debatten

Den film alla pratar om i Frankrike just nu är Le Dernier des Juifs (Den sista juden). En komedi som utspelar sig mot den tragiska bakgrunden av tilltagande antisemitism och en stor, judisk utvandring. P1 Kulturs Cecilia Blomberg ringer upp långfilmsdebuterande Noé Debré.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Babs Drougge, Matilda Rånge och Vanja Hagberg på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Torbjörn Averås Skorup, Linnea Henriksson och Assia Dahir.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi börjar med att snacka om att Ulf Kristersson och Turkiets president Erdogan ska träffas i dag och snacka NATO. Det snackas om att veckan blir en ödesvecka för Sveriges medlemskap. Kommer vi få ett ja från Turkiet under veckans Nato-toppmöte i Vilnius eller inte?

Lite senare kommer det handla om att en vinsajt vunnit mot Systembolaget i Högsta domstolen. De får alltså tillåtelse att sälja sina viner på den svenska marknaden, vilket dragit igång en debatt om alkoholmonopolet där vissa jublar och andra rasar.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att sörja en kompis som har gått bort genom att lägga ut bilder, klipp och konversationer på Tiktok blir allt vanligare. Även om det kan vara positivt att ge utlopp för sin sorg på ett kreativt sätt, kan det bli problematiskt när privata bilder på minderåriga får stor spridning, enligt en expert som P3 Nyheter pratat med.

Sen pratar vi om den senaste tidens bojkottdebatt kring chokladjätten Marabou. Varumärkets ägare har svartlistats av Ukraina eftersom de har kvar verksamhet i Ryssland – men bolaget äger betydligt fler varumärken, så varför hamnar så mycket fokus på just Marabou?

Den 8 januari 2023 hittas en 8-årig pojke död i en lägenhet i Luleå. Pojkens pappa grips och misstänks för mordet. Under en lång tid har pojken stått i mitten av en infekterad vårdnadstvist. Fallet väcker en stor debatt och på flera platser i Sverige hålls manifestationer där lagändring krävs för att skydda barn mot potentiellt farliga föräldrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Du har lyssnat på en P3 Nyheter dokumentär om Mordet på 8-årige Tintin – och debatten om föräldrars rätt till sina barn, med Viola Gad. Dokumentären gjordes våren 2023 av Dinah Ahl och producenten var Karmen Kodia och Isabelle Swahn. Zanna Nordberg har läst in citatet och ljuden är hämtade från Sveriges Radio, SVT, TV4 och Expressen.

Den 30 juli 2022 kör en bil på en fembarnsmamma och hennes pojkvän på Hisingen i Göteborg. I bilen sitter hennes två söner. Mamman dör av sina skador och snart blossar en debatt om hederskultur upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dokumentären gjordes av Linnéa Beijer och Viola Gad i maj 2023 och uppdateras i september 2023. Producent var Isabelle Swahn. Anton Lundholm har läst in storebrorsans röst. Julia Fredriksson, Robin Andersson och Lana Zand har läst in övriga röster. Ljuden är hämtade från Sveriges Radio och Göteborgsposten.

Utrikeskrönikan 7 februari 2023

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Washington tisdag morgon,

Det skedde plötsligt för några veckor sedan. Jag scrollade genom mitt sociala medier-flöde och såg hur det märkligt nog svämmade över av… gasspisar. Bilder på brinnande blågula lågor under en kastrull eller en stekpanna, eller bara spisplattor flammande upp i tomma intet, fyllde Instagram och Twitter.

Och de som lade upp bilderna verkade säga samma sak: Se upp: Nu är staten ute efter din gasspis också. Konservativa röster och republikanska politiker gjorde upphetsat, i versaler, klart att de minsann aldrig tänker ge upp sin älskade gasspis. Senatorn Ted Cruz och guvernören och möjliga Trumputmanaren om presidentposten Ron DeSantis gav sig direkt in i diskussionen. "Kom och ta den", varnade Ted Cruz.

Och kongressledamoten Ronny Jackson skrev: "Om galningarna i Vita Huset försöker ta min gasspis, så får de bända loss den från mina kalla döda händer". Den sista biten ett känt citat ifrån vapendebatten här i USA, och därmed var den parallellen dragen.

