Explore "kött" with insightful episodes like "247. När veganer äter kött", "Vem är bäst på att grilla kött – egentligen?", "Kan 900 kilo grillat kött bli det argentinska fotbollslandslagets räddning?", "Sverige har dålig koll på halterna av PFAS i kött och i andra lantbruksprodukter" and "Kött, pensioner, klimatkonferens" from podcasts like ""P3 Klubben", "Talkshow i P1", "Nordegren & Epstein i P1", "Vetenskapsradion Klotet" and "Ring P1 - 020-22 10 10"" and more!
...blir alla skadeglada, hur långt får den nya mobwife-trenden oss att gå, och Kristofer är hemma efter att ha sett film på festivalen i Göteborg staden där alla verkar älska just honom, varför?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nanna Olasdotter Hallberg och Kristofer Andersson om kulturveckan som gått.
Vi pratar nötkött, kryptovalutor och om att inte köpa mat på ett helt år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mark Zuckerberg föder upp kor på öl och malda macadamianötter för att producera nötkött av högsta kvalitet. Köttkock Göran Svartengren reder ut om det är rätt väg att gå, och svarar dessutom på frågan: Är verkligen män bättre på att grilla kött?
Rusande kurser har återigen väckt intresset för bitcoin och andra kryptovalutor. Vad händer nu? Ekonomijournalist Gunnar Harrius och Nordeas chefsekonom Annika Winsth förklarar.
Vad står på inköpslistan när man handlar mat för ett helt år? Superprepper Korp Wallman berättar, och ger också tips på hur man förvarar maten.
Programledare: Jonas Bonnier
Bisittare: Katherine Zimmerman
Producent: Amanda Rydman
Hur kan miljarder kronor kronor gå upp i rök över en natt? I dagens program pratar vi om kryptovintern. Vi testar även argentinsk asado grilltraditionen som ska rädda det argentinska fotbollslandslaget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Asado
Igår förlorade Argentinas favorittippade fotbollslandslag sensationellt mot bottenrankade Saudi-Arabien. Kan den traditionella grilltraditionen asado vara räddningen? Argentinarna har nämligen med sig 900 kilo kött som de tänkt grilla under VM. I dagens program pratar vi fotboll och grillning tillsammans med Riki Caceras, fotbollsskribent, och Florencia Abella, asadoexpert som skrivit en bok om den argentinska grillkonsten.
Kryptovinter
Är det synd om dem som förlorat pengar på handel med kryptovalutor, eller är de idioter som helt enkelt får skylla sig själva? Vi reder ut detta tillsammans med ekonomijournalisten Gunnar Harrius.
Lappuggla på rymmen
Vi ringer även upp Linda Törngren på Skansen i Stockholm, för att höra senaste nytt om hur det går för lappugglan Percy som rymt från sin bur.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Karsten Thurfjell
Producent: Olle Björkman
Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Programmet är en återutsändning från 11 maj.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.
Skadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.
Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.
Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.
Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.
Ring P1 från Göteborg om bland annat köttets påverkan på miljön, kvinnors pensioner och klimatkonferensen i Stockholm. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
De så kallade evighetskemikalierna PFAS kopplas till försämrat immunförsvar hos barn och är hormonstörande ämnen. I Danmark har man dragit öronen åt sig efter en giftskandal och drastiskt sänkt gränsvärdet för dessa ämnen. Men svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu vill Livsmedelsverket drastiskt sänka gränsvärdet för PFAS-kemikalier, som har använts bland annat för sina vatten- och fettavstötande egenskaper - i allt från kläder och elektronik, till brandskum. Vi har vetat i över 20 år att PFAS-ämnena är giftiga. Varför har det tagit sån tid att göra något åt dem?
PFAS-kemikalierna börjar ta plats som en av de stora miljögiftskandalerna i historien, menar experter.
I podden hörs: Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck, Vetenskapsredaktionen, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och skribent.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se
Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.
Skadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.
Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.
Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.
Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.
