"jag

Det är först på senare tid som musikern Marit Bergman djupdykt ner i sångerskan Barbro Hörbergs låtkatalog, som hon nu beundrar: "Det går rakt in. Där vill jag också vara när jag gör musik."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Marit Bergman om Barbro Hörberg!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det musikern Marit Bergman som valt Barbro Hörberg, som gjort visklassiker som "Sommarö" och "Gamla älskade barn". Hon känner igen sig i Hörbergs sätt att skriva låttexter och uppskattar den känsliga vardagsrealismen mycket – på sistone har hon till och med insett att hon nog är mer influerad än hon tidigare trott! Hur då?

Artisten och kompositören Marit Bergman var bland annat med i Candysuck, innan hon solodebuterade på eget skivbolag med "3.00 A.M serenades". Albumet fick mycket uppmärksamhet och gavs ut igen året efter på BMG. Det stora genombrottet kom med "Baby dry your eye" 2004 och hittills har det blivit sex album – på "Molnfabriken" från 2016 och "Här kommer vargen" från 2023 är alla låttexter på svenska. Hon var initiativtagare till Popkollo 2006 och är programledare för "Backstage med Marit Bergman" i Sveriges Radio P4.

Barbro Hörberg (1932-1976) började som revyartist, vissångare och skådespelare på 50-talet. Hon samarbetade med bland andra Povel Ramel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Monica Nielsen. På 60-talet bodde hon en period i Paris, inspirerades starkt av artisten Barbara och tillbaka i Sverige albumdebuterade hon 1969. Barbro Hörberg skrev låttexterna till sig och andra artister, komponerade och gav ut soloalbum både för barn och vuxna. Hon var en pionjär som skrev om kvinnors vardag och liv på ett rakt, men samtidigt poetiskt vis.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Ingen författare har på senare år påverkat kriminologen och författaren Christoffer Carlsson mer än P O Enquist: "Avståndet mellan Halland och Västerbotten är väldigt långt. Men inte alltid."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Christoffer Carlsson om P O Enquist!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det kriminologen och författaren Christoffer Carlsson som valt författaren Per Olov Enquist. Hans romaner gav Christoffer Carlsson modet att våga tro att landskapet där han växte upp, Halland, och livshistorierna där var värdefulla att skriva om. Det blev starten för den så kallade Hallandssviten som inleddes med kriminalromanen "Järtecken". Men, hur kommer det sig att Christoffer Carlsson till och med har en tatuering som är ett citat ur "Kapten Nemos bibliotek"?

Christoffer Carlsson är kriminolog och författare. Han debuterade 2010 och 2013 kom "Den osynlige mannen från Salem" som var den första romanen i den framgångsrika serien om polisen Leo Juncker, som sålts till 20 länder. "Järtecken" kom ut 2019 och är den första boken av hittills tre utgivna böcker i den kritikerrosade Hallandssviten - den senaste "Levande och döda" gavs ut i april 2023. Christoffer Carlsson disputerade i kriminologi 2014 och har publicerat flera uppmärksammande vetenskapliga arbeten om bl a våldsbejakande extremism.

Per Olov Enquist (1934-2020) föddes i Hjoggböle, Västerbotten. Efter studier i Uppsala arbetade han som kritiker och författare, genombrottet kom med romanen "Magnetisörens femte vinter" 1964. Han slog igenom internationellt 1968 med "Legionärerna" som bygger på verkliga händelser. Han skrev också framstående dramatik, essäer och noveller, var en flitig kulturskribent, regisserade och arbetade på tv och radio. Författarskapet rymmer flera av den svenska litteraturens främsta verk, som till exempel "Musikanternas uttåg" och "Kapten Nemos bibliotek".

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Bokcirkeln IBB, Inte bara Biggles, består av fem män som bor i Visby på Gotland. Ingen av dem är infödd gotlänning, så när de ansökte om att få vara en del av romanprisjuryn tog de hjälp av den gamla Gutasagan i sin presentation.....