Absolut, många tycker att en gasspis är det mest överlägsna sättet att laga mat på och omkring 40 procent av amerikaner har en sådan. Ämnet passar också prydligt in i den höger- och vänsterdebatt som redan pågår, det handlar om klimatet och om det privata- köket och hur du tillagar din familjs middagar och den klåfingriga staten.

Men det var inte helt väntat att det ja, heta kulturkrig som pågår i USA skulle komma att innefatta slaget om en köksapparat. Men gasspisen läggs nu till listan över det högerdebattörer menar är PK-elitens försök att inskränka amerikaners friheter och till och med skada barn. Det pågår på olika sätt diskussioner om drag queens, om undervisning av rasism och hbtq-frågor i skolan, om könsneutrala badrum om plastsugrör och barnboksförfattare och Disneyfilmer.

Allt började i januari med att en tjänsteman på USAs motsvarighet till Konsumentverket sa att man ska se över vilka skadeeffekter en gasspis har på miljön och på människors hälsa. Och i en intervju nämnde han att flera olika åtgärder kan bli aktuella, även ett förbud, om spisarna visar sig vara tillräckligt skadliga. Men när sociala medier-explosionen, var ett faktum fick tjänstemannens chef förtydliga att gasspisarna inte ska förbjudas, och även president Joe Biden tvingades göra klart att han inte är för ett förbud.

Det är hög tid för primärvalssäsong i USA, där flera republikaner snart kan komma att meddela sin kandidatur till presidentposten. Och det är viktigt för dem att ge sig in i kulturkriget. Det var därför många av dem utan att tveka snabbt drog sin lans för gasspisen. Men redan nu har lågorna börjat falna. Bilderna på gasspisar har bytts ut i sociala medier. Nu postar vänsterdebattörer istället foton på övertäckta böcker i klassrumsbibliotek som en del i den växande och allt mer betydelsefulla skolstriden här i USA. Kulturkriget rasar vidare.

Cecilia Khavar i Washington

När region Stockholm debatterade budget på 120 miljarder var få reportrar på plats. Har huvudstaden hamnat i medieskugga? Efter kritiken mot dokumentärfilmen Sabaya, vad ska SVT göra för att den dokumentära trovärdigheten inte ska ifrågasättas? Och så om AI:n som nu gör researchen för reportrarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi är inne på slutspurten. Snart är det val i Sverige, och politikerna gör upp i de sista debatterna. Men hur blir man egentligen bra på att argumentera, övertyga andra om att man har rätt? Det reder vi ut i den här valextran.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med ljud från: Sveriges Radio, TV4

Kärnkraften sägs ha tagit större plats i valrörelsen än på 40 år. Hör debatten mellan Liberalerna och Centerpartiet och analysen av Ekots kommentator Tomas Ramberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från en studio i Malmö, Mats Persson (L) – och från Göteborg, Rickard Nordin (C).

Medverkande: Tomas Ramberg, politikkommentator

Programledare: Mikael Kulle

Producent: Maria Hansson

Sändes i P1-morgon 6 september 2022.

Mitt i fredagsrusningen den 19 augusti 2022 larmas polisen om en skottlossning på köpcentret Emporia i Malmö. En kvinna skadas allvarligt och en man dör. Dödsskjutningen eldar på en redan brinnande politisk debatt om gängkriminaliteten i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dokumentären gjordes 22 och 23 augusti 2022 av Matilda Rånge och Julia Fredriksson. Ljuden är hämtade från Sveriges Radio, SVT, Expressen, Instagram, Twitter och TikTok.

I åratal har anklagelser om sexbrott på minderåriga riktats mot en av tidernas största rn'b-stjärnor R Kelly. Han har åtalats, friats och fortsatt producera musik. Sedan slår dokumentärserien "Surviving R Kelly" ner som en bomb och ändrar allt. Samtidigt växer en diskussion om musikkonsumtion och cancelkultur fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dokumentären gjordes i maj och juni 2022 av Moa Lindstedt och Matilda Rånge.

Ljud är hämtade från Sveriges Radio, AP, Black Entertainment Television, CBS, Inside Edition, Lifetime, NBC och Youtube.

