gåtor

Det grekiska Parthenon är kanske vårt mest kända antika monument. Men varför vet vi ändå så lite om templet - och varför väcker det så starka känslor? Mattias Berg guidar genom en förbryllande historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sigmund Freud jämförde att se Parthenon med att få se Loch Ness-odjuret med egna ögon. Författaren Virginia Woolf skrev att templet kommer att stå kvar även när världen gått under. Och arkitekten Le Corbusier menar att det inte har skapats någonting liknande under någon tidsålder.

Byggnaden högst upp på Akropolis-klippan i Aten har dessutom fått symbolisera demokratin, västerlandet, hela vårt kollektiva minne.

Den står även i centrum av en het konflikt mellan England och Grekland om återlämnande av kulturföremål. Den gäller framför allt vad som kallas Parthenon-frisen, den långsmala utsmyckningen högt upp längs templets väggar som fördes från Aten till British Museum i London för mer än 200 år sedan. Men än i dag står frisen i centrum för debatten om var kulturarv egentligen hör hemma: där de hittades eller där de eventuellt kan förvaras bäst.

Ändå menar till exempel den brittiska antikvetaren Mary Beard att vi vet så oerhört lite om det här templet. Romarnas och grekernas tystnad om den storslagna byggnaden är egendomlig: bara ett enda stycke ur en resehandbok finns bevarad från antiken.

Och över och under alltihop ligger Parthenons gåtor. Om vad byggnaden egentligen var till för - om den verkligen var ett tempel, eller kanske mest en skattkammare för Aten - och hur den byggas så samtidigt intuitivt och matematiskt. Vad den berömda frisen egentligen föreställer. Och vart den gigantiska Athena-statyn inne i templet, 13 meter hög, av guld och elfenben, egentligen tog vägen.

I programmet möter vi författaren och journalisten Alexandra Pascalidou, arkeologen Jenny Wallensten som är direktör för Svenska institutet i Aten och arkitekten Christina von Arbin från Svenska Parthenonkommittén.

Dessutom hör vi uppläsningar ur den brittiska antikvetaren Mary Beards bok om Parthenon i svensk översättning av Margareta Eklöf. Uppläsare är Christina Höglund.

Musiken i programmet är komponerad av den grekiska tonsättaren Eleni Karaindrou.

Mattias Berg
mattias.berg@sverigesradio.se

Folkmusikern Dan Knagg har gjort ett album med tonsatta 1800-tals-gåtor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett nytt samarbete med sångaren Agnes Åhlund fick Dan Knagg att söka efter poet från Mariefred och då hittade han en bortglömd 1800-talsförfattare.

Wilhelmina Stålberg var en av 1800-talets mest lästa författare, men bortglömd i historieskrivningen. "Hon tillhörde B-laget" säger bibliotekarien och litteraturforskaren Gunnel Furuland.

Kan du klura ut svaren på några av Wilhelminas gåtor?

Ett reportage av Lisa Wall.
Producent: Felicia Frithiof

Det grekiska Parthenon är kanske världens mest kända antika monument. Men varför vet vi ändå så lite om templet - och varför väcker det så starka känslor? Mattias Berg guidar genom en förbryllande historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sigmund Freud jämförde att se Parthenon med att få se Loch Ness-odjuret med egna ögon. Författaren Virginia Woolf skrev att templet kommer att stå kvar även när världen gått under. Och arkitekten Le Corbusier menar att det inte har skapats någonting liknande under någon tidsålder.

Byggnaden högst upp på Akropolis-klippan i Aten har dessutom fått symbolisera demokratin, västerlandet, hela vårt kollektiva minne.

Den står även i centrum av en het konflikt mellan England och Grekland om återlämnande av kulturföremål. Den gäller framför allt vad som kallas Parthenon-frisen, den långsmala utsmyckningen högt upp längs templets väggar som fördes från Aten till British Museum i London för mer än 200 år sedan. Men än i dag står frisen i centrum för debatten om var kulturarv egentligen hör hemma: där de hittades eller där de eventuellt kan förvaras bäst.