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vanliga fall brukar de ses på torsdagar, med ärtsoppa och punsch, men nu är det måndag och det blir ost och vin...

Det är en stor sak för en bokcirkel att bli vald till juryn för Sveriges Radios Romanpris. I år kommer de fyra bokcirklarna från Östergötland och Gotland. I flera månader har det nu bläddrats fram och tillbaka i de nominerade böckerna, skrivits i marginaler och på försättsblad, strukits under...

Vilka är de – bokcirklarna som ska vaska fram vinnaren av romanpriset?

Möt Anders Jonsson, Leif Ullrich, Peter Herthelius, Lars Danielsson och Tomas Koch som utgör bokcirkeln Inte bara Biggles i Visby.

Reporter Helene Alm.

Sonja Åkesson kallades folkhemmets skaldinna och diskbänksrealist medan hon klippte sönder språket, var på uppläsningsturnéer i blommiga bussar och uppträdde på nattliga soaréer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1966 kom hennes åttonde bok, "Jag bor i Sverige". Hon hade debuterat nio år tidigare som poet, då var hon strax över trettio, men den här var en sorts blandbok med scentexter tänkta att sjungas. På omslaget en nerklottrad pressbyråkiosk, högar av prylar som ligger och skräpar i de desperat pyntade vardagsrummen, mammorna som fått nog, de ensamma barnen, de urvattnade orden, en språklig pessimism. Och här finns flera av de dikter som levt kvar som Självbiografi, Åkej, Öron och den konkretistiska Neeeeijjjj.

Sonja Åkesson föddes i Buttle på Gotland 1926, och hennes första diktsamlingar hade gotländska landsbygden som motiv, porträtt av människor hon mindes från sin barndom: Post-Agnes med säckpuckeln på ryggen, den ogifta dottern som åldras mellan föräldrarna i utdragssoffan, Anselm på glasverandan som fått båda benen avknipsade av slåttermaskinen, drastiskt men med ömhet.

2010 kom skivan Sonja Åkesson tolkad – och det av bland andra Kajsa Grytt, Annika Norlin och Frida Hyvönen.

En Klassiker av Katarina Wikars.

Gängvåldet har flyttat ut i landet, för Stockholm är trångt. Vad händer med ungdomarna i ett samhälle, när gängkriminaliteten tar E4:an norrut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sundsvall har pekats ut som en av de viktigaste platserna i gängkriget. Man strider om att äga stadens narkotikamarknad. Hör tonåringarna som riskerar att rekryteras, fältassistenten som själv bevittnat det grova våldet och partyknarkarna som bidrar till industrin bakom våldsvågen i Sverige.

Programledare: Niklas Axelsson
Reporter: Petra Berggren
Ljudmix: Peter Wallgren och Ove Jönsson
Ansvarig utgivare: Susanne Helsing
P4 Västernorrland

När författaren Jenny Jägerfeld som ung läste sin första Birgitta Stenberg-roman, var reaktionen omedelbar: "Jag kände ett släktskap och det gick det som en elektrisk stöt genom kroppen!"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

JENNY JÄGERFELD OM BIRGITTA STENBERG!

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem de vill tala om och i veckans avsnitt är det författaren Jenny Jägerfeld som valt Birgitta Stenberg. På 90-talet läste hon Stenbergs "Kärlek i Europa" och romanen blev en tändande gnista för den unga Jenny med författarambitioner!

Jenny Jägerfeld är författar och psykolog. Hon är mest känd som barn- och ungdomsförfattare och har gett ut en rad älskade och kritikerrosade böcker bland annat "Här ligger jag och blöder", och "Comedy queen". Hon har gott om litterära priser i bagaget och två av romanerna "Så jävla easy going" och "Comedy queen" har blivit hyllade filmer.