Skriv till oss! vet@sverigesradio.se
Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
Boende i danska Korsör har fått i sig förhöjda nivåer av hälsofarliga PFAS-kemikalier efter att ha ätit förorenat kött. Flera personer, bland annat små barn, har fått allvarliga hälsoproblem, där det finns ett misstänkt samband.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gifterna från en brandövningsplats har läckt ut till en strandäng med betande kor.
Forskningen visar att immunsystemet hos barn kan försämras av PFAS och händelsen i Danmark har bland annat lett till mycket striktare gränsvärden för PFAS i dricksvatten än vad Sverige har.
Hör några av de drabbade familjerna och vad som finns att göra för att undvika att något liknande ska kunna ske i framtiden.
Medverkande: Kenneth Nielsen, förman för en lokal naturbetesförening, Cecilie Roland, äldsta dotter till Kenneth Nielsen från naturbetesföreningen, Philippe Grandjean, läkare och professor i miljömedicin på Syddanska universitetet och på Harvard University i Boston, Jane Hansen och Magnus Løfstedt, kontorschefer på Miljöstyrelsen i Danmark.
Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
Berättelsen om hur en psykologiprofessor blev en guru inom självhjälp - för att sedan krascha själv.
Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play.
Han är redan en kontroversiell debattör, på ett korståg mot politisk korrekthet. Men med självhjälpsboken 12 livsregler: Ett motgift mot kaos (2018) slår psykologiprofessorn Jordan Peterson igenom stort världen över. Boken innehåller inte bara råd kring hur människan bör leva, utan även en del samhällskritik - och plötsligt blir kanadensaren Peterson också en fadersgestalt för somliga, en sanningssägare som sägs ha förändrat människors liv.
P3 ID om Jordan Peterson handlar om en hur professor inte bara blir ett internetfenomen, utan en frontfigur för en hel mansrörelse. Med bibliska visdomar och uppfostrande regler som vapen har han startat krig mot vad han kallar "social justice warriors".
Programmet bjuder på en berättelse om en diet med uteslutande rött kött, demonstrationer på universitet och stora filosofiska debatter. Men historien handlar också om hur Peterson alltmer desperat söker hjälp för sitt missbruk och sin depression. Det tar honom på en annorlunda resa till Ryssland och tillbaka.
Dessutom om varför färsk kyckling luktar illa när man öppnar förpackningen; snabbwhiskey som smakar lagrat på bara en dag; och yoghurt som smakar surare i större förpackning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi får hela tiden mail från er lyssnare. Med kommentarer, berättelser och idéer. I det här programmet svarar vi på några mail.
Karin undrar varför ugnspannkakan blir godare och knaprigare i den ärvda gjutjärnspannan än i långpannan? Och varför såsen bränner i den rostfria kastrullen?
Elsa undrar vad det är som händer när kombucha blir till? Kan det vara farligt? Innehåller det alkohol?
Vi frågar Thomas Andlid, mikrobiolog på Chalmers, som forskat mycket kring fermentering.
Anders undrar vad som händer med utvecklingen av odlat kött? Vi kan berätta att det börjar röra på sig. Den första restaurangen med odlat kött har öppnats i Israel. Där kan frivilliga få smaka på kycklingburgare, men de får inte betala - det är ännu inte tillåtet att sälja odlat kött i Israel. I Singapore däremot går det bra. Singapore har som första land godkänt försäljning av odlat kött. Också där handlar det om odlade kycklingceller, som bara får serveras som nuggets.
Vi berättar också om företag som på olika sätt framställer whiskey utan att den behöver lagras i flera år. Och undrar varför det luktar illa när man öppnar förpackningen med färsk kyckling?
Och varför den milda yoghurten i en och en halvlitersförpackning är syrligare än den i enlitersförpackning?
Hör gärna av dig till oss på: meny@sverigesradio.se
Från rymden kan man se hur Amazonas krymper månad för månad. Möt kokabönderna som får skulden för skövlingen. Samtidigt tvättar knarkkungarna sina pengar med hjälp av kossor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Drömmarnas Amazonas är en serie av Sveriges Radios tidigare Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.
Producent: Ulrika Berqvist
Tekniker: Stina Fagerberg och Marie Persson. Slutmix av Heinz Wennin.
