tendens

De lokala partierna finns i hälften av landets kommuner och får alltmer inflytande. Men vilka är det som startar ett helt nytt parti?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Tendens två program om lokala partier handlar det om människor som brinner för sin ort eller sin kommun. De tror att just deras parti har de bästa lösningar på de kommunala problemen och de är beredda att jobba hårt för kommunens bästa. I det första programmet möter vi Frida Edholm som aldrig tänkt tanken att engagera sig politiskt, men som på några månader blev en av Vadstenas ledande politiker när partiet Konsensus Vadstena gjorde oväntad succé i valet 2014. Veteranen Owe Fröjd har sen 1990 talet lett Bålstapartiet i Uppland och hoppas nu att det här blir hans sista valrörelse. Statsvetare Gissur Erlingsson beskriver fenomenet lokala partier som en paradox och deras ledare som eldsjälar:

- Det finns inget rationellt bakom beslutet att starta ett eget parti.

Tendens serie om lokala partier är gjord av Åsa Furuhagen

asa.furuhagen@sverigesradio.se

Emma älskar japansk populärkultur och cosplay. Hon klär ut sig till olika karaktärer från serier och datorspel, i dräkter som hon själv skapar. Cosplay är en färgsprakande subkultur som bara växer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Jag har alltid tyckt om att klä ut mig, det är roligt att låtsas vara någon annan för ett tag. Man får lite mer självförtroende när man har på sig en snygg dräkt och har fixat sitt hår och sitt smink, säger cosplayaren Emma, 25 år.

Cosplay är en sammanslagning av orden costume och play och har sitt ursprung i Japan.  Det är en stor rörelse i världen. Det hålls hundratals konvent och många tävlingar på professionell nivå. 

I Sverige träffas cosplayare årligen på ett stort konvent, Närcon.

- Här delar alla med sig av sina erfarenheter inom nördkultur av olika slag, säger Martin Lord, krisansvarig på Närcon.

Programmet är gjort 2018 av Cecilia Ekman
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Musik: Lars Ekman

Varje sommar flyttar Maninna Råland in i grottan, helt utom syn- och räckhåll för någon annan. Hon säger att hon skulle bli psykiskt sjuk eller till och med dö om hon inte fick bo där varje år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Om jag inte skulle ta hänsyn till mina instinkter och uppleva vildlivet, skulle jag nog bli psykiskt sjuk. Kanske till och med dö, säger Maninna Råland som upp till sex månader om året bor i en grotta hon själv grävt ur för hand och inrett på eget sätt.

Att somliga har ett slags längtan till ett annat liv och väljer utanförskapet, kanske kan ses som underligt eller som en frisk reaktion på ett allt sjukare samhälle. Maninna struntar i vilket - för hon är aldrig så lycklig och lugn som i grottan. 

Programmet är gjort 2011 av Anja Kontor och Johanna Fellenius.

Leo är bara 14 år när han dras in i den undre världen. Pengar, status och dyra märkeskläder lockar och Leo är beredd att göra vad som helst för att få det han vill ha, bara summan är den rätta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. 

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien.

Programmet är gjort 2018.

Han kallar sig medlare och domarna han förkunnar kan inte överklagas. Hans kunder är både brottslingar och offer som varken litar på polis eller rättssystem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. 

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien.

Programmet är gjort 2018.

Alex är småföretagare i drogbranschen och odlar cannabis i lägenheten. Han är på en marknad där konkurrensen är hård och många gånger dödlig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. 

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Programmet är gjort 2018.

Här kan du höra Karwan Faraj berätta om varför han gjort serien.

Samirs bror rör sig i kriminella kretsar och har en förmåga att reta upp fel personer. Varje gång det händer måste Samir och familjen rycka in för att lösa brorsans problem. Och det kostar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters. 

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien.

Programmet är gjort 2018.

Hälften av eleverna i nian klagar på oro, stress, nedstämdhet, ont i magen och huvudet. Något måste göras. Vilka behöver hjälp av BUP och vilka behöver redskap att hantera vanlig tonårsångest?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringens samordnare för psykisk hälsa föreslår tillsammans med ungdomsorganisationer att skolan börjar undervisa i psykisk hälsa. Finland och Kanada gör det. Men hur ska lärarna hinna med det också? Tidigare försök med så kallad livskunskap förskräcker.

Det här är den andra debatten efter serien Ung Ångest som sänder här i Tendens kortdokumentärer våren 2018.

Debattörer:

Mårten Granlund, volontär

Isak Skogstad, högstadielärare och opinionsbildare inom skolområdet

Louise Aronsson, verkar inom den ideella organisationen Tilia som arbetar för ungas psykiska hälsa

Alfred Skogberg, generalsekreterare Suicide Zero, en ideell organisation som arbetar för att minska självmorden

Anette Wickström, lärare och docent i tema barn med inriktning medicinsk antropologi

Kerstin Evelius, regeringens nationella samordnare inom psykisk hälsa

Programledare: Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent.

Producent: Helena Huhta

I nian fick Kerstin Gunnarsson plötsligt sådan ångest att hon ville dö. Skolsköterskan blev räddningen. Kerstin fick ringa utanför arbetstid och hjälpa till med skolsköterskans hästar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kerstin Gunnarsson, 16 år, mejlade till Tendens efter serien Ung Ångest, som sändes i april. Hon ville berätta sin historia.

– Det som hjälper är när man känner att någon bryr sig på riktigt, säger hon.

Programmet är gjort av Lollo Collmar i augusti 2018.

Hit kan du vända dig:

Inger sätter sig i taxi tre gånger i veckan för att åka 60 mil och få den för henne livsnödvändiga dialysen. Resan och behandlingen tar mer än nio timmar varje gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet gjordes 2018 av
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Anki Jansson fick nog en dag. Som förskollärare tyckte hon att både barn och personal fick det allt sämre i förskolan i för stora barngrupper med för få vuxna. Så hon sa ifrån och startade ett uppror.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det började med att Anki Jansson tillsammans med en kollega klev upp på en scen under en utvecklingsdag för förskolan i sin hemkommun Örebro och sa vad hon tycker om situationen i förskolan. Sedan startade hon facebookgruppen Förskoleupproret som i dag består av över 30 000 medlemmar från hela landet. Föräldrar och studerande har också startat egna undergrupper.

Reportern Johanna Sjöqvist Harland såg hur Förskoleupproret dök upp med sina orangea tröjor här och där i media och blev nyfiken. Vilka är de och vad gör de uppror mot?

De som läser delar ur upproret är personer som inte själva har med upproret att göra. 

Programmet är gjort 2018 av Johanna Sjöqvist Harland.

Kulla kyrka är full av minnen för Sonja Björklund. Här ligger stora delar av hennes släkt och bekanta begravna. Hon skulle gärna gå i kyrkan oftare men för det mesta står den tom och kall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Lagunda församling i Uppland finns tio medeltida kyrkor men bara drygt 3400 medlemmar. Sonja Björklund är en av dem. Kulla kyrka betyder fortfarande mycket för Sonja och hon önskar att den kunde få lite liv igen. Men kyrkan har flera sprickor och frågan är hur den lilla församlingen ska ha råd att ta hand om de många landsbygdskyrkorna som kräver så mycket underhåll?

Men det är inte bara på landet som det finns tomma kyrkor. I många församlingar funderar man på vad man ska göra med oanvända kyrkor och församlingshem - sälja, stänga till dem eller kanske till och med börja riva? Eller kan man börja använda husen till något annat? Det här är en av de stora utmaningarna för Svenska kyrkan eftersom kostnaderna för fastigheterna ökar och tar en tredjedel av organisationens budget.

Programmet är gjort av Åsa Furuhagen och sändes första gången den 20 juni 2016. Efter det har Kulla kyrka renoverats och har nu öppet lite oftare med fler gudstjänster.

I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska få höra igen. Åsa Furuhagen berättar om sina resor i det nya religiösa Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Att vara religiös kan betyda olika för olika människor och det tycker jag är spännande, säger Åsa Furuhagen. Det kan handla om identitet, kultur, tradition, tro och riter. I dagens Sverige möts många fler religioner än när jag var barn på 1970 talet. Det skapar möten men också konflikter. Ofta berättar vi om religion som konflikt och politik, men jag vill berätta om levd religion i dagens Sverige.

I Reporterns val åker vi idag till Trollhättan i kortdokumentären Oron hos shiamuslimerna i Trollhättan. Där finns en av de äldsta moskéerna i Sverige - en shiamuslimsk moské som brändes ner av rasister 1993. Den byggdes av en grupp shiamuslimer med indiskt ursprung som levt länge i Uganda, men när diktatorn Idi Amin på 70 talet körde ut alla asiater från Uganda, hamnade en grupp här i Sverige. Anwar Alladin som tidigare var ordförande för Trollhättans shiamuslimer är samhällsvägledare i förorten Kronogården. Tendens reporter Åsa Furuhagen träffade honom på medborgarkontoret Kronan som ligger i samma hus som Kronans skola - då hade det gått en månad efter det rasistiska hatbrottet på skolan i oktober 2015 då tre personer mördades.

I norra Norrbotten kraschade en jätte till meteorit för 100 - 800 000 år sedan. Det pågår nu en kapplöpning om de dyrbara bitarna som ligger gömda i moränen, först till kvarn kan bli riktigt rik...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kitkiöjärvi har drygt 40 invånare och sommaren 2018 drygt 60 tillresta meteoritjägare från 8 olika länder, här för att söka lyckan.   

För mellan 100 - 800 000 år sedan landade en meteoritsvärm här i området. Det är resterna av en kollision som skedde för 400 miljoner år sedan i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. 

Första delen av denna järnmeteorit hittades 1906 men först början av 2000-talet får folk upp ögonen för den skatt som ligger här. Idag är Kitkiöjärvi något av ett eldorado för meteoritjägare. 

För att hålla koll på att alla som gräver gör det med rätt tillstånd har Svea Skog anställt Ingemar Wikström som tillsynsman.

Vi följer med honom på jakt efter både meteoriter och jägare, ett sökande som visar sig vara mycket svårt. 

En kortdokumentär 2018 av joseph.knevel@sr.se

Den första miljonen var svårast och tog flera år att spara ihop. Idag lever Jan och Caroline sitt drömliv som ekonomiskt oberoende. De är experter på privatekonomi med tusentals följare på internet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Tänk att aldrig behöva längta efter semester, att ha ett liv du inte behöver ta semester ifrån.

– Vårt mål är att ha en fantastisk vardag, istället för att behöva en fantastisk flykt från vardagen.

Det säger Jan och Caroline Bolmeson i Malmö, som för tio år sedan bestämde sig för att skapa exakt det liv de själva drömde om att leva. Idag bor de i en egen stor villa i ett grönt område, arbetar tillsammans hemma i eget företag, har mycket tid för familjeliv och bestämmer själva när och hur de ska jobba.

– Pengar är inget man pratar om i vårt samhälle. Det är så mycket skam förknippat med pengar och många har dåligt samvete över sin ekonomi. Vi borde bli mer medvetna om hur vi själva kan ta makten över våra pengar och vad vi gör med dem, säger Jan Bolmeson.

Programmet är gjort 2018 av Lotta Malmstedt.

Harald Johansson har arbetat i sin skog hela livet. Han fortsätter att bruka den efter eget huvud, trots att utvecklingen därute går allt fortare. I Reporterns val tar Ola Hemström åter med oss dit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Maskinerna har alltmer tagit över i skogen och skogsarbetaren är numera ofta bunden till en joystick och en skärm. Men i Haralds skog i Björkenäs i Småland går livet vidare som det alltid gjort.
- Mitt liv har alltid varit skog Jag kan inte tänka mig något annat än detta, säger han själv.

I serien Reporterns val låter vi Tendens reportrar själva välja dokumentärer de vill att vi ska få höra igen.

Detta program av Ola Hemström sändes första gången den 21 oktober 2004. Den 8 januari 2005, bara några månader senare, kom stormen Gudrun och for fram genom Haralds skogar. Jätteträdet föll, tillsammans med mycket av den skog Harald tagit hand om genom åren.

- Den gamla granen ligger så fint därute i skogen, sa Harald när Ola Hemström tog kontakt med honom efter stormen.
Samlad och förvånansvärt lugn inför det naturkrafterna gjort när de for fram genom hans skogar.

Den 11 november 2016 dog Harald Johansson. Nu har dotterns familj tagit över skogen. En ny generation har tagit vid och livet går vidare i skogarna ute på näset.

Vill du höra Ola Hemström själv berätta om varför han valt just dessa program kan du lyssna på "Reporterns val - Ola Hemström, om att skildra landsbygden.".

Kontakt: ola.hemstrom@sverigesradio.se

I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska få höra igen. Ola Hemström berättar om att skildra en landsbygd i förändring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I reporterns val får ni denna gång möta mjölkbonden Ingmar Andersson i byn Björkenäs i Småland i kortdokumentären "Dagen då korna skulle bort" från 2000. Den presenteras av reportern själv, Ola Hemström, som i många år arbetat med att skildra en landsbygd i snabb förändring. Den här gången från sin egen hembygd. När berättelsen om Ingmars farväl till sina djur gjordes fanns det dryga 13 000 mjölkbönder i Sverige. Idag, 2018, är de runt 3600.  

Du kan höra alla Tendens kortdokumentärerna i sin helhet via Sveriges Radio Play. Programledare är Lollo Collmar.

Kontakt: ola.hemstrom@sverigesradio.se

I över 20 år har Teemu sett till att inte ha kontakt med sin familj. Nu gör den sig plötsligt påmind. Men det enda spåret familjen har är en övergiven campingplats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det andra programmet om Teemu vill hans familj ha kontakt med honom. I över 20 år har Teemus familj inte hört eller sett av honom. 

Ninos Chamoun är reporter i jakten på att hitta Teemu.

När samtliga boende på husvagnscampingen i Solvalla ska vräkas är det en man som vägrar lämna sitt hem. Teemu Suomalainen, hövdingen av Teemu-land.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Teemu-land består av fyra små stugor av trä, tre husvagnar och en buss från 1967. Bland tjuvgods, bråte, vitvaror och skräp finns Teemu som bott här i sex år.

- Där ute utanför grindarna är jag vem som helst men här i Teemu-land är jag kung, säger han.

Som självlärd elektriker har han sedan hyresvärden stängde av hans el ägnat allt mer tid åt att ordna ström och vatten för dagen. Han har utvecklat ett eget elverk.

Snart närmar sig nyårskiftet. Då ska de boende vräkas. Men Teemu tänker stanna kvar.

- Jag ska ingenstans.

Programmet är gjort av Ninos Chamoun 2016.

Hibak Thahir från Ogaden i Etiopien var bara 15 år när hon kom ensam till Sverige 2015. Hon är fast besluten att börja om sitt liv här, men saknar sin mamma, som finns någonstans i Afrika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I snart tre år har hon varit ensam här, Hibak som, liksom många andra unga asylsökande, kom till Sverige hösten 2015.

Hon måste ta ansvar för allting själv: boende, skola och jobb. Och hon måste vara beredd på att vänta länge på besked från Migrationsverket, om hon får stanna här eller inte.

Hennes mamma försvann i Afrika. Ska Hibak lycks hitta henne?

Det här är en berättelse ur P4-satsningen Ett nytt Sverige, som Sveriges Radio arbetat med sedan den stora migrationsvågen nådde Sverige 2015.

Programmet är gjort 2018 av Peter Johansson.