Birgitta Stenberg (1932-2014) var författare, översättare och kulturskribent. Hon skrev ett 50-tal romaner och slog igenom med "Chans" 1961. På 80- och 90-talen nådde hon en stor krets läsare med sin svit självbiografisk romaner, som inleddes med "Kärlek i Europa" 1981.Hon tvekade aldrig inför att använda sina egna upplevelser av kärlek, sex och droger, skrev erotiska noveller vid 76 års ålder, men också de populära barnböckerna om Billy och Lotta.

KULTURLIVETS GUNNAR BOLIN

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Debatten om så kallade nepo babies, med bland annat barnen Skarsgård som exempel, har rört upp känslor. Hur har du gjort? Valt samma yrke som dina föräldrar eller precis tvärtom?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det sägs att äpplet inte faller långt från päronträdet och att gå i sina föräldrars fotspår är inte ovanligt. Hur har du gjort? Kanske inspirerades du av dina föräldrars yrkesval så pass mycket att du också ville jobba med det de gjorde? Eller hamnade du i samma yrke för att det var så långt din horisont sträckte sig? Kanske har du gjort totalt tvärtom och förvånat hela släkten med att välja en helt annan väg i livet?

"Nepo babies", nepotism-barn, diskuteras just nu på kultursidorna

Ja, att välja samma yrke som någon av sina föräldrar kan vara både en fördel och nackdel, berätta hur det varit för dig? Att istället välja en annan väg kan upplevas befriande men också svårt, hur kom du fram till att du ville göra något annat än dina föräldrar?

Sven-Ingvars Oscar Magnusson om att ta över efter pappa

En som har tagit över efter sin förälder, och dessutom gjort det väldigt publikt, är Oscar Magnusson som frontar i det ikoniska bandet Sven-Ingvars sedan Sven-Erik Magnusson gick bort i cancer. I Karlavagnen berättar han hur det känns att gå i pappas fotspår.

Vägval i Karlavagnen med Christian Olsson

Gick du in dina föräldrars fotspår? Du kan mejla karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar 21:40. Slussen öppnar 21:00.

📞 020-22 10 30

Direktsänder från Göteborg

Christian sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.

Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Möt konstväverskan Petra Elström när hon är inne på sluttampen med den största matta hon nånsin vävt. Den är 22 kvadratmeter och har tagit henne och kollegerna över ett halvår att väva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Petra Elström tycker om färgerna och formerna, att skapa med händerna och se något växa fram.

I 20 år har hon arbetat som konstväverska vid Märta Måås Fjetterströms verkstad, MMF, Sveriges mest kända vävstudio som startades i Båstad 1919 av textilkonstnären Märta Måås Fjetterström.

Här väver man och lagar mattor och draperier på beställning från främst privatpersoner och mönstren är både de äldre från studions konstnärliga ledare eller också verk av samtida konstnärer som Ernst Billgren, Karin Mamma Andersson med flera.

Petra Elström och två kolleger är snart i mål med den klassiska mattan Tånga av Barbro Nilsson som de väver i krävande gobelängteknik och som beställts av en privatperson i New York.

Reporter Helene Alm.

Den amerikanska remaken av svenska filmen "En man som heter Ove" har nu biopremiär, med titeln "A man called Otto".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Huvudrollen Otto görs av Tom Hanks som hyllar Fredrik Backmans bok och Rolf Lassgårds Ove.

Regisserar gör Marc Forster och han ville göra en amerikansk version för att nå ut ännu mer med en berättelse som alla kan känna igen sig i, över hela världen.

Ett reportage av Björn Jansson.

Talman Andreas Norlén går lite motvilligt med på att han är en slags influencer - efter att hans följare mer än dubblerats i antal sedan valet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Det en poäng att visa att riksdagens talman är en person som lever ett ganska vanligt liv. Om de som råkar vara roade av tomatodling sedan börjar ta del av filmer om riksdagen, så har det ett värde i sig", säger Andreas Norlén.

På kontot blandas dikter och tomatodling med förklaringar av arbetet i riksdagen.

Ett reportage av Nina Sjöman.