Ändå menar till exempel den brittiska antikvetaren Mary Beard att vi vet så oerhört lite om det här templet. Romarnas och grekernas tystnad om den storslagna byggnaden är egendomlig: bara ett enda stycke ur en resehandbok finns bevarad från antiken.

Och över och under alltihop ligger Parthenons gåtor. Om vad byggnaden egentligen var till för - om den verkligen var ett tempel, eller kanske mest en skattkammare för Aten - och hur den byggas så samtidigt intuitivt och matematiskt. Vad den berömda frisen egentligen föreställer. Och vart den gigantiska Athena-statyn inne i templet, 13 meter hög, av guld och elfenben, egentligen tog vägen.

I programmet möter vi författaren och journalisten Alexandra Pascalidou, arkeologen Jenny Wallensten som är direktör för Svenska institutet i Aten och arkitekten Christina von Arbin från Svenska Parthenonkommittén.

Dessutom hör vi uppläsningar ur den brittiska antikvetaren Mary Beards bok om Parthenon i svensk översättning av Margareta Eklöf. Uppläsare är Christina Höglund.

Musiken i programmet är komponerad av den grekiska tonsättaren Eleni Karaindrou till filmen ”Odysseus blick” av Theo Angelopoulos.

Mattias Berg
mattias.berg@sverigesradio.se

Radioapan och hans kompisar gillar att lösa gåtor. Men för en supersmart lokatt som Tassa finns inget att lösa - hon kan redan svaret på alla gåtor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad betyder "friidrott"? Vad menas med fri? Varför heter det inte "atletik" som på de flesta andra språk? Djupdykningen i denna fråga visar dessutom att sporten hade ett annat namn i Sverige från början.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reporter: Alexander Lundholm

400 meter är ett varv. 800 meter är två varv. Men 1 500 meter är tre och tre kvarts varv. Varför tävlas det inte på 1 600 meter istället, som blir fyra hela varv? Varför blev det just 1 500 meter? Svaret på frågan är komplicerad och leder till många följdfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reporter: Alexander Lundholm

Det taktfasta klappandet är en självklar del av friidrotten. Friidrottarna klappar igång publiken för att tagga igång inför hoppen. Men så har det inte alltid varit. Det var en julidag på Stockholm Stadion 1981 som publikens beteende förändrades för alltid. Det som behövdes var en förbannad amerikan och en hel del alkohol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reporter: Alexander Lundholm

Hur mycket hjälp får friidrottarna egentligen av medvind? Och hur mycket förlorar en löpare eller hoppare på att ha motvind? Djupdykningen i detta leder också till ytterligare en fråga: varför får stavhoppare ha obegränsat mycket medvind?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reporter: Alexander Lundholm

Friidrott ska vara en exakt sport där varje centimeter räknas. Men ändå mäts det fel särskilt i diskus. Fel vinnare kan därmed gå hem med guldmedaljen. Varför är det så svårt att mäta rätt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bonusinfo: Under VM i Doha 2019 användes "hawk-eye"-systemet för första gången i friidrottssammanhang.

Reportrar: Alexander Lundholm och Isabell Gradin

Vad är medvetandet och hur fungerar vår hjärna har varit eviga frågor inom biologisk forskning. Med superdatorer och matematik kan man nu närma sig svaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om Carl von Linné levt idag så skulle han vara beräkningsbiolog och använda superdatorer och matematiska modeller istället för vandra ut i naturen och göra experiment. Så skulle det kunna vara. Eftersom den biologiska forskningen nu genomgår ett paradigmskifte. Matematiken används allt mer tillsammans med superdatorer för att simulera vår hjärna t ex, och kan då utföra betydligt mer avancerad forskning jämfört med experiment med fysiska hjärnor.
I framtiden kommer matematik, statistik och datavetenskap vara en fundamental grund för biologisk forskning och målet är att bota sjukdomar som cancer, och alzheimer.