freden

Världen rustar upp för krig och försvar, det är militära frågor hit och dit men idag vill Popula prata om fred även om det inte är lika säljande som krigsrubrikerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtalet om fred, rauha

Varför ses saker så självklara när det handlar om så stora komplexa frågor? Överstelöjtnant Johan Huovinen och ordförande för Ålands fredsinstitut Roger Nordlund, vice talman i Ålands lagting svarar på Populas fredliga frågor och funderingar.

Hur vanligt är det att Sverige skickar militärt stöd?

Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Sverige bidragit med skyddsutrustning till stridsvagnar, avancerade vapensystem och ammunition till Ukraina, det totala värdet är ca 16,9 miljarder kronor (regeringen.se). Länsstyrelserna gör inventarier över kulturminnen för att kunna bevara dem ifall Sverige blir attackerat.

Sanna och Kalle är två av många som har blivit krigsplacerade, hur påverkas vi som människor av att vakna till stridsflygplan á la Aurora 2023 i tid och otid?

Fredsarbete och demilitarisering på Åland

På Åland har en grupp människor sedan krigsutbrottet samlats klockan 05:00 utanför Rysslands konsulat varje dag för att demonstrera mot kriget och för freden, enligt Roger är detta en av många tydliga markeringar folk i Europa gör för att visa sitt stöd för freden och mot Ryssland som aggressor.

När vi ändå rör oss i Östersjön: Gotland är megaladdat med grönklädda människor, men på Åland får de inte röra sig på alls. Varför är det så?

Sanna Laakso & Kalle Kinnunen
popula@sverigesradio.se

Ring P1 från Göteborg om bland annat det svenska fredsarbetet, telefonbedrägerier och rotavdrag. Programledare: Emma Engström, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.

Så mår Storbritannien efter Brexit

Tre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.

Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Adam Alvin

Utrikeskrönikan 11 april.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Belfast, tisdag.

Det här är en stad med många minnen. Av konflikt och gamla skiljelinjer.

De syns överallt: På de bepansrade polisbilarna som är redo för kravaller och brandbomber. På trottoarkanter som är målade i rött, blått och vitt i brittiska kvarter. De gröna, vita och orange flaggorna som vajar i de irländska. Muralmålningarna som minns liv som gått förlorade under decennier av konflikt, grindar och staket runt bostadskvarter som än i dag ska hålla borta de som inte är vänner.

I dag när USA:s president Joe Biden kommer hit är säkerhetspådraget enormt och poliskåren har varnat för en ökad hotbild. Under helgen blossade kravaller upp som det så ofta gör här under påsken.

Men även om konfliktens spår finns i skuggan av vardagen, så är Nordirland och Belfast, så mycket mer. 25 år efter fredsavtalet har en ny generation hunnit växa upp och skapa sig en egen uppfattning om livet här och deras plats i världen.

Och då tänker jag på Regan som jag träffade här för några år sedan. Hon föddes 1998, och är alltså lika gammal, eller ung, som Långfredagsavtalet. Hon växte inte upp när våldet var en del av livet här, då när barn lekte på gator bland utbrända bilar, barrikader och beväpnade militärer.

Hennes barndom präglades av de försiktiga, tappra, trevande stegen mot fred. Och de blev avgörande för hennes liv, för i ett av alla projekt för att sammanföra ungdomar från de irländska och brittiska sidorna här så träffade hon, som vuxit upp i ett katolskt, irländskt hem, protestanten, britten Dean. Två tonåringar som blev kära, där gamla konflikter inte tilläts stå i vägen.

Visst fanns det folk som tittade snett när de började träffas, och föräldrarna skickade oroliga sms när de sena kvällar gick mellan varandras kvarter i Belfast. Men på det stora hela omfamnades deras kärlek, något Regan förvånades över. Hon hade hört skräckhistorierna från förr om kärlekspar som blivit utfrysta från familjer och vänner. Men ungdomens spirande kärlek hade slagit rot och varför skulle deras bakgrund, familjernas tro eller politiska åsikter stå i vägen för den?

I dag är Regan och Dean gifta, och i sommar väntar de tillskott i familjen.

Så föds nya generationer, som skapar nya minnen och en ny framtid för Nordirland.

Stephanie Zakrisson, i Belfast

I tider av krig och upprustning frågar vi oss i Filosofiska rummet: Vad är fred? Räcker det med att våldet upphör? När fred krockar med rättvisa vad väger tyngst?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har föreslagits att Ukraina ska avstå landområden i utbyte mot fred med Ryssland. Många skulle slippa dö i ett förödande krig, men många ukrainare skulle förlora sin frihet och angriparen skulle belönas. Våld föder våld, och bara förhandlingar kan få slut på krig, säger pacifister.
Är sanktioner och diplomati moraliskt bättre än militära insatser?
När ett nytt krig i Europa är ett faktum och Sverige är på väg in i Nato – förändrar det även vårt tänkande om krig och fred?
Medverkande i samtalet är historikern och författaren Peter Englund, filosofen Magnus Jiborn och Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Satir varje vecka i God morgon världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur kan forna fredsfördrag lära oss att lösa dagens konflikter? Fredsforskare och militärhistoriker möts i studion för att diskutera frågan med anledning av Sveriges ödesdigra fred för 300 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas.

Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.

Hur upplevdes freden i Europa för 75 år sedan? Tobias Svanelid söker sig bortom festyran på Kungsgatan i maj 1945 för att närma sig känslor av skam, svek och den förfärande insikten om krigets fasor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Karnevalsstämning på Kungsgatan och jubelrubriker i dagstidningarna. Det har gått 75 år sedan andra världskriget tog slut i Europa, men hur upplevdes egentligen freden och den sista nervkittlande krigsmånaden? Tobias Svanelid samtalar med historikerna Yvonne Hirdman och Klas Åmark för att närma sig känslorna av hopp och lycka, men också skam, ångest och insikten om att Sverige hade kunnat göra mer.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken som är världens äldsta byggnad som fortfarande är i bruk.