I valet mellan att bli författare eller läkare var Lars Gyllensten den självklara förebilden för den unge PC Jersild: "Han var både medicinare och författare, så jag satsade på det."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

LARS GYLLENSTEN – LÄKARE OCH STRIDBAR FÖRFATTARE

Lars Gyllensten (1921-2006) föddes i Stockholm. Han utbildade sig till läkare och blev på 50-talet professor i vävnadslära, men ägnade sig redan tidigt åt att skriva. 1946 gav han och en studiekamrat under pseudonym ut diktsamlingen Camera Obscura som var en parodi på 40-talisternas lyrik. Gyllensten blev känd för att vara frispråkig och inte rädd för att ta strid om sådant han ogillade. "Moderna myter" 1949 var hans första bok under eget namn och den skulle följas över nästan 40 böcker, mest romaner. Han skrev också essäer och debattartiklar, engagerad bland annat i kärnvapenmotstånd och miljöfrågor. Gyllenstens författande rör sig kring de existentiella frågorna, ett sökande och prövande av olika livshållningar inför dödens ofrånkomlighet. 1966 valdes han in i Svenska Akademien och var under en period dess ständige sekreterare, men lämnade den1989, kritisk till att Akademien inte stöttade den dödshotade Salman Rushdie. Lars Gyllensten dog 2006, 84 år gammal.

PC JERSILD LÄSTE GYLLENSTEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN 1952

Författaren och läkaren PC Jersild debuterade med novellsamlingen "Räknelära" 1960. Samma år publicerade han tillsammans med bland annat Sonja Åkesson ett litterärt manifest i Dagens Nyheter med rubriken "Front mot formens tyranni". Jersild har gett ut ett fyrtiotal romaner, flera har blivit läsarsuccéer, som t ex "Grisjakten", "Barnens ö", "Babels hus", "En levande själ" och "Efter floden". 1989 kom hans självbiografiska "Fem hjärtan i en tändsticksask". Flera av romanerna har filmatiserats som till exempel är "Barnens ö" som hade premiär 1980 i regi av Kay Pollak, en film som överlag fick fin kritik och belönades med Guldbaggar för bästa film, bästa regi och bästa manliga huvudroll. PC Jersilds författarskap har prisats många gånger om med bland annat De Nios stora pris och Övralidspriset. Han är ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och hedersdoktor vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan.

I avsnittet medverkar och författaren och kulturskribenten Ulrika Knutson.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Bedrar vi oss när vi tror att vi förstår djuren? frågar Aase Berg i sin nya bok "Spöket olyckligt kär i djur." Kan kärlek existera utan bekräftelse?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar bland annat om människans olyckliga ensidiga kärlek till djuren. Om storlommarnas ointresse. Om bävern som simmar som om den är på väg till jobbet. Om att vara vän med en hund och sedan tvingas svika dess tillit. Om ett uppstoppat murmeldjurs blick.

Men det handlar också om balans, drömmen om kentauren. Om när tama Öbritt förvildades. Och "mitgehen" som ett ideal både i relationen till djur och människor, att stå ut med varandra kanske räcker.

– Mitt ideal för mänsklig samvaro är rymdkrogen i Star Wars, säger Aase Berg.

Katarina Wikars åkte hem till henne och träffade undulaterna Dragan och Sergej, specialister på problemlösning men sig själva nog. Frågan kvarstår: vem är bakom gallret?

Stjärnkompositören Jacob Mühlrad gör sin filmmusikdebut med "Bränn alla mina brev". Dessutom är han aktuell med ett nytt verk inspirerat av Marcel Prousts romanvärld till 100-årsdagen av författarens död. "Jag känner mig som en pendel som ibland slår över", säger han.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Lisa Wall
Producent: Felicia Frithiof

Martin Hederos hyllas för musiken till "Tunna blå linjen". Nu släpper han två skivor, dels med jazzkonstellationen Hederosgruppen och med egna tolkningar av Erik Satie minimalistiska musik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skivan ”Ståplats” är en uppföljare till den grammisnominerade skivan ”Storstrejk” med jazzkonstellationen Hederosgruppen.

