växande

Kaliber om en illaluktande bransch där stora pengar är inblandade och risken för upptäckt är liten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– De kom från golvet, för det var ju hål i golvet, de kom från väggarna, de satt bakom hönornas lådor och de satt och åt i deras matskålar.

När Annie kommer ut till sitt hönshus en kväll får hon smått panik. Det är stora råttor överallt och hon fångar 55 stycken på två veckor. Råttinvasionen har sitt ursprung i stora avfallshögar en bit bort.

I Marhult, där Annie bor med höns och hästar, har de här avfallshögarna vuxit sig större och större de senaste åtta åren. Hennes granne Micael Ängman är uppgiven.

– Det ligger lite av varje här blandat. Allt från byggavfall till… jag ser det ligger en liten tub med silikon och aluminium, plast och till och med en sko, så man kan tro att de har jämnat ett hus med marken och sen bara lagt det här. (...) Och du har ju kretskort och det är ju både kvicksilver och allt möjligt i sådan här grejer. (...) Det måste nog vara fyra fotbollsplaner stort och en hel byggnad där det ligger skräp inne i också, säger Micael Ängman.

Avfallsbrottsligheten ökar

Under senare år har ett par olika sopskandaler uppdagats i Sverige. Förra hösten började det brinna i avfallshögar utanför Botkyrka. En stor polisutredning pågår, den är kopplad bland annat till händelserna där och gäller misstänkt grovt miljöbrott. Och i Örebro avslöjades en annan avfallsskandal där fyra män dömdes för att ha dumpat och grävt ner giftigt avfall från batterier.  

I Sverige är målet att avfall ska vara en del av kretsloppet. Miljöfarligt avfall ska tas om hand på ett ansvarsfullt sätt, resten ska i första hand återvinnas. Det som blir över efter det, bränns och förvandlas till energi. Först i sista hand ska det läggas på deponi, det som förr kallades för soptipp.

Men det här kostar pengar – ofta mycket pengar. Och för den som vill fuska finns stora pengar att tjäna. Affärsidén är enkel: att erbjuda sig att ta om hand avfallet till ett lite lägre pris, men sen strunta i att hantera det på ett korrekt sätt.

Finns exempel på organiserad brottslighet

Myndigheter som Naturvårdsverket, polis och åklagare ser att avfallsbrottsligheten ökar, och att det finns exempel på organiserad brottslighet. Det är brott där det finns stora pengar att tjäna – samtidigt är risken för upptäckt liten och straffen låga.

Det saknas statistik över hur stort problemet med avfallsbrott är, men flera myndigheter bedömer att det är en brottslighet som ökar. I Kalibers enkät som 230 kommuner svarat på uppger 131 kommuner, alltså mer än hälften, att de har kännedom om olaglig avfallshantering. 128 av dem har anmält till polis eller åklagare. 

Kaliber kollar idag närmare på en brottslighet som har visat sig vara svår att komma åt.

Två undersökningar pekar på ett ökat förtroende för Sametingets arbete men samtidigt finns fortfarande relativt lågt förtroende för institutionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:
Olov Anders Sikku, samepolitisk ledarskribent i Östersundposten,
Thomas Sarri, nyhetschef Sameradion,
Ulf Mörkenstam, professor statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Ragnhild Nilsson, doktorand statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Producent: Maria Dahlgren.
Programledare: Jörgen Heikki.

Tekniker: Helena Sydberg Hinrichsen

Lund har precis fått sin första spårvagnslinje så arkitekturkritiker Mark Isitt hoppar på och tar oss med på en tur från medeltidsgator till en högteknologisk forskningsanläggning och besöker även en ny stadsdel som växer fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För att diskutera arkitekturen tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.

Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I västra Kanada har 30-50 procent av de träd som skulle säljas som timmer dött, och i Centraleuropa håller granen på att försvinna för alltid.

Experter i Tyskland bedömer att inga vuxna granar kommer att finnas kvar i landet på lägre höjd än 800 meter över havet, om bara tio år. I år har enorma arealer skog dött, och i vissa områden ser det spöklikt ut, med bruna, torra granskelett så långt ögat når.

I Sverige är läget ännu inte fullt lika allvarligt som i Tyskland, men oron växer bland skogsägare även här. Arbete pågår för att försöka bromsa skadorna, men än tycks det inte finnas något riktigt effektivt sätt att stoppa den lilla dödliga skalbaggens framfart.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Marcus Hansson

Producent: Mona Hambraeus

Vad driver en mamma att sälja övergrepp på sitt eget barn? Vi berättar om vilka de filippinska mammorna är som begår övergrepp på beställning av västerländska män.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi berättar också vad som händer på andra sidan jorden när de här brotten avslöjas.