Dessutom om maktkampen i Venezuela - Mexicaner utslängda från USA eftertraktade i hemlandet - Senegalesisk motståndsmusik - Vad blev bättre efter #Metoo? 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Timme 1

* Den misslyckade kuppen i Venezuela

* Yazidiska sexslavar skiljs från sina barn

* Miljöpartiet vill inte vara elitistiskt 

* Senegalesisk motståndsmusik

* Krönika Katarina Barrling

* Panelen

Timme 2

* Vad blev bättre efter #Metoo?

* Public Service

* Kan freden på Arktis bestå?

* Mexicaner utslängda från USA uppskattade i hemlandet

* Kåseri Emil Jensen

Nya våldsdåd skakar Nordirland samtidigt har de två ledande partierna svårt att kunna enas om vägen framåt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt av Europapodden tar vi oss till Nordirland där mordet på journalisten Lyra McKee väckt liv i frågan om freden på ön. I två års tid har parlamentet varit lamslaget av interna motsättningar och partiledarna för de två största partierna fick sig en ordentlig uppsträckning i samband med begravningen av McKee.

Dessutom så analyserar vi valet i Spanien där socialdemokratiska PSOE gick fram kratigt och så går vi igenom finalen för Macrons nationella debatter. Kommer de utlovade förändringarna av det franska samhället att vara tillräckligt för att stilla de gula västarnas protester?

Medverkande: Susanne Palme, Andreas Liljeheden, Margareta Svensson och Claes Aronsson

Programledare: Caroline Salzinger

Producent: Björn Barr

20 år efter fredsavtalet i Belfast ökar oron för hur Nordirland ska klara de kommande årens utmaningar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hoten mot freden på Nordirland kommer från Brexit och ökad politisk osämja, men ett ännu större problem är bristen på åtgärder för att föra protestanter och katoliker samman.

I veckans Radiokorrespondenterna har vår Londonkorrespondent Claes Aronsson besökt Nordirland för att försöka ta reda på hur stark freden är där i dag. Hör reportage från Londonderry/Derry och Coleraine med mera samt intervjuer med offer för våldet, fredsforskare och högt uppsatta politiker från bägge sidorna i konflikten. Medverkar gör också Annika Nestius-Brown som bott i över 20 år i Nordirland.

Programmet sänds 20 år efter det att fredsavtalet skrevs under på Långfredagen år 1998 och nästan exakt ett år innan Storbritannien lämnar EU.

Vad kan den colombianska fredsprocessen lära av Nordirland och Rwanda? Och hur vet man att det är fred - på riktigt? Hör om en nordirländsk Romeo och Julia, om colombianer som spelar teater med fienden och om rwandiern som blev räddad av sin motståndare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dagens Konflikt handlar om det som händer efter att ett krig har tagit slut - om vad samhällen och individer måste göra för att för att börja leva människor emellan, trots allt som hänt.

I Colombia gjorde ett fredsavtal förra året slut på det över 50 år långa inbördeskriget där. Misstron mellan konfliktens olika grupper är fortfarande djup. Men på en teaterscen i Bogotá spelas just nu en pjäs där skådespelarna kommer från just konfliktens olika sidor. Sveriges Radios korrespondent-trainee Filip Kotsambouikidis har varit där.

En av de faktorer som får störst inverkan på hur det går i en fredsprocess är tid. Ju längre tid det går, desto starkare är oftast freden. Samtidigt så kan polariseringen leva kvar långt efter konfliktslutet. Ett exempel på det är Nordirland.

The Troubles tog slut för 19 år sen och en hel generation har hunnit växa upp i skuggan av sina föräldrars minnen och erfarenheter. Trots att det gått så lång tid sedan konflikten går de allra flesta nordirländska skolbarn med klasskamrater som hör till samma grupp som de själva - irländsk-republikanska eller probrittiska. Men det finns också skolor som försöker bryta det sekteristiska mönstret och aktivt blanda barnen. Konflikts Stephanie Zakrisson har besökt en sådan skola.

Ett land som arbetat hårt på att nå försoning efter ett extremt blodigt inbördeskrig är Rwanda. För 23 år sedan begicks ett folkmord där: mellan 800 000 och en miljon människor mördades på bara några månader. De flesta av offren var tutsier och de flesta av förövarna var hutuer. Men också mitt under folkmordet fanns det människor som hjälpte varandra över etnicitetsgränsen.
Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har träffat en av folkmordets överlevare, Jean Louis, som räddades av en kvinna han inte kände från den andra folkgruppen.

Gäster i studion:

Joakim Kreutz, docent i freds och konfliktforskning vid Stockholms universitet och Mimmi Söderberg Kovacs, chef för Folke Bernadotte-akademins program för forskning och utveckling.

Bonusmaterial:

Dagens Konflikt handlar ju om konflikter som nått en fredlig lösning och om tiden som kommer efter freden. Men en av vår tids största krig pågår fortfarande. Kriget i Syrien fortsätter att driva miljontals människor på flykt. Konflikts Kajsa Olsson ringde upp Mariam Jalabi från Syrian National Coalition på hennes arbete i FN:s högkvarter i New York. Hon är en av få kvinnor som deltar i de FN-ledda fredsförhandlingarna om Syrien, och hon menar att det är avgörande att kvinnor deltar i fredsprocessen om det ska vara möjligt att skapa en hållbar fred.

Programledare:

Kajsa Boglind
kajsa.boglind@sverigesradio.se

Producent:

Stephanie Zakrisson
stephanie.zakrisson@sverigesradio.se