På skivan ”Hederos c/o Satie” kombinerar han klassisk musik med jazz och tolkar kompositören Erik Satie minimalistiska musik.

Programledare: Saman Bakhtiari
Producent: Felicia Frithiof

Det kan handla om gamla kyrkor, 20-talsvillor och reveterade torp. Tekniken att blanda kalk och sand och vatten för att skapa ett beständigt fasadmaterial har använts de senaste 5000 åren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett byggnads visuella uttryck beror mycket på fasadens material och struktur. Spritputs, slätputs och Palæputs är bara några av de tekniker som används av en murare. När putsen är handpåslagen (alltså kastad på fasaden för hand med en putsslev) blir ytan ofta unik för den murare som utfört arbetet. Handen sätter sitt personliga avtryck.

Nyligen kom boken "Puts. Utseende, funktion, beständighet", skriven av restaureringsarkitekten Per Arne Ivarsson. I boken berättar han om putsens historia och kalkens unika egenskaper ända ner på molekylnivå. Det handlar också om de klassiska putsteknikerna inom byggnadskonsten där stuckatörer och konstnärer dekorerar väggar och tak i kyrkor och offentliga byggnader.

För bokens bildexempel på hur olika putsade ytor kan se ut, står muraren Henrik Apelgren. Nina Asarnoj reste till Varberg för att besöka honom och putsbokens författare, Per Arne Ivarsson i murarens verkstad med adress: Stengårdshult 20 i Derome.

Reporter: Nina Asarnoj

Hannah Morrissey blev redan som liten besatt av att ta reda på hur böcker egentligen blir till. Nu är hon bokbindarmästare med egen ateljé och älskar att klä böcker i vackra sidentyger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hannah Morrissey älskade att läsa, men funderade alltid på hur böckerna egentligen var gjorda och varför det var sån skillnad på inbundna böcker och pocket.

Idag är hon fullfjädrad bokbindarmästare och gör helskinnband, halvskinn och pappersband, men allra helst klär hon böckerna i siden, det vill säga klotband, från engelskans ord för tyg, cloth.

”Det jag tycker är så kul med hantverk är att det blir som man vill ha det, man går inte till en affär och väljer mellan någon annans olika visioner, utan man skapar sin egen vision, säger Hannah Morrissey.

Reporter och producent: Helene Alm

För skådespelaren Staffan Westerberg var samarbetet med författaren Kristina Lugn unikt inspirerande med både skratt och allvar: Jag saknar henne förfärligt, hon är jämt närvarande i mina tankar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

KRISTINA LUGN – FOLKKÄR POET OCH DRAMATIKER

Kristina Lugn (1948-2020) föddes i Tierp, men flyttade en del under uppväxten då pappan var militär. Hon läste och skrev tidigt och var sex år när hon fick sin första dikt publicerad i Kalle Anka. Hon bokdebuterade 1972, men det dröjde drygt tio år till det stora genombrottet, som kom med diktboken "Bekantskap önskas med äldre bildad herre". Med sina ofta drastiska och humoristiska dikter om ensamhet, kärlekslängtan och döden fick hon en stor publik och hon deltog under åren i mängder av TV- och radioprogram. Hon samarbetade också med flera tonsättare och musiker. Under 90-talet skrev Kristina Lugn mest dramatik och arbetade bland annat för Dramaten och Allan Edwall på teater Brunnsgatan 4. Efter Edwalls död tog Kristina Lugn över teatern. 2003 kom hennes sista diktsamling "Hej då och ha det så bra", tre år senare valdes hon in i Svenska Akademien. Kristina Lugn dog 2020, 71 år gammal.

