kriminella

En 32-årig domstolshandläggare på Attunda tingsrätt döms till ett år och nio månaders fängelse för bland annat grovt brott mot tystnadsplikten efter att ha lämnat ut hemlig information till en gängkriminell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid årsskiftet märkte polisen i Sollentuna att de kriminella i Turebergsnätverket inte betedde sig som de brukade när de fått tillstånd att ha hemlig telefonavlyssning mot dem. De började misstänka att någon läckte information till de kriminella.


Spåren ledde mot Attunda tingsrätt och en 32-årig domstolshandläggare som bland annat hade hand om hemliga tvångsmedel.


På torsdagen dömdes hon till ett år och nio månaders fängelse för ett grovt brott mot tystnadsplikt, ett grovt dataintrång, tre fall av brott mot tystnadsplikt och ett dataintrång. Hon friades på två punkter. Till Ekot säger kvinnans advokat att domen ska överklagas.

I domen skriver tingsrätten att de har vägt in att brotten i vissa fall har försvårat för polisen att utreda grov brottslighet. Kvinnan är den första som döms för grovt brott mot tystnadsplikt, en brottsrubricering som infördes 1 augusti.


Enligt åklagaren Per Nichols har hennes motiv till att lämna ut uppgifter varit att hon varit intresserad av en gängkriminell kille. Hon har själv sagt att hon var intresserad, men att han hotat henne att lämna ut informationen. Hon har nekat till att hon läckt de hemliga dokumenten.

Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana Melin

Producent: Jenny Hellström

Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Staten och de svenska kommunerna utnyttjas systematiskt av kriminella genom bedrägerier, korruption och infiltration. Hur kan det stoppas? Idag släpps en forskningsrapport från SNS.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Carina Gunnarsson, docent i statskunskap och Anna-Karin Sivberg, reporter på Ekot

Staten och de svenska kommunerna utnyttjas systematiskt av kriminella genom bedrägerier, korruption och infiltration. Hur kan det stoppas? Idag släpps en forskningsrapport från SNS.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Carina Gunnarsson, docent i statskunskap och Anna-Karin Sivberg, reporter på Ekot

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Falska inkomstuppgifter är en ny trend bland grovt kriminella. Åklagare och Skatteverket larmar om att kriminella köper sig till falska inkomstuppgifter för att lura polisen och ta del av välfärden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom så kallade ekobrottsspecialister kan kriminella runt om i landet köpa sig till falska inkomstuppgifter. Metoden är en nyckel in i legala strukturer och möjliggör flera olika typer av brottsupplägg.

Flera myndigheter vittnar om svårigheter att bekämpa brottsligheten och vill se mer förebyggande åtgärder. Om det fortsätter som nu riskerar skattemoralen att bli urgröpt, säger åklagare Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg.

- Till slut så kommer hela vårat välfärdssystem vara utmanat och de som gör rätt för sig kommer befogat ställa frågan, vad fan får jag för mina pengar?

Reporter: Robin Jonsson
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Viktor Papini
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

En orolig mormor blir uppringd av sitt barnbarn. Han säger att han hamnat i trubbel, att han behöver pengar. Men rösten tillhör inte honom. Faktiskt ingen alls. Ingen människa i alla fall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

AI-skapade röstkloner blir allt vanligare, och nu varnar svensk polis för att fenomenet redan är här.

Men samma teknik används av polisen. Algoritmerna avslöjar brottslingens ansikte och inom några år kan sex miljoner svenska pass vara scannade.

Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Mattias Pleijel
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Ansvarig utgivare: Nina Glans

Hör om paniken som bröt ut i Sverige när svenskarna trodde att EU ville höja priset på snus, om att regeringens första lagförslag mot kriminella gäng egentligen är förra regeringens förslag, om utrikesminister Billströms osäkra politikersvar i hur Natoförhandlingarna med Turkiet går, om vad som händer om Liberalerna vill avbryta samarbetet med regeringen och så hör du David göra Elvis- covers som du aldrig hört dem förr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben.

Producent: Sukran Kavak

Digital redaktör: Anton Lundholm

Programmet spelades in 2 december 2022.

Hör om paniken som bröt ut i Sverige när svenskarna trodde att EU ville höja priset på snus, om att regeringens första lagförslag mot kriminella gäng egentligen är förra regeringens förslag, om utrikesminister Billströms osäkra politikersvar i hur Natoförhandlingarna med Turkiet går, om vad som händer om Liberalerna vill avbryta samarbetet med regeringen och så hör du David göra Elvis- covers som du aldrig hört dem förr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben.

Producent: Sukran Kavak

Digital redaktör: Anton Lundholm

Programmet spelades in 2 december 2022.