Bolaget Nordiska bevakningsgruppens säljer dyra ID-stöldskydd via telefon som enligt kritiker är onödiga, Forskaren Anna Edenbrandt har studerat svenskarnas inställning till klimatmärkning av kött, hur påverkar coronakrisen vår psykologi när vi konsumerar.
Det framstår som goda råd att öka produktion och konsumtion av kött och mejeriprodukter i ett land där många äter en ensidig vegetarisk diet. I Bangladesh råder brist på kött, mjölk och ägg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Parallellt med klimatdiskussioner i den rika delen av världen om att äta mindre kött och dricka mindre mjölk för att minska utsläppen av växthusgaser, pågår i Bangladesh en utveckling i motsatt riktning. Där, precis som i Laos, Kambodja, Vietnam och flera länder i Östafrika, satsas forsknings- och biståndspengar för att stärka och öka animalieproduktionen.
Medverkande är Mostafizur Rahman, mjölkbonde i Savar utanför Bangladesh huvudstad Dahka, Mohammed Abdus Samad, veterinär, forskare och mikrobiolog på Bangladesh Livestock Research Institute. Bangladesh boskapsforskningsinstitut. Johanna Lindahl, veterinär, verksam vid Uppsala universitet, SLU och ILRI, Internationella boskapsforskningsinstitutet.
Veganism är bland det värsta Eva vet och köttfria dagar i skolan ser hon som barnmisshandel. Enligt henne är grönsaker giftiga, men rå kycklinglever och köttfärs får henne att känna sig riktigt frisk och kåt. Eva går emot alla vedertagna kostråd och äter BARA kött.
Forskning visar att vi behöver minska köttkonsumtionen radikalt för att nå klimatmålen. Men vad ska vi äta istället? Och är all vegetarisk mat lika bra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Maten vi äter står för en betydande klimatpåverkan. Allra mest utsläpp blir det från köttproduktion, den står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, enligt Livsmedelsverket.
Ändrade matvanor kan alltså minska klimatpåverkan i stor utsträckning, men om man vill välja bort klimatbovarna, vilken mat är då bäst att välja?
Matbutikerna dignar numera av vegetariska alternativ till kött. Det går att äta både korv och biff utan att äta kött.
Klotet begav sig till Oxbacksskolan i Södertälje, där barnen serverades "Green taco", med baljväxtfärs gjord på bland annat sötlupin, en baljväxt som i liten skala börjat odlas i Sverige.
Vi har också besökt ett teknikföretag i finansbranschen, där en del av de anställda dricker en vegansk sorts välling till lunch.
Forskaren Hanna Karlsson från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU har hjälpt oss att räkna ut klimatpåverkan från olika varianter av spagetti och "köttfärssås".
Programledare: Marie-Louise Kristola.
I Ludwig van Beethovens enda opera riskerar rollkaraktärerna att bli symboler snarare än riktiga människor med äkta känslor. Men den drivande och vackra musiken räddar handlingens lilla oflyt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Britta Svanholm Maniette analyserar Fidelio tillsammans med Jonas Lundblad, P2-medarbetare och forskare i musikvetenskap vid Uppsala universitet.
Vad är en räddningsopera? Varför kommer den döende Florestan in på ett högt G det första han gör i operan? Och hur mycket etik och höga ideal tål en opera innan den blir tråkig?
Om tre år kan det finnas odlat kött att köpa i butikerna. Klotet besöker laboratoriet i Nederländerna där djurfria köttprodukter forskas fram och undersöker såhär inför julen - även andra alternativ till kött.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår aptit för kött har vuxit kraftigt de senaste decennierna, både i Sverige och globalt.
Det har lett till omfattande problem med vattenförbrukning, avskogning och annan förändrad markanvändning och stora koldioxidutsläpp. Köttproduktionen orsakar cirka 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Dessutom finns en växande kritik mot en oetisk djurhantering.
Även av hälsoskäl är det bra att minska köttkonsumtionen, enligt Livsmedelsverket.
Men vad finns det för alternativ? Hur bra är de för miljö och klimat och måste vi verkligen äta insekter för att få tillräckligt med protein?