Vi vill varna för ett innehåll som kan vara obehagligt.

Etiopiens premiärminister fick fredspriset. Rapport från krigets Ukraina. Om kritiken mot Trump efter Syrien och om kurdernas öde i historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samuel Larrson, Afrikakorrespondent, Jesper Lindau, Moskva, Patrik Holmström, New York och Aras Lindh, Utrikespolitiska institutet.

Dessutom om Torbjörn Flygt om sin nya bok . Daniela Marquardts 4 år som Tysklandskorrespondent. Kan någon av parterna i Hongkong backa? 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Timme 1:

* Protesterna i Hongkong

* Etablissemanget omfamnar Aktivism

* Nynazister i Sverige och Norge

* "Sugerdating" ett växande problem

* Krönika Göran Rosenberg

* Panelen

Timme 2:

* Välfärden

* Satir med Utkantssverige

* Intervju med Torbjörn Flygt om hans nya bok

* Daniela Marquardts testamente efter 4 år som  Tysklandskorrespondent

* Kåseri Mark Levengood

Programledare: Katarina von Arndt

Producent: Lena Bejerot

Storbritanniens utträde ur den Europeiska unionen skapar inte bara splittring i de politiska partierna utan riskerar också att bryta upp hela den brittiska unionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Nordirland har sannolikheten för att det ska hållas en folkomröstning om att lämna Storbritannien och förenas med Irland ökat på grund av Brexit.

I Skottland driver den regionala regeringen som styrs av skotska nationalister hårt frågan att upprepa folkomröstningen som hölls 2014. Då röstade skottarna för att stanna i Storbritannien men det var före beslutet att lämna EU.

Även i västra Wales växer det fram en önskan om att bryta sig loss men än så länge är detta inte en lika stark rörelse som i Nordirland och Skottland. 

Programledare och reporter: Claes Aronsson

Veckans panel och spaningar: Jonathan Lindström: Pest hos verkligheten. Helena von Zweigbergk: Alla vill klubba. Göran Everdahl: Växande odlingar med bett.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor.

I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

spanarna@sverigesradio.se

Hur kommer det sig att flest nobelpris tilldelats USA och vilken status har priset i landet? Vi pratar om en av årets pristagare Richard Thaler. Kinas pengar investeras över hela världen. Hur global är Kinas ekonomi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:

Kajsa Boglind -Korrespondent Washington

Lena Nordlud - vetenskapsradion

Johanna Melén - Östeuropakorrespondent 

Staffan Sonning - Global ekonomikorrespondent

Hanna Sahlberg - korrespondent Kina

#Kinaspengar

I veckans STIL ska vi undersöka den trend som fått silhuetten inom mode att mjukas upp och förskjutas från det tajta, till det lösa, och från det avklädda till det påklädda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna trend handlar inte bara om att det blivit höst. För tittar man sig omkring kan man under en längre tid kunnat se att smala jeans och tajta toppar börjat bli allt färre, medan vida byxor med höga midjor och stora tröjor – inte sällan av ganska boxig sort – blivit allt fler.

Det finns förstås flera anledningar till att det – omväxling förnöjer, är en. Efter en lång tid med ”skinny jeans” kan det helt enkelt vara befriande skönt att få släppa fläsket fritt i fladdrande tyg runt benen.

Att klä sig i lager på lager i plagg är också ett sätt att skydda sig i turbulenta tider. Att inte blotta hud utan istället boa in sig i stora mjuka plagg kan kännas trösterikt och snällt, då det blåser kallt om knuten.

En tredje anledning – och kanske den som faktiskt har mest med saken att göra – det är att vi här i väst har blivit ganska så rejält inspirerade av öst och den trend som där kommit att kallas för ”modest fashion”. Att låta kläder låta täcka stora delar av kroppen, av olika anledningar, brukar kallas för ”modest dressing”, ungefär ”modest klädsel”.

Men under senare år har många modeintresserade muslimska kvinnor börjat värja sig mot uttrycket, som onekligen låter som att klä sig i säck och aska – och inte sällan även har sett ut på det viset. Tro och trend har länge stått i ett motsatsförhållande, skulle man kunna säga.

Att så verkligen inte behöver vara fallet anser den unga generationen som börjat både skapa – och kräva – modesta plagg med hög modegrad, vilket har kommit att kallas för ”modest fashion”, modest mode. Det är en växande trend, och många internationella modehus är medvetna om att här finns en enorm ekonomisk potential.

