bra.

På Postnord är Alexis Larsson säkerhetschef. Han tycker att det är beklagligt att det levereras olagligt innehåll i de brev och paket som de hanterar.

– Det är ytterst tråkigt att han använder våra försändelser för sin kriminella verksamhet.

Mikael driver en liten butik på Hisingen i Göteborg. Han är också postombud. Hos honom hämtades det ut flera kilo cannabis för några år sedan. Sen dess har den nya lagen trätt i kraft men Mikael känner att han inte fått någon information om den, han skulle också gärna ha velat veta att hans butik har använts i de här sammanhangen.

– Om jag vetat något hade jag kunnat prata med mina anställda också. Men tyvärr har jag inte blivit meddelad detta.

En ny trend har nått Sverige. Att ha hundar med så mycket varg-dna i sig som möjligt. På grund av att lagen är otydlig finns varghybriderna mitt ibland oss.1/3

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kaliber granskar kulturen kring varghundar och kommer fram till att det finns varghundar med betydligt mer varg-dna i sig än vad lagstiftaren har tänkt.

Varga har levt länge omgiven av sina varghundar, men kärleken till dessa djur har lett till konflikter och rädsla i samhället runt omkring.

Petra Ahlgren och hennes grannar levde i flera år med skräcken för varghundar som ibland rymde från sina inhägnader.

Den vilda aveln är en serie i tre delar.

Serien görs av produktionsbolaget Imperiet Media.

Reportrar Sophia Djiobaridis och Josephine Freje.

Slutmix: Emil Drougge

Producent: Malin Marcko

Äntligen har det blivit dags för Ylva och radioagenterna att ta tag i ett nytt mysterium! På biografen Bikupan händer det saker som kräver utredning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Radioagent Fritiof, 6 år från Lund, gör sin första agentinsats och hjälper Ylva vidare.

Tjuven har lämnat en lapp. På ena sidan står det 1 och 9, på andra sidan står det BILJETT. Vad kan det betyda?! Hör av dig till Ylva!

• Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad du heter, hur gammal du är och var du bor.

• Mejla in till radioagent@sverigesradio.se

durée : 00:09:48 - Des vies françaises - par : Charlotte PERRY - A 54 ans, Valérie habite dans un cabanon qu'elle retape au milieu de la forêt. Récit de la vie d'une femme libre et sans attache, qui, suite à la perte de son emploi, a fait le choix de vivre en parfaite autonomie, sans argent, ni aides sociales. - réalisé par : Céline ILLA

En utrotning är inte en vanlig död det är en större död. Arter som funnits på vår planet i miljoner år finns plötsligt inte alls. I del 1 följer vi mammutens, uroxens och vandringsduvans öde. Vi följer också med författaren Torill Kornfeldt till Sibirien, och funderar på varför det tar så lång tid att förstå att vi människor kan utplåna hela arter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
Jurassic Park
Dokumentär: The Real Jurassic Park
SVT Rapport
Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud
Natural History Museum, London
Världens historia på tre minuter, SVT
The Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead Species
TED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?

USApodden Historia om det amerikanska inbördeskriget 1861 1865. Del 1 av 2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På 1860-talet rasade ett blodigt inbördeskrig i Nordamerika sedan sydstaterna brutit sig ur USA i ett försök att försvara rätten att äga slavar. Det amerikanska inbördeskriget är en avgörande period i USA:s historia som förklarar många av de politiska konflikter vi ser idag.

I den första av två delar tittar USApodden Historia närmare på tiden innan kriget och hur spänningarna kring slaverifrågan nådde bristningsgränsen. Var det självklart att USA skulle hamna i ett inbördeskrig? Och hur motiverade sydstaterna ägandet av andra människor som slavar?

Om USApodden Historia

USApodden Historia är en serie specialpoddar från USApodden. Tillsammans med expertgäster blickar vi bakåt mot de händelser och personer som format USA till det land det är i dag.

Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och Ola Larsmo, författare och USA-kännare.

Programledare: Sara Stenholm

Producent: Viktor Mattsson

Tekniker: Adam Alvin

Musik: Judy Collins - Glory Glory Hallelujah samt Pete Seeger - John Brown's Body

Med ljud från: CSPAN och filmen "Harriet" (Focus Features)

Tsatsiki och Morsan är äntligen på väg för att träffa Pappa Bläckfiskaren. De har rest långt. Först flyg, och sen båt till byn Agios Ammos. Det är varmt i Grekland tycker Tsatsiki, nästan för varmt..!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Del 1 av 20 av "Tsatsiki och Farsan" i uppläsning av Rebecca Scheja.

Barnradions sommarföljetong bygger på barnboken med samma namn, skriven av Moni Nilsson.

FRÅGOR till avsnittet:

- Beskriv Tsatsiki och Morsan, hur ser de ut? Hur gamla är de? Vad har de på sig?

- Hur känner sig Tsatsiki på båten mot Agios Ammos?

