byn

Det är visionsmöte i föreningslokalen i byn Tolg. Förra mötet med sockenrådet födde den mobila samåkningen, anslagstavlorna och musikpuben. Vad krävs nu för att fortsätta driva utvecklingen framåt? Ett program av Ola Hemström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Byn Tolg utanför småländska Växjö  är en av de där byarna folk väljer aktivt. En by med rykte om sig att vara drivande. I många svenska landsbygder är urbaniseringen sedan länge över, om man med urbanisering menar flytten från glesbygd till storstad. Nu handlar det istället om att möta andra framtidsutmaningar. Vi möter bland annat odlaren Maja Söderberg som ser det odlande lokalsamhället som ett sätt att möta klimatutmaningarna. Och så blir det visionsmöte i föreningslokalen där en av bilderna av byn är en man med lite för stor mage. Varför det?

Producent för serien "Den moderna byn" är Ola Hemström. Har du tankar eller vill höra av dig till de medverkande, maila gärna till Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Det började med en buss och Sveriges minsta konsthall och fortsatte med en station och några av byns problemfastigheter. I Röstånga startade man aktiebolag för att ge byn makten över utvecklingen. Ett program av Ola Hemström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Det är viktigt att mobilisera brett och låta människor få vara delaktiga på sina egna villkor" säger Anna Haraldsson Jensen.

Hon är engagerad i den ideella föreningen "Röstånga tillsammans" som i sin tur startat byns eget aktiebolag. Röstånga utvecklingsaktiebolag (RUAB). Ett verktyg för att utveckla bygden, som hon ser det.

Ola Hemström har besökt två byar där man valt nya vägar framåt. För i många landsbygder har urbaniseringen sedan länge upphört, om man med den menar flytten från glesbygd till storstad. Nu är det andra stora framtidsfrågorna som står i fokus.  
Men hur gör man för att gå framåt tillsammans?

Har du frågor eller vill höra av dig till medverkande, maila gärna seriens producent. Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Rörliga bilder, en självklarhet idag men en sensation för drygt 100 år sen. En disig mörk oktoberkväll i början på 1900-talet visades för första gången film i Sönnebo socken i Småland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polcirkelns Lantgård i Juoksengi är ett av de få jordbruk med mjölkkor som överlevt de senaste åren i Övertorneå. De fick stöd från byborna som köpte aktier i gården och nu drivs gården som aktiebolag

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Janne Malmström är en av de fyra bönder som driver Polcirkelns Lantgård med 200 mjölkkor. Han har varit mjölkbonde sedan han var 15 år.

Då när jag började 1980 var vi över hundra bönder i Övertorneå kommun och hade eget mejeri. Nu är vi fem kvar. Det är en sorglig utveckling, men så är det.

Janne hade 20 kor och jobbade i princip alla dagar varje år. Men så en dag kom han och några av hans vänner på idén att gå ihop och skapa ett större jordbruk med fler kor och där byborna skulle kunna köpa in sig med aktier. Nu har lantgården 183 aktieägare. 

Tomas Mörtberg blev en av de fyra bönder som drev idén och skapade Polcirkelns Lantgård. Han hade själv blivit allergisk mot kor men tilltalades av idén och blev gårdens vd.

Vi satt in en annons i den lokala annonsblaskan och skrev att vi tror inte att du blir miljonär om du satsar här, men däremot så lovar vi att du kommer att ha öppna ängar och kunna se älven.

Intresset blev jättestort. Och nu idag har fikarummet i ladugården blivit en sorts samlingsplats för de som satsat i gården.

Vi hade inget att förlora. Nu har vi öppna landskap och folk tror på byn igen.  

En av aktieägarna.

De svenska mjölkbönderna är i djup ekonomisk kris vilket bland annat beror på världsmarknadens prissättning av mjölken som sänker lönsamheten. Och Polcirkelns Lantgård, som existerat i tio år, har också haft en tuff resa. Bönderna har fått ta personliga lån för att få det hela att gå ihop och nyligen kom ytterligare en smäll. Den tidigare geografiska indelningen för stödområden som varit gynnsam för bönderna vid Polcirkeln har fått en ny indelning som slår hårt mot grannbyn. EU föreslår att stödområdena ska baseras på SMHI:s temperaturmätningar vilket till exempel kommer att slå hårt mot grannjordbruket 2 mil söder om Jouksengi. De får 61 öre mindre i bidrag per kg mjölk.

Helt jävla obegripligt!

Tomas Mörtberg

Programmet är gjort av Gunilla Nordlund
Tendens@sverigesradio.se

Detta är berättelsen om när ett av världen största rockband, AC/DC, gjorde sin omskakande Sverigepremiär 1976, som pausunderhållning till dansbandet Jigs på den lilla dansrotundan Cortina i villasamhället Vinberg. Ett möte mellan svensk dansbandskultur och rockbandet från helvetet. Denna P4 Dokumentär är gjord av Ola Hemström och sändes i en längre version i P4 2010.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klockan elva på kvällen lämnade dansbandet Jigs dansbanan Cortina i villasamhället Vinberg för att ta paus.  Den välklädda danspubliken gick efter en läsk när det okända bandet AC/DC från Australien äntrade scenen för att ta hand om pausunderhållningen.
Det sägs att gatlyktorna blinkade ända ner till Falkenberg och att publiken drog sig undan i ren förskräckelse  när rockbandet AC/DC drog igång sin första konsert i Sverige, den där kvällen.
Och inte blev det lättare av det som hände sen - där på scenen.

Den kvällen förändrade livet för ett gäng unga femtonåringar som tog cykeln till Cortina, en varm halländsk sommarkväll 1976.

ola.hemstrom@sverigesradio.se

Elvira och Sebastian besöker de arga grannarna för att få veta mer. Kampen börjar på allvar!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är begravning. Problemet är bara att det redan ligger en lemlästad kropp i graven. Vem är han? Och hur har han hamnat där? Detektiverna i P1 har kallats in för att lösa gåtan. I sjunde programmet av Detektiverna i P1 gästas Jessika Gedin av Anna Serner och Stephan Mendel-Enk. Kan en filminstitutchef och en journalist/författare lösa mordgåtan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

-Jobbigast har det nog varit för min man, han lever mellan två eldar. Det säger Diana som är född och uppvuxen i Malmö med kroatsiska föräldrar men lever idag i en liten bergsby i norra Kroatien. Hon bor där med sin man och sina tre barn på sina svärföräldrars lilla gård - vägg i vägg med en svärmor hon inte längre pratar med. I tio år har kampen pågått. Kampen att få ha ett eget familjeliv i ett land där svärdottern av traditionen ska ta hand om sina svärföräldrar - på deras villkor. Diana har vägrat och i stället lyckats införa flera av sina egna sveska vanor och tradtioner - allt ifrån luciafirande i den folkdansgrupp hon startat till maken Patars debut med damsugaren. En resa i både tid och rum. Hem till trakten där hennes egen far en gång föddes, dit hon själv återvände 20 år gammal.Reporter Madeleine Fritsch.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.