I veckans program pratar vi mer om den här saken med svenska modeskaparen Faduma Aden. Vi undersöker också vad en skjorta knäppt ända upp i halsen kan symbolisera. Och så tittar vi närmare på en för kläder viktig kroppsdel – midjan.

Veckans gäster är Philip Warkander, doktor i modevetenskap, samt Cia Jansson, chefredaktör på tidningen Elle.

I Godmorgon, världen! den 18 juli dessutom krönika av Ulrika Knutson och kåseri av David Wiberg, panelen och Public Service med mera.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Första timmen:

* Avgörande val till parlamentet i Frankrike

* Massiva protester mot Putin i Ryssland

* Finska regeringen avgick nästan - var allt bara ett spel?

* Hårdrockande finländare fortsatt framgångsrika

* Krönika av Ulrika Knutson

* Panelen 

Andra timmen:

* Pensionärer reser på ungdomsresor - varför då?

* Satir med Utkantssverige

* En betraktelse över Helmuth Kohls tid vid makten

* Järvaveckan - vad blev bättre med den?

* Vem tar vem i politiken? Analys av Margit Silberstein

* Efter havererat parisavtal - nu måste EU rädda klimatet - men hur?

* Kåseri av David Wiberg

Programledare: Olle Hägg

Producent: Katarina von Arndt

Tekniker: Glate Öhman

Sveriges Radios asienkorrespondent Margita Boström djupdyker denna vecka i ämnet turism som har blivit en allt viktigare inkomstkälla för många länder i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Turismen står nu för nästan 10 procent av världens totala bruttoinkomst. En av elva i världen arbetar inom turistindustrin och det är en näring som bara växer.

Men har vi som turister något eget ansvar att tänka oss för till vilka länder vi åker som turist eller ska vi inte bry oss om det? I snart två år har ett av svenskarnas mest populära turistland styrts av militär med repressalier mot den egna befolkningen som till exempel internering där man försöker ändra människors åsikter. Men trots det så ökar turismen till Thailand.

Och orter eller monument som blir utnämnda till världsarv lockar så mycket turister att själva själen på stället går förlorad. Hur ska vi agera för att inte slita sönder världsarven? Det är några av frågorna som Margita Boström avhandlar tillsammans med resejournalisten Per J Andersson i veckans Radiokorrespondenterna.

Slarvig lokaljournalistik, slarvig polis och en slarvig citeringskultur förvandlade en idyllisk campinganläggning i Hälsingland till ett brottsnäste med miljonomsättning. Men nyheten var inte sann och snart fick medierna backa. Om Facebook som är på offensiven och vill ta greppet om dina medievanor. Vi frågar om Facebooks senaste lansering ska ses som ett hot eller en möjlighet för mediebolagen? Och så om konsten att kunna erkänna sina journalistiska dikeskörningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Osann nyhetsstorm om tiggares miljoner
En av veckans mer omtalade publiceringar handlade om ett ”organiserat tiggarläger” i Hälsingland med "miljonomsättning". Det började med en artikel i lokaltidningen, men nyheten spred sig snabbt uppåt i det ekosystem som det myllrande medielandskapet i dag utgör. I det här ekosystemet går det snabbt och en sådan här nyhet, som skär rakt in i en pågående kontroversiell politisk debatt om tiggeri, blir då brännhet.
Men nyheten var inte sann och inom ett dygn hade de stora medierna dementerat, ändrat eller avpublicerat uppgifterna. Mediernas reporter Jonna Westin tog tåget till Hälsingland för att besöka den idylliska campinganläggning som allt det här handlade om och för att träffa huvudpersonerna där.

Jack Werner: ”Journalistiken behöver fuck up­nights”
Mediernas sociala medier-krönikör Jack Werner fördjupar sig i konsten att misslyckas och vad vi kan lära av det. För fel det har vi alla haft någon gång och fel har vi alla någon gång gjort. Och kanske, spår Jack Werner, kan de här erfarenheterna lära oss journalister mer om journalistik än tusen timmar i skolbänken?

