förtroende

Det har gått inflation i misstron, men hur mycket misstroendeförklaringar tål svensk politik egentligen? Vad är det som lockar med Dakar-rallyt, och vad är en hoppstjärt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hälften av alla misstroendeförklaringar någonsin kom under Stefan Löfvens tid som statsminister. Hur är den egentligen tänkt att användas, och finns det risk att misstroendeförklaringen som vapen blir slöare vid så flitig användning? Tommy Möller, professor i statsvetenskap, förklarar.

Hoppstjärten har fått sola sig i rampljuset som huvudperson i radions julkalender under december månad. Men vad är det egentligen för en liten gynnare, och varför kan man få se dem vandra över snön i tusental? Sara Sällström från Vetenskapsradion vet.

Dakar-rallyt går inte längre från Paris till Dakar, utan i år kör man i Saudiarabien. Hur farligt är det, och vad är det som är så oemotståndligt med just det här rallyt? Rallyprinsessan Annie Seels presskontakt Marie Hessel, som har många års erfarenhet av Dakar-rallyt, berättar.

Dessutom; säg mig din choklad och jag ska säga dig vem du är, den infekterade vargfrågan, och nya vanor blir som gamla.

Programledare: Hélène Benno
Bisittare: Johar Bendjelloul
Producent: Julius Bäckman

Två undersökningar pekar på ett ökat förtroende för Sametingets arbete men samtidigt finns fortfarande relativt lågt förtroende för institutionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:
Olov Anders Sikku, samepolitisk ledarskribent i Östersundposten,
Thomas Sarri, nyhetschef Sameradion,
Ulf Mörkenstam, professor statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Ragnhild Nilsson, doktorand statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Producent: Maria Dahlgren.
Programledare: Jörgen Heikki.

Tekniker: Helena Sydberg Hinrichsen

Fiskar i haven blir förvirrade när vattnet försuras under klimatförändringen det var larmrubriker från forskningen för tio år sen. Men när experimenten görs om beter sig fisken normalt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Studien om förvirrade fiskar har försökt replikeras av forskare på SLU, men de har inte kunnat få samma resultat - något som lett till en kontrovers på området.

Forskningsresultat som inte kan upprepas av andra är ett problem inom många vetenskapliga områden. Men det finns också exempel på forskningsresultat som helt enkelt inte tål granskning. Som att det skulle finnas specifika gener som gör oss riskbenägna, eller till och med våldsamma. Det sa vetenskapen för några år sen, men nu vet vi att det inte är så.
 
Om man inte är strikt objektiv i sina undersökningar är det lätt hänt att man som forskare hittar just det som man hoppas hitta. Men vad kan man göra åt saken? Större öppenhet och transparens är ett av recepten för att behålla vetenskapens trovärdighet, säger flera forskare.

* Programmet har fått en rättelse för att särskilja svårigheten att replikera studien på de förvirrade fiskarna - från granskningen av forskningen på kandidatgener, som visat sig inte stämma. Vad gäller beteendeförändring av fiskar vid försurat hav, pågår fortfarande diskussionen.

I programmet hörs: Josefin Sundin, forskare SLU Aqua Lovön, Gustav Nilsonne, forskare kognitiv neurologi Karolinska Institutet Stockholm, Anna Dreber, professor nationalekonomi Handelshögskolan Stockholm, Parick Sullivan, professor genetik Karolinska Institutet Stockholm och University of North Carolina, Stuart Ritchie, psykolog King's College London.

Reporter
Tomas Lindblad

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Om det turkiska ambulansflyget och mannen som påstods inte fått vård i Sverige. Svalde Aftonbladet Erdogans propaganda? Förvirring och rättelser efter SVT Stockholms nyhet om inställda kejsarsnitt. Lågt förtroende för journalister och kvällstidningar under coronakrisen. Eviga publiceringar vad händer när en intervjuperson inte vill vara med längre?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Svalde Aftonbladet Erdogans coronapropaganda?
Om det turkiska ambulansflyget och mannen som påstods blivit nekad vård i Sverige. Aftonbladet var först med nyheten och bevakade med full kraft: artikel, live-tv, flash och fotograf på plats på flygplatsen. Men det kritiska perspektivet, som placerade in händelsen i Erdogans tydliga propagandastrategi, dröjde. Reporter: Tonchi Percan

• Fel och förvirring efter SVT Stockholms nyhet om inställda kejsarsnitt
Det blev en riksnyhet i veckan att Region Stockholm på grund av corona tagit beslut om att ställa in alla kejsarsnitt som saknar medicinsk grund. Förlossningsrädda kvinnor i Stockholm kommer tvingas föda vaginalt, var budskapet som kablades ut. Men lika snabbt som nyheten spreds kom dementierna och rättelserna på löpande band. Erik Petersson ringer upp SVT Stockholm för att fråga vad det var som hände.

• Lågt förtroende för journalister och tidningar under coronakrisen
Aktuella siffror från Novus visar att förtroendet för flera medier legat lågt den senaste tiden. I jämförelse med tex Folkhälsomyndigheten, MSB och vården som allmänheten känner stort förtroende för. Morgontidningarna hamnar långt ner och kvällstidningarna i botten. Journalister är även den yrkesgrupp som allmänheten har sämst förtroende för i krisen enligt en annan aktuell mätning av Kantar Sifo. Men vad säger det här om coronajournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge

• Eviga publiceringar som aldrig glömmer
Om du en gång varit med i en artikel, så kommer den ligga kvar i årtionden, ja kanske för alltid. Medierna fick ett mejl som reste frågan: Har publicisterna för stor makt mot den som en gång ställt upp i en intervju och inte längre vill synas på nätet? Reporter: Katarina Andersson

Har regeringen skärpt eller mildrat sin flyktingpolitik? Vi reder ut Morgans PK - och om han vikt sig för vänsterkändisar eller byråkrater.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Budgetens vinnare och förlorar - vi pratar inte barnfamiljer eller pensionärer, utan partier och ministrar!

Förtroendekollaps! Nej folk HAR förtroende för systemet! Systembolaget that is - vi analyserar rykande färska förtroendebarometern.

Korrumpera betyder förstöra, och tittar man närmare på många länder i Öst- och Centraleuropa, Afrika och Asien ser man hur den allt genomsyrande korruptionen förstör alla möjligheter att skapa ett rättssäkert och demokratiskt samhälle där människor litar på varandra - och på att behandlas lika av samhällets olika institutioner. Sverige är å sin sida ett av världens minst korrupta länder. Ändå tycks muthärvorna stå som spön i backen, och "Göteborgsandan", där närings- och föreningsliv är kompis med politiker och myndigheter, utgör en gynnsam jordmån för mutor, korruption och gräddfiler. Beror detta på en vässad "mutblick" i Sverige? Var går gränsen mellan förtroende och korruption, och exakt var tippar den förtroendeskapande vängåvan över i regelvidrig muta? Detta diskuterar filosofen Magnus Jiborn med sociologen Malin Åkerström och statsvetaren Mi Lennhag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur återupprättar man ett missbrukat förtroende? Den frågan ställer vi till en psykolog och en statsvetare med anledning av Håkan Juholts förestående förtroenderesa genom i landet. "Cigaretten efteråt" är namnet på en ny bok av Horace Engdahl, ledamot av Svenska Akademien. Syftar titeln på det vi tror? Det får du också höra om i dagens program, eftersom Horace Engdahl är en av gästerna. Bisittare: Dilsa Demirbag-Sten

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.