Elektricitet från solceller kan snart utgöra en betydande del av Sveriges energimix och i delar av världen där elnät saknas eller svajar kan en enda solenergilampa förändra livet för en hel familj.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Solceller, som en gång var high tech från rymdprogrammet, håller på att bli var mans egendom. Vi är just nu mitt i en accelererande teknikutveckling där solcellerna blir mer effektiva – dom kan alltså kan göra mer el på mindre yta. Dessutom går priserna stadigt nedåt.
I rika länder representerar solkraften ett hållbart alternativ till fossila bränslen. I många fattiga samhällen är solkraft det enda alternativet. Dessutom subventioneras solkraft i en del länder, vilket ökar efterfrågan ytterligare. Produktionen är idag så storskalig att varje enskild solpanel blir väldigt billig. Och alla andra andra pusselbitar i ett solcellssystem, till exempel elektroniken som behövs, blir också billigare hela tiden. Nu installeras allt fler solcellssystem runt om i världen, både i stora solcellsparker och små moduler på taket hos privatpersoner.
Marika Edoff är professor vid Uppsala universitet och forskar om solceller.
– Jag sa en intervju om solceller för cirka åtta år sedan att priserna behövde sjunka till en tiondel. Där är vi nu! De är tillräckligt billiga för att slå igenom stort och det är precis det vi ser!
Och det är bra, för solenergi behövs. Att förlita oss på fossila bränslen håller helt enkelt inte längre. En kritik som ofta riktas mot solel och förnybar el är att den behöver utvecklas mer för att kunna hantera vårt stora energibehov, men målet är faktiskt inte att till hundra procent ersätta olja med solsken. Vi kommer att behöva många olika tekniker och system, och det vi redan vet är att solceller som skapar el från solljus definitivt kommer att vara en del av lösningen.
Någonstans där de nya billiga solelssystemen redan har slagit igenom ordentligt är länder som Kenya, Etiopien och Tanzania, där elnäten på landsbygden är dåligt utbyggda. Där säljs nu miljoner med små solcellsystem. För ungefär ett årtionde sedan kostade solelen för konsumenten här 10 dollar per watt, och redan då var det det billigaste alternativet. Idag är priset nere på en halv dollar per watt. För dem som inte ens har råd med det finns enskilda soldrivna produkter, som solvärmeugnar och solcellslampor, som man kan köpa på avbetalning.
De allra fattigaste står utanför den formella ekonomin och har sällan bankkonton. Men de har mobiltelefoner, och mobila betallösningar har också givit dem möjlighet att köpa el.
Anders Arvidsson arbetar som rådgivare på SIDA med ett projekt för att ge fler tillgång till elektricitet och menar att det har skett en snabb, och hoppfull, utveckling.
– Totalt sett är det väl 80 miljoner människor i Afrika har åtminstone en solels-lampa hemma hos sig.
En lampa låter kanske inte som så mycket. Men det blir väldigt mörkt på landsbygden i Kenya, och vid ekvatorn är skymningen kort. Då behövs lampor för att kunna laga mat, plugga eller bara umgås och kunna se varandra där hemma. För att inte tala om att känna sig trygg när man går på toaletten utomhus.
Dessutom finns det indirekta hälsoeffekter som är enorma. De som inte har solceller använder ofta fotogenlampor, som är brandfarliga, ohälsosamma, och dyra.
Allt det här betyder naturligtvis inte att solceller är helt problemfria. De innehåller sällsynta och ibland miljöfarliga ämnen och de kostar som allt annat energi att producera. Idag kommer mycket av den energin från kolkraftverk i Kina - inte en idealisk situation, men ändå en större utdelning i hållbar energi än om kolkraften skulle användas direkt för strömförsörjning.
Mycket tyder på att vi bara sett början på solkraftsrevolutionen.