Växande oro för hungrig nätjätte
Kanske var det årets största och mest omvälvande medienyhet när Facebook häromveckan lanserade sin nya tjänst ”Instant Articles”. Facebook är med sina 1,4 miljarder användare större än någon annan organisation eller sammanslutning i världen och det är en jätte som alla, som idag vill tjäna pengar på sin journalistik, måste förhålla sig till.
Med Facebooks nya tjänst kan mediebolag nu publicera sitt innehåll direkt på Facebook, istället för som tidigare länka till innehåll på den egna plattformen. Facebook lockar med en snabb interaktiv läsupplevelse och lovar dessutom att medieföretagen får behålla annonspengarna. Samtidigt råder det ingen tvekan om Facebooks ambition: att stärka sin position som nyhetskälla och ytterligare koppla grepp om våra medievanor.
Ska det här ses som ett hot eller en möjlighet för mediebolagen? Vad händer när allt mer värdefull och eftertraktad data om läsarna släpps till Facebook och har de svenska mediebolagen överhuvudtaget någon chans att välja här? Reporter: Therese Rosenvinge

Nya tider, nya dignoser. Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora diskuterar vår tids psykiska lidande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Panikångest, depression, bipolär sjukdom, ADHD och Asperger. Floran av diagnoser växer, och skapar nya bilder av vilka vi är. För många är diagnosen  en befrielse och en bekräftelse på att det lidande man upplevt har en orsak. Samtidigt riskerar utrymmet för det normala att krympa. I boken Homo Patologicus – medicinska diagnoser i vår tid, beskriver filosofen Fredrik Svenaeus dilemmat med diagnoser och det är också ämnet i programmet.

Gäster är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora vid Karlstads universitet.

Programledare och producent Peter Sandberg.

Boktips: Homo Patologicus av Fredrik Svenaeus.

             Melankoliska Rum av Karin Johannisson.

Om världens slumområden, där det idag bor över en miljard människor. I megastäderna vill man riva problemen med fattigdom, ohälsa och kriminalitet. Men kan man verkligen bygga bort ojämlikhet? Reportage från Lagos flytande kåkstad som nu sågas ner, hus för hus. Och följ med till Mumbai, där misären blivit turistattraktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dharavi, mitt i Indiens kommersiella centrum Mumbai, är Asiens största slum. Där bor över en miljon människor under omständigheter som på många sätt är omänskliga. Men trots det söker sig hela tiden nya migranter från Indiens landsbygd dit. Det beror på att Dharavi erbjuder en väg för fattiga människor att ta del av Mumbais ekonomiska möjligheter som inte går att nå på andra sätt. Med tiden har slumområden som Dharavi kommit att bli en integrerad del av Mumbais ekonomi. Konflikts Daniela Marquardt gick tillsamman med  Lotten Collin på en guidad tur genom Dharavis trånga gränder.

En annan megastad som på många sätt är sinnebilden av helt okontrollerad urbanisering är Lagos, Nigerias största stad. Där ligger slumområdet Makoko, som till stor del är byggd på vatten i den stora lagun som delar Lagos. Men Makoko är hotat – nyligen sågades 400 bostäder ned av polisen. Konflikts Lotten Collin tog båten ut till Makoko.

Men vad är då framtiden för megastäder som Lagos och Mumbai, och deras ständigt växande slumområden? Är det kaos och kollaps? Eller finns det en annan väg framåt? En person som ägnat mycket tid åt att forska och fundera på detta är antropologen och statsvetaren Janice Perlman, chef för tankesmedjan Megacities. Hon har nära studerat slumoråden – eller squatter settlements, ungefär informella bosättningar, som hon föredrar att kalla dom – sen slutet av 60-talet, framförallt i Rio de Janeiro i Brasilien. Janice Perlman berättade för Konflikts Ivar Ekman att den rika eliten i städerna ofta ser slummen som ett slags sår, ett sår som måste skäras bort.

Gäst i studion för att diskutera dessa frågor är Maria Lantz, rektor för Konstfack och tidigare ansvarig för ett stort konstprojekt vars syfte var att i detalj dokumentera livet i Dharavi.

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Lotten Collin

I maj månads telefonväkteri berättade vår trädgårdsexpert Maj-Lis Pettersson om vad man ska göra åt en murgröna som nästan frusit bort under vintern. Det finns hopp för den - även om mycket måste skäras bort! Hög tid för beskärning är det också i växthuset där en vinranka satt igång att växa hej vilt. Hur förkultiverade plantor ska vänjas vid sin nya tillvaro utomhus och vilka grönsaksfröer som kan sås tidigast får du också veta i dagens program. Maj-Lis tipsar dessutom om vilket grundarbete som bör göras för att slippa att ogräs och rötter tränger upp på en nyanlagd uteplats - och hur man tar tempen på jorden! Programledare är Lena Redin Missade du telefonväkteriet, så finns repriserna: tisdag 00.03 och lördag kl.12.05. Det går också att lyssna direkt här på hemsidan. eller att ladda ned programmet som podd-radio. Programledare är Lena Redin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.