I flera europeiska länder har historiska händelser skärskådats de senaste åren. Erik Lindman Mata funderar på vad den tyska diskussion om landets koloniala förflutna säger om minnesarbetets natur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Få nationer har en så komplicerad relation till sin minnespolitik och sina historiska övergrepp som Tyskland. Och tyskarna har under 1900-talets senare hälft utan tvekan noga skärskådat sin roll i den nazistiska brutaliteten. Visserligen på olika sätt, men alltid med insikt om den tyngd det förflutna lägger på samtiden. Själva behovet av att bearbeta Förintelsen har till och med blivit en officiell och oomtvistad hållning. Ändå har de senaste åren en diskussion om minnet av Förintelsen återigen blossat upp. Kanske säger den tyska diskussionen, om landets historiska minne, något viktigt, som rör inte bara hur länder bearbetar sitt förflutna, utan också hur förutsättningarna för att hantera och reflektera över det förflutna inte är huggna i sten. Kanske visar den hur alla våra historiska rötter fortsätter att växa, åt olika håll.

Efter kriget reste sig Tyskland relativt snabbt ur sina spillror, för att snart bli centrum för den europeiska politiken. Men man började bara sakta tala om det förflutna. Redan på 1980-talet, när önskan om klarspråk kring den tyska skulden väl hade börjat etablera sig, kom den första motrörelsen – historikerstriden briserade. Det var historikern Ernst Nolte som utlöste det hela, genom att ställa frågan om vad för slags händelse Förintelsen var. Unik i sitt slag? eller en del i det grymhetens kabinett som redan befolkades av folkmordet på Armenier, tortyren i Gulag och de allierades bombningar av tyska civilister? Konfliktlinjen var tydlig: Vore det bättre att sopa det hela under mattan, glömma och gå vidare eller var man snarare tvungen att fokusera och söka bearbeta det folkmord som hade begåtts?

Den senare positionen vann och blev till den rådande, hegemoniska ståndpunkten. I den historiesyn som kom att råda var Förintelsen en egenartad och ojämförlig händelse, en grymhet av oerhörda proportioner och en händelse som Tyskland inte fick vända bort blicken ifrån. Man insåg att man behövde arbeta igenom sin kollektiva erfarenhet, och historikerstriden blev ett minne blott.

Men tjugo år in i det århundrade som många, efter Berlinmurens fall, trodde skulle innebära liberalismens fullständiga seger och historiens slut har så frågan om det förflutna återigen seglat upp. Historikern Aleida Assmann menar att det som nu pågår i Tyskland är ett direkt återupptagande av den tidigare striden. Men nu handlar det inte först och främst om förhållandet till Förintelsen, utan snarare vad man ska göra med sitt koloniala förflutna. Diskussionen, eller diskussionerna, har dykt upp på olika håll; ska man döpa om koloniala gatunamn? Fanns det fog för att avboka den kamerunske filosofen Achille Mbembe, som skulle ha föreläst på en konstfestival, bara på grund av hans stöd för bojkotten av israeliska företag? Ska man återbörda de konstverk som man under koloniala krig har tagit till Europa? och så vidare. Just för att man gör anspråk på ett visst minnesarbete, så knyter dessa frågor också an till arbetet med och minnet av Förintelsen.

Men varför lyfts frågan om Förintelsen just i dag? Historikern Sebastian Conrad menar att det handlar om en övergång från efterkrigstidens historiska berättelse till erfarenheten av en globaliserad samtid.

Efterkrigstidens berättelse bestod i förkastandet av nazismen, en ökad demokratisering och att man avhände sig krigsmakten. Kärnan i figuren var bearbetningen av Tysklands skuld, och speglar den minnespolitik som karaktäriserade det sena 1900-talet. Avgörande var efterkrigstidens transnationella ram och världsordning. Dåtidens minnespolitik var ett villkor för Tysklands väg mot väst och kan bara förstås i den geopolitiska struktur som då växte fram. Den som ville ingå i den Europeiska gemenskapen behövde inte bara anpassa lagar och politiska system, utan också synen på det förgångna.

Det som nu har hänt är att minnet av 1900-talet står inför nya sociala, kulturella och geopolitiska förutsättningarna, vilket till exempel märks i skiftet i synen på Tysklands koloniala övergrepp. Det tyska uppmärksammandet av folkmordet på hererofolket i Namibia är, enligt Conrad, ett tydligt exempel på vad som har förändrats. Under 80-talet fanns inget utrymme för att erkänna vad som hade hänt i Namibia. Då talade man om folkmordet i termer av ett svårmanövrerat, martyrliknande krig för tyskarna – i skarp kontrast till hur man såg sin egen roll i Förintelsen. Först 2016 bad tyska staten om förlåtelse för vad som hänt i Namibia. Minnesarbetets objekt hade skiftat.

