där

Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tokyo, torsdag.

Jag är på väg till ön Guam i västra Stilla havet. Där finns ett valspråk som lyder: ”Där Amerikas dag börjar”. För när de första solstrålarna når över horisonten och träffar kalkstensklipporna på ön är det fortfarande eftermiddag dagen innan i New York, femton timmar bakåt i tiden, 13 000 kilometer bort.

Under det brittiska kolonialväldets storhetstid sades det att solen aldrig gick ner över det brittiska imperiet. Det gäller även för USA idag.

Med undantag för några år av japansk ockupation under andra världskriget har Guam varit amerikanskt sedan ön erövrades från spanjorerna under det spansk-amerikanska kriget 1898. FN kallar ön för ett icke-självstyrande område. En koloni, skulle vissa säga. Den amerikanska konstitutionen definierar området som USA:s egendom snarare än en del av USA – ett ”oinkorporerat territorium”. Konkret innebär det att de 170 000 invånarna där inte har någon röst i det amerikanska representanthuset, och inget inflytande i höstens presidentval.

Samtidigt beskrivs Guam ofta som avgörande för USA:s säkerhet, en spjutspets, eller USA:s osänkbara hangarfartyg i Stilla havet. På Andersen Air Force Base på öns norra del står just nu amerikanska B52-bombplan uppradade intill stridsflyg från Japan, Sydkorea, Australien och andra länder som deltar i den omfattande militärövningen Cope North.

Ur militär synpunkt handlar detta om avskräckning, om att göra Guam säkrare och projicera amerikansk makt i en region där Kina blir alltmer påstridigt. De på Guam som är kritiska till USA:s militära närvaro menar tvärtom att den gör ön till en måltavla.

När myndigheter och tankesmedjor gör så kallade ”war games”, alltså simulerar vad som skulle hända i en väpnad konflikt med Kina kring Taiwan, så blir Guam attackerat i så gott som alla tänkbara utfall.

Statsvetaren Kenneth Kuper på University of Guam har påpekat att precis som Stilla havets önationer drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringarnas konsekvenser, så riskerar de också att få bära en oproportionerligt stor del av förödelsen i ett framtida storkrig.

Axel Kronholm, Tokyo
axel.kronholm@sverigesradio.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Korallrev, trollkrabbor och sjöstjärnor finns faktiskt i svenska vatten och på västkusten finns två forskningsstationer som länge har undersökt livet under vatten där. Men nu hotas en av dem, Kristineberg, när Göteborgs universitet bedömer att pengarna bara räcker till den andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradions reportrar har besökt dem många gånger genom åren. Tjärnö vid Kosterhavet som numera är landets enda marina nationalpark, och har landets enda korallrev. Och Kristineberg vid Gullmarsfjorden, som också är en för Sverige unik marin miljö.

Vi hör om forskningen som bedrivs, om huruvida båda stationerna verkligen behövs, och om vilka nya parter som skulle kunna ta över driften av Kristineberg.

Medverkande: Göran Hilmersson, dekan på naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs Universitet; Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, Tjärnö; Linus Hammar Perry, föreståndare på Kristineberg Center; Pernilla Walkenström, divisionschef på RISE.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producenter: Blenda Setterwall Klingert, Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

När Ketty är 8 och leker hos en granne kommer hennes far för att hämta henne. När grannen ser pappa genom fönstret frågar han Ketty: Är det där verkligen din far? Det ska ta 58 år att få ett svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att frågan om vem som var hennes biologiske pappa var känslig, det märkte unga Ketty när hon frågade den dagen. Men hennes hudfärg berättade en annan historia som det skulle ta många år att få svar på. Men till sist fann hon honom.

Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.se

Producent för serien är Ola Hemström. 

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Prästen och psykoterapeuten Albin Tanke från Malmö håller veckans önskeandakter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Den där djupare glädjen är en glädje som är så mycket mer än ett gapskratt.

Ur dagens andakt

Text

Psaltaren 4:4–9

Musik

Midnattsdans med Benny Andersson

Producent Agneta Nordin, Lokatt Media
liv@sverigesradio.se

För Sveriges Radio Malmö

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utrikeskrönikan, 6 oktober.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Katowice fredag,

Här i hjärtat av Polens stora koldistrikt, Schlesien, har människor och natur fått betala dyrt för decenniers utvinning av landets svarta guld.