STAFFAN WESTERBERG VAR LYCKLIG PÅ SCENEN MED KRISTINA LUGN

Staffan Westerberg är skådespelare, författare och regissör. Han intresserade sig för teater redan som liten och utbildade sig till skådespelare de sista åren på 50-talet. Han har arbetat på flera teatrar, bland annat Norrköping-Linköping stadsteater, Riksteatern, Norrbottensteatern, Dramaten och Teater Brunnsgatan 4. På 70- och 80-talen blev han mycket känd för sina tv-produktioner för barn, till exempel "Herr ingentings funderingar", "Vilse i pannkakan", julkalendern "Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus" och "Lillstrumpa och Syster Yster på irrvägar" 1984. På Teater Brunnsgatan 4 arbetade han tillsammans med Kristina Lugn, som skrev publiksuccén "Titta en älg" 1999, där Staffan Westerber, Jane Friedman och Anna Pettersson medverkade. Han har gett ut flera böcker, bland annat "Elvaåringen: en självbiografisk resa", "Onyttingen", "Girafferna" och "Hoppla". Staffan Westerberg har prisats för sitt konstnärskap, han är hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet och 2006 tilldelades han medaljen Litteris et Artibus

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

"Du får inte en mer förtätad situation i ditt liv än du har i en studio", berättar Marie Lundström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje intervjusituation är unik och under Lundströms Bokradios tioåriga historia har Marie Lundström upplevt många författarbesök. För Per Berg berättar hon om hur det kan vara i en studio.

Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

Strax före jul 1994 köpte författaren Lena Andersson sin första roman av Pär Rådström och började läsa samma dag i badkaret: "Det var en uppenbarelse! Lustfyllt, lätt det fanns en distans i språket och ändå ett stort allvar."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

PÄR RÅDSTRÖM – FÖRFATTARE, MEDIEPERSONLIGHET OCH UNDERHÅLLARE

Pär Rådström (1925-1963) föddes i Stockholm. Han började skriva i tidningar redan som 17-åring och gav ut sin första roman när han var 21. Under 50-talet var han en centralgestalt bland dom unga författarna som ville bryta ny mark. Han inspirerades av jazz, film, reklam och hårdkokta amerikanska deckare och skrev kåserier, noveller, romaner och reseberättelser. Han gjorde också hundratals radioprogram och skrev kabaré tillsammans med Lars Forsell. Rådström var före sin tid med satirer om sovstäder, konsumism, kollektivism och kärnvapen. Bakom det eleganta och humoristiska fanns ett stort allvar; det handlade om verklighetsflykt, sökandet efter identitet och det sociala maskspelet. Pär Rådström led av en njursjukdom och blev bara 38 år.

LENA ANDERSSON KÄNNER SLÄKTSKAP MED PÄR RÅDSTRÖM

Författaren och skribenten Lena Andersson debuterade som med romanen "Var det bra så?" 1999 och har sedan dess publicerat sig flitigt, både som romanförfattare och krönikör. 2013 tilldelades hon Augustpriset för "Egenmäktigt förfarande: en roman om kärlek". Lena Andersson medverkade i programmet "Allvarligt talat" på Sveriges Radio 2014-2016 och har också gjort Sommar och Vinter i P1 flera gånger. Hon är hederdoktor vid Linnéuniversitetet och har bland annat fått Expressens Björn Nilsson-priset för god kulturjournalistik och Publicistklubbens Guldpenna.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Nino Bisori går i närkamp med en flygel som ska stämmas inför en liveinspelning

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Jag fick träna om mitt gehör. Idag har jag väl fått det att stanna på 442 svängningar..."

Hur ska tonen A egentligen låta? Och lät den annorlunda förr när 440 svängningar per sekund var internationell standard?

Nino Bisori berättar om tjusningen i att få ett instrument som klingar falskt att låta riktigt fint.

Det är ett finlir att justera pianosträngar och stämnaglar som är utsatta för väldigt krafter.

Järnramen i flygeln som Nino ska stämma inför en liveinspelning hanterar ett tryck på uppemot 20 ton.

Reporter och producent: Helene Alm