Daniella började livet på andra sidan av lagen tidigt. Hon växte upp i en kriminell miljö och drogerna kom in i hennes liv. Under flera år var hon tillsammans med en ledare inom ett kriminellt nätverk och hon blev själv en del av brottsligheten. Sedan jag var ganska liten har jag varit en del av det där. Det har liksom varit ganska normalt för mig, berättar Daniella för I lagens namn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av maj släppte polisens nationella operativa avdelning - NOA  en rapport som handlar om kvinnors roll och delaktighet i kriminella miljöer. Där framkom att polisen och andra myndigheter ofta utgått från att kvinnor är offer - och därför har man missat att kvinnor faktiskt är mer delaktiga i grov brottslighet än vad man först trott.

– Det vi i första hand har kommit fram till är att det finns en klar uppfattning om att kvinnor har ett aktivt deltagande i kriminella miljöer. De utgör såväl möjliggörare som ledande aktörer i vissa delar, säger rapportförfattaren Anna Ekström vid Utvecklingscentrum Väst och fortsätter:

– De gömmer, förvarar och transporterar vapen exempelvis.

I lagens namn har träffat Daniella. För några år sedan var hon tillsammans med en ledare för ett kriminellt nätverk och var själv en del av nätverkets verksamhet.

– Jag fick en strategisk roll, att planera saker. Jag har märkt i den här världen att kvinnorna får ofta den här rollen, säger hon till I lagens namn.

I dag lever Daniella ett helt annat liv i en ny stad. Hör hennes berättelse om tiden i i nätverket.

*Daniella heter egentligen någonting annat och hennes röst har bytts ut.

Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Alexandra Sannemalm.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Linus Lindahl.

P3 Krim ger varje fredag nyhetsuppdateringar från veckan som gått. Vi tar upp de viktigaste händelserna, knyter an till tidigare avsnitt och blickar framåt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I P3 Krims nyhetsuppdatering den här veckan tar vi ett grepp om en polisrapport som visar att kvinnor har större delaktighet i de kriminella miljöer än vad man tidigare trott.

Rapporten beskriver att kvinnor sällan genomför det grova våldet, men kan verka planerande. De kan förvara vapen och droger eller sätta upp möten för personer som sedan faller offer.

I avsnittet intervjuas Sven Ahlbin som är verksamhetsutvecklare på nationella operativa avdelningen, Noa. Han är en av författarna till rapporten.

– Det kan vara att man hjälper till att arrangera. Till exempel att man förvarar gods, vapen, narkotika. Man gömmer, hyr bilar eller kanske i andra sammanhang står som ägare för olika former av bolagsformer som gör att de försvinner i det stora hela, säger Ahlbin om kvinnornas roll.

I rapporten står det bland att annat att det finns information om att kvinnor och män försöker infiltrera polisen genom att söka sig till polisutbildningen och civila anställningar.

– Vi har ju fått det till oss men har inte på något sätt kunnat kontrollera upp det. Så det är en av våra rekommendationer till polismyndigheten att på ett tydligare sätt titta på det här och se om det stämmer, säger Sven Ahlbin.

Programledare:

Evalisa Wallin

Viktor Ahldén

Producent: Linus Lindahl

Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

Tipstelefon: 0734-61 29 15

När Fredrik Eklöf flyttar in i bostadsrättsföreningen Ida i Rosengård Malmö är han säker på att han gjort ett bra affär och köpt ett tryggt hem. Några månader senare är föreningen på randen till konkurs och Fredriks och hans grannars lägenheter rasar i värde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är berättelsen om det som har kallats den värsta kapningen av en bostadsrättsförening i Sverige. Brf Ida i Malmö, en av Sveriges största bostadsrättsföreningar, hade ett gott rykte och en god ekonomi.

Men under hösten 2017 uppdagas det att det strömmar ut miljoner ur föreningen. Föreningens ordförande har lierat sig med ekobrottslingar, kapat föreningen och lurat till sig en kvarts miljard kronor.

Oron och paniken sprider sig i föreningen. Lägenheterna rasar i värde och det finns en överhängande risk att föreningen går i konkurs, vilket skulle innebära ekonomisk katastrof för de boende.

Men detta är också en berättelse om en förening, som mot alla odds, lyckas resa sig och hitta tillbaka – med hjälp av en hård pli på ekonomin och en stark gemenskap.

Reporter och producent: Anna Landelius

Programledare och producent: Ebba Granath

Ljudmix: Per-Emil Starklint Söderström

Kanal: P4 Malmöhus

Ansvarig utgivare: Sandra Martinsson

När Fredrik Eklöf flyttar in i bostadsrättsföreningen Ida i Rosengård Malmö är han säker på att han gjort ett bra affär och köpt ett tryggt hem. Några månader senare är föreningen på randen till konkurs och Fredriks och hans grannars lägenheter rasar i värde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är berättelsen om det som har kallats den värsta kapningen av en bostadsrättsförening i Sverige. Brf Ida i Malmö, en av Sveriges största bostadsrättsföreningar, hade ett gott rykte och en god ekonomi.