Jag minns en vän som föddes och levde här som barn. Det var först när hon flyttade till Sverige som hon förstod att snö faktiskt är vit. Under hennes barndom i Katowice var den alltid svart, eller på sin höjd mörkt grå på grund av alla föroreningar från kolförbränning och tung metallindustri.

När vi gjorde en reportageresa hit i slutet av åttiotalet besökte vi ett sjukhus där nyfödda barn lades i kuvös direkt för att inte bli sjuka när de skulle börja andas in luften som var för farlig för de små liven, tung och fylld av ofattbart stora mängder hälsovådliga partiklar.

De där små barnens skrik har aldrig lämnat mig. De är lätta att plocka fram ur minnet.

När jag stiger av tåget i Katowice den här gången är stadsbilden en helt annan. Järnvägsstationen är modern med stora glasfasader. Utgången leder till en stor galleria och samma klädmärkeskedjor som hemma. Gatorna är tysta, visserligen fyllda med spårvagnar som kör kors och tvärs, men inga bilar, bara gångtrafik och cyklister i centrum. Folk på caféer och uterestauranger. September är fortfarande sommarvarmt.

Idag lyfts Katowice fram som ett gott exempel på hur en sliten och nedsmutsad industristad faktiskt kan förvandlas till något mer modernt, klimat- och människovänligt.

Men skenet från Katowices polerade fasader kan bedra. Det räcker att ta tåget en halvtimme till en annan stad för att se att omställningen från livlig gruvstad till en stad utan gruvor också kan bli mycket mindre lyckad. Där ser jag de förfallna hus, sotiga fasader och trötta ansikten jag minns från 80-talets resor hit. Gruvorna lades ner men inga nya jobb - inget nytt liv kom istället.

Polen får fortfarande 70 procent av sin energi från kol. Och det finns omkring 70 000 gruvarbetare att ta hänsyn till.

Snart är det val och två politiska alternativ står emot varandra. Ska man skynda långsamt och fortsätta med kol i tjugofem år till, som den nationalkonservativa regeringen vill? Eller ska man satsa på att det går att lägga ner de flesta gruvorna redan det här decenniet och samtidigt hitta nya jobb åt de som då blir utan, som den liberala oppositionen säger?

Titta på Katowice säger de. Vill vi så kan vi!

Men vad vill polackerna? Om en dryg vecka vet vi.

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
marie-louise.kristola@sverigesradio.se

Marcus Olson är pastor i Equmenia-kyrkan och har i många år jobbat socialt utanför kyrkan och går under namnet Gatupastorn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Text

Romarbrevet 8:28

Musik

A Celtic Blessing med Celtic Expressions Musicians

Elgtomt – Natural Version med Per-Martin

Producent
Karin Grönberg
liv@sverigesradio.se

I Sverige bor det 10 miljoner människor och det finns oändligt många olika sätt och platser att bo på. Själv, i kollektiv, landsbygd eller storstad - hur bor du och varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fick du fly ditt hemland och hamnade i Sverige i en hyreslägenhet strax utanför Norrköping? Köpte du ditt barndomshem i Skåne och gjorde det till ditt? Bor du själv i en husvagn i Norrbotten och planerar för fullt inför kommande vinter eller bor du mitt inne i Göteborg där trafiken och sorlet är din trygghet? Är din bostad bara en tillfällig lösning just nu, på din väg till något helt annat? Jag vill veta var du bor och varför!

Ring oss, eller maila karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar 21:00 och programmet 21:40.

📞 020-22 10 30

Programledare: Annika Ilmoni

Producent: Rasmus Björe

Ansvarig utgivare: Johan Signert

I de restaurerade dammarna på golfbanan i Tomelilla kväker klockgrodorna. Och hur påverkas naturen av årets sommarflod i Gavleån?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter sommarens regnande är vattenflödet fortfarande mycket högt i många åar och älvar. En av dem är Gavleån som rinner mellan Sandviken och Gävle i Gästrikland. Här har dammluckorna varit vidöppna i snart en månad. Torrlagda biflöden har vattenfyllts och forssträckor har åter blivit forsar. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall finns vid Gavleån tillsammans med Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Gävleborg, och entomologen Magnus Stenmark. Vilken betydelse har en sådan här sommarflod för fisk, insekter och andra levande varelser? I takt med klimatförändringarna kan de här effekterna också bli något vi kommer att se mer av i framtiden.

Myggen hör definitivt till dem som påverkats av den blöta sommaren i delar av Sverige. Vi ringer upp myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att höra vilka myggor det är som surrat mest och hur det kommer sig att det är mycket mygg mitt inne i våra stora städer, som Uppsala till exempel.