Att arbeta igenom trauman, individuella såväl som kollektiva, är svårare än att bara städa upp, dra ett streck och gå vidare. Minnen somnar, minnen väcks till liv. Även sår som läker lämnar spår på kroppen, och även brott som erkänts gör ont.

Men till skillnad från ett ärr, så skiftar minnet beroende på vilken konstellation det hamnar i, vilka andra minnen det förhåller sig till. Därför behövde frågan om kolonialismens förbrytelser mäta sig med Förintelsen, eftersom den rådande tanken om Förintelsens unikhet inte släppte in andra förbrytelser i sin omkrets. För att räknas som legitim – för att kunna bli en del av arbetet med det förflutna – behövde frågan om kolonialismen ställas bredvid Förintelsen –  trots att man ihärdigt hävdat det senares unikhet.

Ett strikt nationellt minne är i dag kanske inte möjligt. Precis som den offentliga diskussionen fokuserar konflikter både innanför och utanför det enskilda landets gränser, är också minnespolitiken en globaliserad och spretig fråga. Det gäller för både det kollektiva minnesarbetet, som för olika grupper eller individers förståelse av sin egen historia. Också det svenska minnet är alltmer sammanflätat med omvärldens. Detta syns inte minst i vilka händelser som påverkar och formar oss.

Så har rivningen av koloniala statyer i både USA och England återspeglats i liknande konflikter kring Sveriges rasbiologiska historia; nya konfliktlinjer mellan USA och Ryssland påminner oss om den svåra balansgång vår förmenta neutralitetspolitik inneburit; Nordirlands utträde ur EU och Kosovos självständighetsförklaring påminner hela Europa om hur nyfött det rådande fredstillståndet är. Minnets rötter spretar.

Det är värt att påminna sig om att det alltså inte är fråga om att jämföra olika katastrofer, för att bedöma vilken som är störst eller mest egentlig eller vidrigast. Det handlar snarare om att förhålla sig till att förutsättningarna för att minnas en katastrof – eller att minnas sin katastrof – har förändrats.

Som Assmann påpekar, innebär det singulära och unika hos en händelse inte att den också måste vara uteslutande. Minnet och den politik som kretsar kring det kollektiva minnesarbetet är inte ett nollsummespel, utan en övning i uppmärksamhet och arbete. Ett arbete vi inte kommer bli färdiga med på mycket länge.

Erik Lindman Mata, poet

Det är dagen efter den stora franska valdebatten mellan Marine Le Pen och Emmanuel Macron. Vem fick in bäst smockor? Och hur avgörande är debatten inför söndagens andra valomgång? Och är det självklart att Ukraina sympati-vinner Eurovision?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är Ukrainas bidrag till Eurovision Song Contest en kampsång?

Idag om Ukrainas bidrag till Eurovision Song Contest. Låten Stefania har använts som kampsång under det pågående kriget. Hur kommer det att påverka Ukrainas chanser i tävlingen? Och vad beror det på att Kalush Orchestra som egentligen kom tvåa i den ukrainska uttagningen ändå får representera landet? Med oss har vi Sveriges Radios eurovisions-expert Carolina Norén.

Presidentvalet i Frankrike

Och så ska vi prata om presidentvalet i Frankrike nu på söndag. Vilken taktik har Marine Le Pen och Emmanuel Macron haft för att övertyga osäkra väljare och hur gick det för dem i gårdagens stora debatt? Och vad säger det om Frankrike att både socialistpartiet och den traditionella högern inte lyckats ta sig till den avslutande omgången i presidentvalet på tio år? Direkt från Paris finns Sofia Lodén från Stockholms universitet.

Storbritanniens drottning Elizabeth 96 år

Idag fyller Storbritanniens drottning Elizabeth 96 år och inför födelsedagen har hovet publicerat en ny bild av regenten tillsammans med två vita hästar. Vi gör en grundlig bildanalys med hjälp av fotografen och konstnären Julia Pierone.

Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Jennie Sjöström