Men under hösten 2017 uppdagas det att det strömmar ut miljoner ur föreningen. Föreningens ordförande har lierat sig med ekobrottslingar, kapat föreningen och lurat till sig en kvarts miljard kronor.

Oron och paniken sprider sig i föreningen. Lägenheterna rasar i värde och det finns en överhängande risk att föreningen går i konkurs, vilket skulle innebära ekonomisk katastrof för de boende.

Men detta är också en berättelse om en förening, som mot alla odds, lyckas resa sig och hitta tillbaka – med hjälp av en hård pli på ekonomin och en stark gemenskap.

Reporter och producent: Anna Landelius

Programledare och producent: Ebba Granath

Ljudmix: Per-Emil Starklint Söderström

Kanal: P4 Malmöhus

Ansvarig utgivare: Sandra Martinsson

Linda H Staaf är chefen med en nyckelroll i kampen mot gängkriminalitet och skjutningar. Utifrån det hon ser – hur tar samhället bäst itu med problemen? "Det är inte fel att ställa krav. Att ställa krav är att bry sig", konstaterar hon.

Hon är chef för polisens underrättelseverksamhet NOA sedan 2015 och ledde den svenska delen av arbetet med Encrochat och Anon i den FBI-ledda operationen Trojan Shield, där 155 gängkriminella greps.
Den gången fick vi veta, men för det mesta får Linda H Staaf och hennes medarbetare nöja sig med internt beröm för sitt hemliga arbete. Hur leder, kommunicerar och motiverar hon som chef i en så känslig verksamhet?

Dessutom berättar Linda H Staaf om sina erfarenheter av att som kvinna ta sig till toppen i en mansdominerad miljö. 

Som chef arbetar hon mot utanförskap på arbetsplatsen: ”Utan det brister lojaliteten och det uppstår negativa tankar och dålig arbetsmiljö".

Linda H Staaf beskriver sig som introvert. "I perioder får jag kämpa för att inte stänga dörren till mitt rum."

Cissi Elwin ställer henne inför några olika dilemman. Hur mycket delar hon med sig av till en nära vän efter en skitdag på jobbet? Hur hanterar hon en hotfull situation när hon inte är i tjänst?

Skjutningarna och gängvåldet i Sverige ökar. Samtidigt söker sig allt fler personer till landets avhopparverksamheter och regeringen lovar stora satsningar. P3 Nyheter har följt kriminella avhoppare och granskat myndigheternas insatser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dokumentären färdigställdes den 28 oktober 2021, och gjordes av Johanna Heed. Producent är Love Ahlstrand.

Intervjuerna är gjorda under hösten 2021. Ibrahims röst är utbytt och lästes in av Ahmet Yaraman.

Louise och Thomas är tillbaka och har mycket att avhandla. Hur ska Löfvén motivera sig under hösten? Hur får man en fängslad person att sluta begå brott? Och varför har det börjat muddras i Mälaren?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vill Magdalena Andersson ta över som partiledare?

Stefan Löfvéns oväntade besked att han avgår i samband med partikongressen senare i höst, får Louise och Thomas att fundera mycket. Vilken nytta kan han ha av sin starka pliktkänsla, för att motivera sig under de kommande månaderna? Och hur säkra kan vi vara på att Magdalena Andersson vill ta över som partiledare

Hur motiveras tungt kriminella att sluta med brottslighet?

Många gängkriminella sitter fängslade just nu. Vad krävs för att tiden i fängelset ska bli inledningen till ett liv som laglydig samhällsmedborgare? Martin Lardén chef för Kriminalvårdens behandlingsenhet och legitimerad psykolog berättar bl.a. om hur kriminalvården för att motivera tungt kriminella att sluta med brottsligheten.

Muddring i Mälaren

Det har börjat muddras på flera håll i Mälaren, eftersom man vill att större fartyg med mer last än i dag ska kunna ta sig in till hamnarna i Västerås och Köping. Hur stora förändringar kan man göra genom att muddra? Och vilka risker finns det? Joel Smith, infrastrukturdirektör Sjöfartsverket vet det mesta om muddring.


Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Ulrika Lindqvist

Det råder en katt- och råttalek mellan polis och kriminella. Tekniken utvecklas och med den kriminellas sätt att kommunicera. Hack i häl ligger polisen, redo att avslöja metoderna för att få ett tillfälligt övertag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

“I lagens namn” tittar närmare på den tekniska utveckling som lett till att dagens kriminella kommunicerar på det sätt som de gör – med krypterade tjänster såsom encrochat.

Hur har utvecklingen sett ut? Hur har de kriminella anpassat sig och hur tacklar de rättsvårdande myndigheterna problemen?

Följ med i en berättelse om kommunikationskriget mellan polis och kriminella där du bland annat får höra Niklas, en föredetta kriminell, om hur han använde encrochat och andra krypterade system.

Niklas heter egentligen någonting annat. Hans röst är inläst av en professionell skådespelare.

Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Reporter: Lova Nyqvist Sköld

En exklusiv och dyr klocka kan signalera status och rikedom men också användas av kriminella för att tvätta pengar. I Stockholm har polisen också sett hur klockrånen går i vågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klockor av exklusiva märken kan vara både en statussymbol och en investering. Det är inte ovanligt att en märkesklocka som köps i början av ett år kan ha ökat i värde mot slutet av året om man bestämmer sig för att sälja den vidare. Det handlar om klockor som kan kosta hundratusentals kronor, ibland uppemot miljonbelopp eller däröver.

Värdet på armbandsuren gör dem också till ett populärt byte bland kriminella.

– Jag har 17 stycken bekanta som han blivit av med sina klockor, säger säkerhetskonsulten Tom Schuterman.

Han berättar att flera blivit rånade, till och med under pistolhot, och att det även handlar om personer som råkat ut för ficktjuvar. Men enligt Tom Schuterman kan det finnas ett stort mörkertal. Hans erfarenhet är att inte alla som blivit rånade gör en polisanmälan. I många fall är offret helt enkelt för rädd för att anmäla eftersom man är rädd för att rånarna ska söka upp dem.

Att köpa en exklusiv klocka kan också vara ett enkelt och snabbt sätt för kriminella att tvätta brottsvinster från sin kriminella verksamhet. Polisen upptäckte under utredningen av bedrägerier mot äldre att det kunde gå väldigt snabbt från att pengar överfördes till ett konto till att de användes för att finansiera ett exklusivt klockklöp.

– Förloppet från att de här pengarna omsätts är snabba mellan 30 till 60 minuter, så har då omsatt då med uttag och exempelvis det här klockköpet, säger Peter Magnusson, förundersökningsledare vid Stockholmspolisen.

Under våren 2021 har Länsstyrelsen gjort en särskild tillsyn mot butiker som säljer exklusiva klockor och smycken, med anledning av problemet med att brottsvinster "tvättas" genom att köpa exempelvis en dyr klocka. Förvaltningsrätten i Stockholm dömde tidigare i år tre urmakare att betala sanktionsavgifter på totalt 16 miljoner kronor för att de inte följt penningtvättslagen.

Programledare:

Evalisa Wallin

Viktor Ahldén

 
Medverkande:

Christian Alsberg, chef för utredningsgrupp på Norrmalm i Stockholm city

Peter Magnusson, förundersökningsledare Stockholmspolisen

Tom Schuterman, säkerhetskonsult

Alexander Wallenius, spaningschef polisen Stockholm city

Producent: Viktor Papini

Reportrar: Jill Eriksson & Lova Nyqvist Sköld

Ljudtekniker: Johan Hörnqvist

Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

Tipstelefon: 0734-61 29 15

Kriminella nätverk tjänar allt mer pengar på telefonbedrägerier. Pensionärer blir barskrapade och unga människor riskerar att dras in i grövre kriminalitet. Men huvudmännen åker sällan fast.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra året kom det in 213 000 anmälningar om bedrägerier till polisen. Det handlar om allt från annonsbedrägerier till identitetsstölder, kortbedrägerier och penningstvättsbrott.

En stor del av dessa brott är telefonbedrägerier - som de senaste åren ökar i omfattning. Det kallas även för vishing.

Tillvägagångssättet är manipulativt och utstuderat. Bedragaren ringer upp sina offer och lurar dem att skicka pengar via betaltjänsten Swish. Och det har blivit allt tydligare att den här verksamheten är en betydande del av de kriminella gängens försörjning.

2020 fick kriminella grupperingar in 160 miljoner kronor i brottsvinster. Det är en ökning på hela 41 procent från föregående år. Under de första fem månaderna i år tjänade bedragare mer än 126 miljoner kronor. I april uppgick brottsvinsterna till hela 35,6 miljoner kronor vilket är den högsta summan sedan augusti 2018 då det uppgick till nästan 39 miljoner.

Inflödet av bedrägeripengar har enligt polisen varit så stort för vissa kriminella grupperingar att de till och med kunnat dra ner på sin narkotikaförsäljning.

Inte sällan är det pensionärer som luras på sina besparingar och det är svårt att komma åt bedragaren. Istället är det ofta yngre målvakter som åker fast för att ha mottagit pengar som de sen tagit ut och lämnat från sig. Ibland vet de inte ens att de begår en brottslig gärning.

I lagens namn har spårat pengarnas väg från offret till de kriminella gängen och träffat både de som blivit lurade men också de som hjälpt bedragarna att ta ut pengar.

Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Producent: Viktor Papini