Klotets reporter Björn Gunér har varit vid universiteten i Maastricht och i Wageningen för att ta reda på hur realistiska de nya alternativen till kött är.
För vår egen hälsa måste det bli en förändring. Nu satsar de svenska handlarna gemensamt i kampen mot för mycket antibiotika i köttuppfödningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Antibiotika är fantastiska läkemedel, säger Christina Greko, veterinär och antibiotikaexpert vid Statens Veterinärmedicinska anstalt. Men problemet är att bakterierna som man ska döda med antibiotika lär sig att försvara sig. Dom blir motståndskraftiga, resistenta.
– I en framtid kommer vi inte kunna behandla sjukdomar hos djur eller människor.
Problemet med antibiotika i djuruppfödningen är inte att det hamnar i köttet och att vi på så sätt skulle få den i oss. Det handlar om att för mycket antibiotika gör bakterierna resistenta.
Det är stora skillnader på hur mycket antibiotika som används i djurhållningen i EU. Spanien använder mer än 100 gånger mer antibiotika per kilo kött än i Norge. Spanien toppar listan för antibiotikaanvändning, följt av Cypern och Italien.
Finland, Sverige, Island och Norge använder minst.
Antibiotika används mot sjukdomar hos djuren, framför allt när de är unga. Om djuren föds upp trångt och i dåligt ventilerade lokaler är det större risk för sjukdomar.
– Är det så att djurhållningen är så usel så att man måste medicinera djuren för att de inte ska dö i förtid? undrar Niklas Wennberg, grisuppfödare, sedan han besökt grisgårdar i Italien.
Det finns också de som använder antibiotika i förebyggande syfte, alltså innan djuren är sjuka. Och i t ex USA används det för att djuren ska växa mer.
– Både förebyggande medicinering och tillväxtmedicinering måste sluta, säger Christina Greko. Antibiotika ska bara ges när djuren är sjuka.
Om djuren dessutom föds upp i en bättre miljö är sannolikheten större att de ska hålla sig friska – och slippa antibiotika.
– Det är redan idag så att vi ibland inte kan behandla för att antibiotikan inte fungerar längre, säger Christina Greko. Trettio år framåt ser det väldigt dystert ut om vi inte förändrar.
Livsmedelskedjorna ICA, Coop, Lidl, Bergendahls och Axfood som har Willys och Hemköp har gått ihop om ett handlingsprogram för att få ner antibiotikaanvändningen.
– Vi börjar med våra egna varumärken, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood. Det har skett en hel del förändringar när det gäller valet av leverantörer. Och intresset från de andra varumärkena har också varit stort.
Rickard Bjerselius från Livsmedelsverket svarar på några av lyssnarnas frågor som kommit in efter att vi berättat om förekomsten av kadmium i främst vegetarisk kost.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Förra veckan och den här har vi rapporterat om kadmium i livsmedel som kan ge benskörhet och njurproblem. Då handlade det framför allt om spannmål och grönsaker odlade på jordar som har naturligt höga kadmiumhalter, som delar av Österlen, Östergötland och Jämtland.
Det här har fått många lyssnare att höra av sig med frågor, till exempel hur det är med mejeriprodukter och kött från samma områden eftersom djuren betar på samma jordar.
– Större delen av det samlas i njurarna hos djuren, och vi har också råd om att man inte ska äta för mycket av exempelvis njure från vuxna djur, säger Livsmedelsverkets Rickard Bjerselius som även svarar på fler frågor kring kadmium.
I ett reportage från Sydafrika handlar det sedan om uttalanden kring hiv från förre presidenten Thabo Mbeki som har rivit upp gamla sår i landet.
Och så har en liten fisk i ett akvarium överraskat forskare i Göteborg genom att få ungar alldeles på egen hand. Den har alltså fått fiskyngel som den är både mamma och pappa till.
Det är dags för Cassie och Björn att återigen axla det tunga ansvaret av att var störningsjour. Det lyssnarna stör sig på, hjälper Cassie och Björn till att lösa!
Stay up to date
For any inquiries, please email us at hello@podcastworld.io