Och så ska vi till golfbanan i Tomelilla. Här har man arbetat aktivt för att göra golfbanan trivsam inte bara för golfare, utan också för grodor. Nu finns inte mindre än nio av Sveriges 13 groddjursarter här. En av dem som hörs mest är klockgrodan, som för 50 år sedan var utdöd i Sverige. Reporter Jenny Berntson Djurvall möter naturvårdskonsulten Pär Nyström som berättar om grodsamarbetet mellan golfklubben och länsstyrelsen i Skåne.

För någon vecka sedan hittade Isabelle Lilja hittade ett lurvigt kryp på byxbenet när hon beskar äppelträden i sin trädgård. Vi ringer upp entomolog Moa Pettersson för att få höra vad det kan vara.

Och så något mer som utmärkt sensommmar och tidig höst 2023 - alla svampar! Vi har frågat lyssnare och experter om deras viktigaste intryck av årets svampsäsong.

I veckans kråkvinkel hör vi hur almsjukan fått Helena Söderlundh att byta åsikt om ringduvorna i trädgården.

Programledare är Mats Ottosson.

Jörn Donners aska, Prins Daniels Svensk pop utan stopp-musiksmak, Lars von Triers kontaktannons, och Sundsvalls Swishlista.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nanna Olasdotter Hallberg, Kristofer Andersson och Moa Wallin om kulturveckan som gått.

Seinabo Sey är aktuell med sitt första nya album på fem år, "The One After Me". Hon har vunnit fyra grammisar och genombrottslåten "Younger" har spelats 274 miljoner gånger på Spotify. Under arbetet med det nya albumet har hon tappat bort sig själv, brottats med skivbolag och hittat rätt igen. Lisa Wall har träffat henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans andakter hålls av prästen och satirtecknaren från Lund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– En dag ska alla namnlösa marschera längs våra avenyer i en stolthetsparad.

Ur andakten

Text

Psaltaren 73:23

Musik

Gammal är kyrkan, Herrens hus, Anders Widmark trio

Producent Agneta Nordin, Lokatt Media
liv@sverigesradio.se

För Sveriges Radio Malmö

Den egensinniga popgruppen Dina Ögon hänförde musiksverige med sin blandning av jazz, funk och pop när debutalbumet kom häromåret. På fredag släpps bandets andra album och nu kommer de till P1 Kultur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

KRITIKSAMTAL: JOCKUM NORDSTRÖM PÅ LILJEVALCHS

Jockum Nordström är en av Sveriges starkast internationellt lysande konststjärnor – men som sällan ställer ut i Sverige. Nu har den stora separatutställningen "Inga papper, inga mynt" öppnat på Liljevalchs i Stockholm med skisser, teckningar och collage hämtade direkt ur ateljén. Hur bra blir det? Kritiksamtal med vår konstkritiker Mårten Arndtzén.

REPORTAGE: MÖT FÖRFATTAREN NNEDI OKORAFOR – ATLETEN SOM BLEV SCI FI-STJÄRNA

När amerikanska Nnedi Okorafor vaknade upp efter en operation var hon plötsligt förlamad från midjan och ner. För att överleva chocken började hon skriva. I dag är hon en av de riktigt stora författarna i genren fantasy och science fiction. Först blev det ungdomsböcker, men hon slog igenom för den vuxna publiken 2011 med fantastikromanen "Vem fruktar döden", en postapokalyptisk berättelse som utspelar sig i Sudan och som nu håller på att bli tv-serie för strömningstjänsten HBO. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har träffat Nnedi Okorafor.

ESSÄ: HUR SKULLE VÄRLDEN SE UT UTAN KAFFE?

Drycken kaffe är ett avkok på torkade, rostade och malda kaffebönor. Men det är förstås någonting mer än så. Kanske är det rentav en tändande gnista bakom upplysningens kritiska sinnelag? Journalisten Hanna Eklund reflekterar över saken i denna OBS-essä från 2020.