Medverkande

Författare: Moni Nilsson
Uppläsare: Rebecca Scheja
Musik: Björn Olsson
Illustrationer: Maria Källström
Producent: Klara Grape, Barnradion

Har du någonsin undrat var alla bortglömda drömmar tar vägen? Följ med Loreen på en upptäcksfärd till drömlandet! Tänk om ni hittar din egen dröm?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Serien sändes första gången sommaren 2015.

Om serien

Om du blundar ser du mer är en interaktiv drömvandring där den som lyssnar är med och skapar upplevelsen. Vi guidas in i det okända, på jakt efter glömda drömmar och borttappade minnen.

Vi lär oss att sväva i luften, styra våra drömmar, prata kurdiska och återkalla minnet av vår egen födelse, med artisten Loreen som guide.

Regissören och ljudkonstnären Maja Salomonsson har bjudits in för att skapa en egen form av radiodrama. Med stor erfarenhet av soundwalks, hörlursverk och rumsliga installationer har hon specialskrivit två vandringsdraman för barn mellan 9 och 12 år.

För första gången möter soundwalkformen eterradio i syfte att skapar en ny typ av lyssningsupplevelse. I tvära kast mellan humor och allvar tas vi med på en inre resa där allt kan hända.

Så här säger regissören Maja Salomonsson själv om föreställningen:

”Jag vill aktivera lyssnarens egen föreställningsförmåga och använda barnens fantasi som medskapande kraft i berättandet. Första delen utspelar sig i drömlandet där lyssnaren får vara med och skapa sin egen dröm.

I andra delen tas lyssnaren med på en vandring in i de borttappade minnenas skog. Mot slutet leds lyssnaren fram till att hitta sitt eget borttappade minne.”

Hör historien om Harald Hårdråde, legoknekten i Bysans som svurit på att hämnas sin bror, Olav den helige, och bli kung över Norge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historien om Harald Hårdråde: legoknekten i Bysans som blev kung över Norge

Vid slaget i Stiklestad år 1030 bevittnar tonåringen Harald Hårdråde hur hans bror, kung Olav, dräps på slagfältet. Harald svär på att hämnas sin brors död, men tvingas tillsammans med sin skald, Torulf, i landsflykt. Han tar värvning hos den bysantinske kejsaren i Konstantinopel, där han snabbt stiger i graderna och blir en berömd krigare. Men Haralds stora mål kvarstår: att återvända till Norge och
tvinga norrmännen att erkänna honom som kung.

Vikingar är en dramatiserad podd om de viktigaste och mäktigaste personerna under vikingatiden. Vissa av dem har bara funnits i vikingarnas egna legender medan andra har levt i verkligheten och format historien. Vikingar är en podd i nio delar av Sveriges Radio och började sändas 2022.

Berättare: Gustaf Skarsgård

I rollen som Haralds skald: Claes Ljungmark, skådespelare
Kompositör: Matti Bye
Vinjett/ledmotiv: Matti Bye/El Perro del Mar

I redaktionen:

David Rune, producent, ljuddesign och manusbearbetning
Lollo Collmar, manus
Emelie Rosenqvist, regi och manusbearbetning
Mathilda von Essen, medskapare
Ludvig Jansson, tekniker
Erika Strand-Berglund, programkoordinator
Fredrik Nilsson, slutmix
Ulla Svensson, exekutiv producent
Caroline Pouron, initiativ och idé

Vikingar är producerat av Sveriges Radio med stöd av NRK, DR, RUV och Nordvision. Formatet är skapat och utvecklat av Ulla Svensson, Emelie Rosenqvist, Mathilda von Essen och David Rune.

Hör historien om Ingegerd Olofsdotter: kungadottern som ställdes inför ett omöjligt val och valde att gå sin egen väg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historien om Ingegerd Olofsdotter: kungadottern som blev Kievs drottning

I början av 1000-talet är Svea Rike en förkristen plats, där asatro och kristendom lever i samexistens – men också ger upphov till konflikter. Kungadottern Ingegerd Olofsdotter tvingas in i spelet om makten när hennes pappa, kung Olof Skötkonung, hotas från dubbla håll. Som Svea Rikes kung ligger han i strid med både asatroende och den norska kungen Olav Haraldsson. När Ingegerd en dag söker upp den norska kungen ställs hon plötsligt inför ett omöjligt val.

Vikingar är en dramatiserad podd om de viktigaste och mäktigaste personerna under vikingatiden. Vissa av dem har bara funnits i vikingarnas egna legender medan andra har levt i verkligheten och format historien. Vikingar är en podd i nio delar av Sveriges Radio och började sändas 2022.

Berättare: Gustaf Skarsgård

I rollen som Ingegerd: Emelie Rosenqvist, skådespelare
Kompositör: Matti Bye
Vinjett/ledmotiv: Matti Bye/El Perro del Mar

I redaktionen:

Emelie Rosenqvist, regi och manusbearbetning
Lollo Collmar, manus
David Rune, producent, ljuddesign och manusbearbetning
Mathilda von Essen, medskapare
Ludvig Jansson, tekniker
Erika Strand-Berglund, programkoordinator
Fredrik Nilsson, slutmix
Ulla Svensson, exekutiv producent
Caroline Pouron, initiativ och idé

Vikingar är producerat av Sveriges Radio med stöd av NRK, DR, RUV och Nordvision. Formatet är skapat och utvecklat av Ulla Svensson, Emelie Rosenqvist, Mathilda von Essen och David Rune.

Shirin och hennes föräldrar ska flytta från lägenheten i förorten Nypongård till det lilla samhället Rubånger. Men Shirin vill inte lämna sin bästis och inte bo i det konstiga huset hon råkat välja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Julkalendern Bergvaktarens hemlighet passar för ca 7-13 år och går att lyssna på till januari 2024.

På julkalenderns hemsida finns dagens fråga, pyssel och ljudklipp att lyssna på.

Medverkande

Manus: Ylva Hällen och Sara Edwardsson
Röster i detta avsnitt: Agnes Ahlkvist, Sara Cheikh, Fadi Alsuhaili, Therese Lindberg, Siham Shurafa och lucköppnare Ylva Hällen
Illustration: Mattias Olsson
Producenter: Pernilla Kommes och Linda Jones

För alla medverkande se julkalenderns hemsida.

Dagens fråga:

Shirin och hennes föräldrar ska flytta från lägenheten i förorten Nypongård till det lilla samhället Rubånger. Men Shirin vill inte lämna sin bästis och inte bo i det konstiga huset hon råkat välja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Julkalendern Bergvaktarens hemlighet passar för ca 7-13 år och går att lyssna på till januari 2024.

På julkalenderns hemsida finns dagens fråga, pyssel och ljudklipp att lyssna på.

Medverkande

Manus: Ylva Hällen och Sara Edwardsson
Röster i detta avsnitt: Agnes Ahlkvist, Sara Cheikh, Fadi Alsuhaili, Therese Lindberg, Siham Shurafa och lucköppnare Ylva Hällen
Illustration: Mattias Olsson
Producenter: Pernilla Kommes och Linda Jones

För alla medverkande se julkalenderns hemsida.

Dagens fråga:

Välkomna till Radioapans egen julkalender! Här öppnar Radioapan en ljudburk varje dag med ett hemligt ljud i. Det första ljudet är något kan man höra på en bondgård. Var med och gissa!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spetsa öronen och kom ihåg – alla gissningar är apiga!

Om serien och vår QR-kalender

Radioapans ljudkalender är en lekfull julkalender med 24 avsnitt för de minsta.

I varje avsnitt öppnar Radioapan en ljudburk från sitt stora skafferi – och lyssnarna får vara med och gissa vad det är som låter. Rätt svar presenteras nästa dag.

Vi hoppas att kalendern ska kunna bli en mysig lyssningsstund tillsammans, hemma eller på förskolan.

Vi släpper ett avsnitt om dagen 1-24 december.

Ljudkalendern passar för ca 3-6 år.

Till ljudkalendern finns en fin kalenderbild att skriva ut och sätta upp. Läs av dagens QR-kod med en mobiltelefon eller surfplatta så kommer ni direkt till dagens avsnitt.

Medverkande

Manus: Kristina Pérez och Jesper Lundqvist
Regi: Lina Svanberg, Munck Studios
Tack till: Hanna Scheja, Axel Adelöw, Sonja Lif och Allan Söderström, Jakob Munck och Karin Strand
Illustrationer: Patrik Lindvall och Ingrid Flygare
Producent: Kristina Pérez, Barnradion

Hör historien om Gudrid Thorbjörnsdotter och upptäcktsresan som tar oss ända till Nordamerika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sagan om Gudrid Thorbjörnsdotter och upptäcktsresan till Amerika

I samband med Islands kristnande, runt år 1000, beger sig Gudrid Thorbjörnsdotter iväg på en livsfarlig seglats över havet – för att skapa sig ett nytt liv i Vinland, nuvarande Newfoundland. Men färden mot den nya kontinenten kommer att bli allt annat än enkel.

Vikingar är en dramatiserad podd om de viktigaste och mäktigaste personerna under vikingatiden. Vissa av dem har bara funnits i vikingarnas egna legender medan andra har levt i verkligheten och format historien. Vikingar är en podd i fyra delar av Sveriges Radio och började sändas 2022.

Berättare: Gustaf Skarsgård

I rollen som Gudrid: Anna Greta Sigurdardottir, skådespelare
Kompositör: Matti Bye
Vinjett/ledmotiv: Matti Bye/El Perro del Mar

I redaktionen:

Emelie Rosenqvist, producent, manus och regi
Mathilda von Essen, producent, manus och regi
Lollo Collmar, manusbearbetning
Ludvig Jansson, ljuddesign
David Rune, exekutiv producent
Ulla Svensson, exekutiv producent
Erika Strand-Berglund, projektledare
Johan Hörnqvist, slutmix
Caroline Pouron, initiativ och idé

Vikingar är producerat av Sveriges Radio med stöd av NRK, DR, RUV och Nordvision. Formatet är skapat och utvecklat av Ulla Svensson, Emelie Rosenqvist, Mathilda von Essen och David Rune.