Programledare: Lisa Wall
Producent: Felicia Frithiof

Får man slänga gamla dagböcker? Sofia Landström Vad är det positiva med att leva i nuet undrar jag efter operationen då mitt liv begränsades? Anders Löfgren Varför lycks man i relationer där man inte satsar hundra procent? Pajtim Sulejman Kan man få balans mellan allt ansvar och samtidigt kunna hinna njuta av livet? Christopher-Robin Maurin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Musiken vald i samarbete med Anton Karis
Susanna EInerstam producent
susanna.einerstam@sverigesradio.se

Den franska Nobelpristagaren Annie Ernaux har haft en sårig och komplex relation till den plats, småstaden Yvetot i landskapet Normandie, där hon växte upp. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg reste dit för att få svar på hur och varför.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I reportaget förekommer Émile Canu, som tills nyligen var borgmästare i Yvetot och numera nära vän till Ernaux, stadens kulturchef Clémence Laot och bokhandlaren Manuel Hirbec. Dessutom i Paris Nicolas Ungemuth som är biträdande kulturchef på tidningen Le Figaro, samt Le Mondes biträdande Kulturchef Raphaelle Leyris.
Musiken i reportaget är Capri c'est fini med Hervé Vilard. En låt som nämns i boken Åren - och dessutom ingick några fragment av sånger av Yves Montand.
Uppläsningarna i reportaget är alla ur Sveriges Radios arkiv, ur boken Min far.

OBS: DEL TRE OM DRÖMMAR

I den tredje essän i OBS serie om drömmar ska vi få ett vetenskapligt perspektiv på detta ämne. Vad händer i hjärnan när vi drömmer – och vad är det för nytta med det?

Sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt berättar idag om en av de viktigaste upptäckterna i människans mångtusenåriga försök att komma närmare drömmens gåta: nämligen REM-sömnen. Det är den period då våra ögon rör sig snabbt under ögonlocken, då stora delar av kroppen förlamas. Ju längre forskningen pågår, desto mer står det klart att drömsömnen är viktig för oss. Drömmen verkar helt enkelt vara balsam för själen.

Programledare: Cecilia Blomberg.

Producent: Mattias Berg.

Kaliber om när personal som misstänks för sexualbrott får jobba kvar med ungdomar på statliga ungdomshem under utredningstiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tre tjejer anmäler

– Och sedan vaknade jag av att det rycker i min kropp. Och då är det han som är på mig. Han våldtog mig då.

Victoria är en av flera unga tjejer som anmält att de utsatts för sexövergrepp när de varit placerade på statliga ungdomshem. Under tiden som brottet utreds får mannen jobba kvar, men på en annan avdelning.

– Jag kände mig äcklig. Och jag kände…jag vette fan, jag kände mig bara äcklig och jätteobekväm. Ganska rädd. För jag visste om att han skulle komma tillbaka. Jag visste om att han jobbade dagen efter.

Även Lina anmäler att hon blivit utsatt. Under tiden som anmälan utreds jobbar mannen kvar på ungdomshemmet.

– Bara att veta om att han går runt där på området, och jag vet om att jag är inlåst och inte kan ta mig någonstans.

Kaliber har också kunnat bekräfta att SiS agerat på samma sätt på ett annat ungdomshem i norra Sverige.

– När vi åkte där i bilen så lyssnade vi på musik och så sa han typ ”din musiksmak är bra”. Och sedan var det inte något mer med det. Sedan några minuter efter det så lägger han sin hand på mitt lår och säger ”du är ganska fin för att vara 14”. Och jag tänkte: ”What the fuck?”.

Där tilläts den anställde att arbeta kvar på institutionen när han utreddes för ett sexuellt ofredande. Mannen, som var i 30-årsåldern, ska ha arbetat med pojkar under utredningen, enigt SiS. Anmälan gjordes av en då  14-årig flicka som anklagade honom för att ha tafsat på henne under en bilfärd. Utredningen, precis lades ner för att det saknades bevis. Mannen nekade till anklagelsen och vill idag inte uttala sig till Kaliber.

IVO kritiska

Marie Åberg, avdelningschef på tillsynsmyndigheten IVO, Inspektionen för vård och omsorg, är kritisk:

– Vår bedömning här är att det är olämpligt att en arbetstagare som är misstänkt för sexuella övergrepp, och är under en pågående förundersökning, flyttas över och tillåts arbeta nära ungdomar vid en annan enhet inom SIS. Vår bedömning är att det är ett risktagande med de barnen och ungdomarnas säkerhet.

Statens Institutionsstyrelse, vars uppgift är att tvångsvårda barn och unga med psykosociala problem, håller delvis med om kritiken, enligt SiS ska man inte låta sexualbrottsmisstänkta arbeta med barn och unga när det handlar om vad myndigheten bedömer vara ett misstänkt ”allvarligt sexualbrott”. Det vill säga att man borde ha stängt av den man som anklagades för en våldtäkt, men inte de andra två männen. Var gränsen går får avgöras från fall till fall, säger Maria Åsebrandt som är institutionschef på behandlingshemmet i södra Sverige:

Bör man inte alltid stänga av personal från  klientnära arbete när det gäller sexualbrottsmisstankar?

–Jag tänker att man måste se på varje enskilt fall och se de omständigheter som finns runtomkring. Jag tror tyvärr inte att det är så enkelt att man säga att man alltid eller aldrig ska göra någonting.

SiS ledning svarar

SiS Generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark har avböjt att medverka i Kaliber, enligt pressavdelningen har hon inte möjlighet att prioritera en intervju av, som de skriver, ”ett flertal skäl”. Istället fick vi prata med Robert Stenbom som är HR-direktör och ställföreträdande generaldirektör på Statens institutionsstyrelse:

– Vi försöker nog alltid hörsamma kritik från IVO, syna den och se, och andra tillsynsmyndigheter, och se om den är befogad. I det här fallet, så, jag tycker inte att vi har äventyrat säkerheten. Jag tänker att just det faktum att vi gör en individuell bedömning är det som ska säkerställa att vi inte äventyrar någons säkerhet.

Kan du prata om den här individuella bedömningen då? Vad är det som ni gör där?

– Till exempel tittar på om det alldeles uppenbart obehövligt, till exempel, tittar på om det är så att man kan jobba någon annanstans. Och det behöver inte betyda i klientnära verksamhet.

Har man för avsikt i framtiden att agera annorlunda i den här frågan?

– Ja, men det tror jag. Det får man väl anta är sannolikt att vi lär oss även av det här, precis som alltid annars.

Hur ska ni göra då?

– Vi kommer att granska det och hur vi har agerat i de här fallen så klart, och har ju granskat det också, och tittar på och jobbar med att förändra, revidera våra riktlinjer helt enkelt för att de blir tydligare. Minska risken för otydlighet om hur vi ska agera.

Författaren och journalisten Göran Greiders mamma sjöng Dan Anderssons dikter för honom som liten, och det gjorde ett djupt avtryck: "Dan Anderssons närvaro i mig kom med vaggvisorna under de första barnaåren."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

DAN ANDERSSON SKREV "TIGGARN FRÅN LUOSSA"

Dan Andersson (1888-1920) föddes i Skattlösberg i Dalarna. Föräldrarna var lärare, men familjen fattig och Dan började som skogsarbetare när han var tolv år. Efter en resa till USA för att undersöka om familjen skulle emigrera fick han stoff till sina första berättelser som trycktes i lokaltidningen. Senare var det människorna och livsödena i hembygden som inspirerade honom till både mörka och humoristiska berättelser och dikter om kolare, tiggare och spelmän; fattiga och frihetslängtande i samhällets utkanter. Hans första bok "Kolarhistorier" gavs ut 1915 och efter det studerade Dan Andersson på folkhögskola och hade även lärt sig engelska, franska och tyska på egen hand. Han skrev både noveller och romaner, men det är den rytmiska, rimmade poesin som han är älskad för. Inte minst diktsamlingen "Svarta ballader" från 1917 som inleds med "Tiggarn från Luossa". Dan Andersson hann inte uppleva berömmelsen. Han dog 1920 av cyanväteförgiftning på ett hotell i Stockholm dit han rest för att söka jobb, och blev bara 32 år.

GÖRAN GREIDER TRÖTTNAR ALDRIG PÅ DAN ANDERSSON

Göran Greider är författare, samhällsdebattör, opinionsbildare och chefredaktör för socialdemokratiska Dala-Demokraten sedan 1999. Han debuterade som poet 1981 med "Vid fönstret slår ensamheten ut" och har sedan dess gett ut ett flertal diktsamlingar, debatt- och fackböcker, den poetiska självbiografin "En av dessa morgnar ska du stiga upp sjungande" 2019, essä-samlingen "Stugland" 2022 och om Dan Andersson har han skrivit biografin "Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag icke 2008 och dokumentärromanen "Hon vars hjärta var som mitt : Dan Andersson och Märta Larsson" 2020. Göran Greider har fått många priser och utmärkelser, bland annat Sveriges Radios Lyrikpris, LOs Ivar Lo-pris och Samfundet De Nios Karl Vennbergs pris.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius