kulturreportaget

Frånvaro kan kännas så lätt. Man blundar och människor, byggnader, hela öar, kanske till och med samhällssystem är borta. Vad utspelar sig i tomrummen efteråt? Med oss som blir kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer i ett samhälle när folkhemsidealen lyser med sin frånvaro? Vad händer när den väldiga vågen störtar in över land? Vad händer när en nära anhörig en dag plötsligt är borta?

Tre konstnärer, tre historier.

Om frånvaro.                                                                                     

Tina Carlsson, Albin Biblom och Ewa Stackelberg.

Det lättaste arvet är den tredje och avslutande delen i Richard Dinters miniserie som började med Tunga arv och fortsatte med Tyngre arv.

Om Bob Dylans Highway 61 Revisited och de minnen musiken väcker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått 50 år sedan Bob Dylans första LP med i huvudsak elektriskt komp - Highway 61 Revisited - hamnade i skivaffärernas skyltfönster. Med låtar som Like a Rolling Stone, Ballad of a Thin Man och Desolation Row.  

Skivan låg som högst 3:a på Billboards topp100-lista och tidningen Rolling Stone hade den som nummer 4 på sin lista över tidernas viktigaste album. 

Följ med till en tid när man kunde muta en telefoninstallatör med en chokladkartong och få veta allt om Dylan på köpet. Hör om  en vansinnesfärd i en Volvo Duett och hur gick det egentligen med planerna på att röva bort Bob Dylan när han besökte Stockholm 1966?

Ett program av Anton Karis.

Är friheten absolut eller är den relativ för sin tid och sitt sammanhang? I Moskva minns poeten och essäsisten Lev Rubinstein Sovjetunionen i slutet av 1950-talet, ett inte alls fritt samhälle men där en glipa öppnades i järnridån och en vind av frihet strömmade in. Samtidigt funderar serietecknaren och förläggaren Fabian Göransson att det är svårt att hålla två tankar i huvudet efter attentaten mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Det riskerar att relativisera dåden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medielandskapet i Ryssland domineras av de rikstäckande statsstyrda tv-bolagen där informationen sedan länge är filtrerad för att passa myndigheternas syften. I värsta fall sprids ren desinformation genom dessa tv-kanaler. Men den hårt styrda mediemarknaden har skapat ett sug efter alternativa projekt på internet som fortfarande är i stort sett fritt i Ryssland. Sotnik TV har funnits i tre år och är en Youtube-kanal med samhällskritiska reportage och enkäter på stan om aktuella frågor.

Programledaren Sasha Sotnik säger att de som går med på att bli intervjuade på Moskvas gator och parker kan delas in i tre kategorier

- Den första gruppen består av de som helt enkelt är rädda. De är rädda för en öppen mikrofon och för kameran. De springer sin väg genast medan de säger att de är väldigt upptagna.

- Den andra gruppen är de som brukar titta på de stora tv-kanalerna. De upprepar nästan ordagrant de visor som de hör på statliga tv-nyheterna när de svarar på frågorna.

- Sedan finns det en tredje mycket liten grupp, säger Sasha Sotnik. De som inte är ett dugg rädda. De säger det de tänker och svarar öppenhjärtigt på frågor.

Ofta handlar enkäterna på Sotnik TV om politiskt känsliga frågor: Rysslands roll i kriget i Ukraina, mordet på öppen gata på oppositionspolitikern Boris Nemtsov, osv.

- Det är ungefär en tiondel av de medverkande som tillhör den tredje orädda gruppen, säger Sasha Sotnik som tror att de där 10 procenten orädda i reportagen motsvarar nog de verkliga förhållandena i Ryssland idag rätt så bra. 

- Alla övriga är skrämda till tystnad. Det här är ett land som just nu består av härskare och slavar. Det finns absolut ingen frihet, säger Sasha Sotnik.

Kulturreportagets serie "Var slutar friheten?" ställer frågor kring villkoren för yttrandefrihet, konstnärligt skapande och för grundläggande mänskliga rättigheter. Finns det en bortre gräns för friheten och hur ser den i så fall ut i olika samhällen?

Medverkande i femte delen: Lev Rubinstein, Fabian Göransson, Sasha Sotnik, Roland Paulsen, m fl

Reportrar: Karsten Thurfjell, Erik Laquist, Kerstin Wixe, Katarina Wikars, Fanny Härgestam, Fredrik Wadström

Producent för programserien är Fredrik Wadström

Vad är friheten värd utan materiell trygghet? För de flesta av oss är förutsättningen för materiell trygghet ett arbete och den lön det ger. Men vad händer när arbetet i sig inte bara erbjuder frihet utan också innebär begränsningar, ofriheter, i värsta fall underkastelse? För många människor i dagens Europa och i andra världsdelar är arbetet i själva verket förknippat med otrygghet och brist på framtidsutsikter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid den nedlagda bilfabriken Packard Plant i Detroit står den pensionären Rich Feldman, tidigare anställd på en annan av Detroits bilfabriker. För hundra år sedan arbetade 40 000 människor på Packard Plant som då var världens modernaste fabrik i sitt slag. Idag är den ett betongskelett. "Människorna som arbetade i fabriker som Packard Plant behövs inte längre" säger Rich Feldman. "Allt som skapades under kapitalismen och rasismen i USA är på väg att försvinna. Vi måste tänka nytt kring hur vi organiserar våra städer nu."

Möt en serietecknare, en sociolog, en ingenjör, en ekonom, en psykolog och ett par skådespelare som undersöker begreppet 'arbete' och funderar på vad det är idag och vad det skulle kunna vara. Följ också med till Turin där Valentina Morano, 28, fortfarande bor hemma eftersom det bara finns tillfälliga och lågavlönade jobb i den ekonomiska krisens Italien, en situation hon delar med miljoner andra sydeuropéer. 

Medverkande: Serietecknaren Klara Wiksten, sociologen Roland Paulsen, Helena Sandström i gruppen Teateretablissemanget, Rich Feldman i Detroit, Valentina Morano i Turin, Mikael Haglund på IBM, Anna Breman på Swedbank, Christoffer Gradin Franzén från projektet Hoffice.

Reportrar: Katarina Wikars, Jenny Aschenbrenner, Kristian Åström, Anna Tullberg

Producent för programserien är Fredrik Wadström

Marockanskt kulturcenter mot radikalisering av unga, det ryska kulturlivet under allt hårdare tryck och diskussionen om Andres Serranos krucifix i urin fortsätter att väcka starka känslor i USA. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tredje programmet i serien besöker vi Moskva och Casablanca, talar med gruppen Teateretablissemanget om prekariatet och otryggheten på den moderna arbetsmarknaden samt med Andres Serrano om frihetens gränser i fotokonsten.

I över 25 år har det stormat kring bilden "Piss Christ", den amerikanske konstnären Andres Serranos foto av ett krucifix nedsänkt i konstnärens eget urin. Efter terrordåden i Paris i januari i år drog debatten igång med ny förnyad kraft.

"Om det är så känsligt med bilder av Muhammed, hur kan den där Serrano få hålla på med det han gör?" citerar Andres Serrano ur en tv-intervju med en företrädare för en katolsk lobbygrupp i USA efter terrordådet mot bl a "Charlie Hebdo" i Frankrike. Den distinktion Andres Serrano själv gör att han är troende katolik. "Den kristna bildvärlden är min" säger han. Andres Serrano tycker sig däremot inte ha rätt att göra bilder om en religion som inte är hans egen och han har också sagt att han drar en gräns vid barn.　

Debatten om frihetens villkor och pris har varit intensiv efter de dödliga attackerna i Paris i januari mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk butik. Diskussionen tog ny fart efter terrordådet i Köpenhamn i februari när bland andra svenske konstnären Lars Vilks skulle framträda. Och i Ryssland strax därpå blev mordet på oppositionspolitikern Boris Nemtsov en signal om att insatserna för oliktänkande höjts ytterligare. Kulturreportaget ger sig i en serie på fem program ut i världen för att undersöka frågan "Var slutar friheten?". Följ med till Tunisien, Marocko, Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Sverige för en diskussion om våra föreställningar om vad frihet är.

Medverkande i det andra programmet: Anastasia Patlay, Andres Serrano, Nabil Ayouch, Roland Paulsen, Guy Standing, medlemmar ur gruppen Teateretablissemanget, m fl

Reportrar: Cecilia Blomberg, Fanny Härgestam, Katarina Wikars och Fredrik Wadström.

Satirtecknare från Syrien i Sverige, ett hundra år gammalt folkmord som fortfarande inte erkänns av alla och läsningen av Erich Fromms "Flykten från friheten" fortsätter. Vilka är villkoren för yttrandefrihet, konstnärligt skapande eller bara för grundläggande mänskliga rättigheter? Finns det en bortre gräns för friheten och hur ser den i så fall ut i olika samhällen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den holländske historikern Ugur Üngör, själv född i Turkiet, säger att den välorganiserade förnekelsekampanjen som den turkiska staten leder syftar inte till att komma med vetenskapliga argument. Den är ett brus som ska störa diskussionen om folkmordet. För den förströdde lyssnaren som inte är så insatt i frågan ger det turkiska förnekandet av folkmordet på kristna grupper 1915 ofta känslan av att 'det kanske finns två sidor i den här historien'.

"Hur är det möjligt att den turkiska staten förnekar ett folkmord som stora delar av befolkningen känner till så mycket om" säger Ugur Üngör som bland annat är knuten till Institutet för folkmordsstudier i Amsterdam. När han för några år sedan samlade material till en av sina böcker reste han runt i östra Turkiet där många av armenierna och andra kristna grupper levde fram till för hundra år sedan. Han intervjuade upp emot 200 personer och slogs av hur mycket alla visste om folkmordet. "I många fall mindes människor namnen på de som dödats och fördrivits för hundra år sedan. De sa: i det här huset bodde Simon Sarkisian som var apotekare och på den där kullen är uppkallad efter familjen Abgarian som bodde där".　

Debatten om frihetens villkor och pris har varit intensiv efter de dödliga attackerna i Paris i januari mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk butik. Diskussionen tog ny fart efter terrordådet i Köpenhamn i februari när bland andra svenske konstnären Lars Vilks skulle framträda. Kulturreportaget ger sig i en serie på fem program ut i världen för att undersöka frågan "Var slutar friheten?". Följ med till Tunisien, Marocko, Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Sverige för en diskussion om våra föreställningar om vad frihet är.

Medverkande i det andra programmet: Sahar Burhan, Saad Hajo, Andreas Nilsson, Kamel Daoud, Roland Paulsen, Ugur Üngör, Kirkor Shahkoglu och Asena Günal

Reportrar: Erik Laquist, Fanny Härgestam, Katarina Wikars, Lisa Bergström och Fredrik Wadström.

Vilka är villkoren för yttrandefrihet, konstnärligt skapande eller bara för grundläggande mänskliga rättigheter? Finns det en bortre gräns för friheten och hur ser den i så fall ut i olika samhällen? Och hur begränsas friheten också i samhällen där demokrati och yttrandefrihet inte är under direkt hot? Arbetslivet är under snabb förändring både internationellt och i Sverige med en allt osäkrare tillvaro för allt fler människor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Det är inte ordet Sharia som är viktigast, det viktigaste är att hitta ett sätt att utöva lagen så den är kompatibel med islam.” Så säger den islamistiska tunisiska politikern Ferida Abidi i det första programmet i serien. Just den diskussionen återkom ofta när det nya parlamentet i Tunisien skulle skriva en nya konstitution efter den arabiska våren 2011.

 ”Vi var inte överens om gränserna. Vissa ville inte ha några gränser alls. Men alla fri- och rättigheter har gränser” säger Ferida Abidi. ”Gud, koranen och profeten, de får inte röra dem.”

 Hon jämför med hur det är förbjudet enligt lag att förneka förintelsen i Frankrike.

”Vi var utan friheter så länge, det är därför vissa inte riktigt vet hur de ska bete sig sen revolutionen. Men frihet betyder ansvar. När man är fri måste man vara ansvarstagande” säger Ferida Abidi.

Efter de dödliga attackerna i Paris i januari mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk butik har frihetens villkor och pris debatterats intensivt. I februari blev fick diskussionen ny fart efter de blodiga dåden i Köpenhamn när bland andra svenske konstnären Lars Vilks skulle framträda. I Tunis dödades månaden därpå 21 människor på ett museum i ett terrordåd.

Kulturreportaget ger sig i en serie på fem program ut i världen för att undersöka frågan ”Var slutar friheten?”. Följ med till Tunisien, Marocko, Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Sverige för en diskussion om våra föreställningar om vad frihet är.

Medverkande i första programmet: Nina Hemmingsson, Roland Paulsen, Lev Rubinstein, Selma Mabrouk och Ferida Abidi.

Reportrar: Roger Wilson, Erik Laquist, Fanny Härgestam, Katarina Wikars och Fredrik Wadström.  

Måns Westfelt hann med det mesta under sina 60 år på teatern. Auktoritärt 50-tal, politiskt uppvaknande, stora och små scener. Allt berättar han om för Maarja Talgre i ett Kulturreportage från 2009.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De stora teaterscenerna som Dramaten och stadsteatrarna i Göteborg och Stockholm var stommen i hans teaterliv, men han gjorde också många roller på film, i TV och radio.

I början av mars dog Måns Westfelt 86 år gammal. Hösten 2009 då han fyllt 81 år och fortfarande var i full gång med repetitioner av en ny pjäs så träffade Maarja Talgre honom. Ett möte som sammanfattar den långa teaterkarriären.

Bioaktuell just nu med "Leviatan", tio år efter genombrottet med debutfilmen "Återkomsten". Möt ryske filmregissören Andrej Zvjagintsev i ett program om hans fyra långfilmer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var med dunder och brak Andrej Zvjagintsev slog igenom på Venedigs filmfestival 2003 när hans debutfilm "Återkomsten" vann festivalens stora pris Guldlejonet. Efter en mindre framgångsrik uppföljare, "Förvisningen" med bl a svenska Maria Bonnevie, var Zvjagintsev tillbaka 2011 med "Elena". Den tredje filmen var en samtidsskildring av ett Moskva där pengar styr de flesta av de moraliska frågor människorna i staden ställs inför. I den nya filmen "Leviatan" tar Andrej Zvjagintsev samhällskritiken ett steg längre i sin skildring av en korrumperad och våldsam provins på Kolahalvön i norra Ryssland.

Kulturredaktionens Fredrik Wadström har intervjuat Andrej Zvjagintsev vid flera tillfällen genom åren. Dessutom medverkar regissörens ständige samarbetspartner, filmfotografen Michail Kritjman.

Deras familjer utrotades och nästan inga släktingar fanns kvar. Ändå valde de att stanna kvar och bygga upp det nya Polen, som skulle vara för jämlikhet och fritt från antisemitism. Men 20 år efter andra världskriget och Förintelsen kom en ny antisemitisk våg. Denna gång under det kommunistiska styret. Mellan 1968-1972 tog Sverige emot ca 3000 polska judar i flykt från antisemitismen. Men det skedde i tystnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Negar Josephi träffar svenskar som flydde judeförföljelsen i Polen: stressforskaren Aleksander Perski, musikern och forskaren Julia Romanowska och romanaktuella författaren och psykoanalytikern Emilia Degenius - och arkitekten Mischa Borowski, som återvände till Polen. Vi får också följa med till Warszawa och det nya museet över judiskt liv i Polen, Polin. Medverkar gör också Izabela Dahl som 2005 skrev sin avhandling om den polskjudiska tvångsmigrationen.

Tonårstrots, deprimerade renskötare, otrohet, men också satir, kärlek och magi. Det finns massor av oberättade historier från Sapmi som gjorda för att filmas. Idag finns det dessutom massor av självförtroende och kunskap hos en ung generation samer som vågar, vill och kan berätta på film.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 2014 sjösatte det Internationella Samiska Filminstitutet i nordnorska Kautokeino projektet 7 Saami Stories. Man lät sju samiska regissörer göra var sin fictionkortfilm. Allt för att sätta fart på samisk filmindustri. Under vintern 2015 turnerar filmerna runt på olika festivaler, senast var man i Berlin.

Helene Alm har träffat några av regissörerna i 7 Saami Stories när filmerna hade premiär på Tromsö filmfestival 2015.

Louise Bourgeois hör till de allra största namnen i 1900-talskonsten. Hon skapade under sju decennier. Var 71 år då hon slog igenom. De stora spindlarna, stympade kropparna och rumsliknande celler är några teman hon är känd för. Cecilia Blomberg återvänder till en intervju som gjordes för 17 år sen i hemmet i New York.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu visas I Have Been to Hell and Back på Moderna Museet i Stockholm. En utställning med lite mer än 100 verk, varav en tredjedel möter publiken för första gången.

Cecilia Blomberg har sett den och även pratat med curatorn Iris Müller-Westermann och Jerry Gorovoy som under 30 år jobbade som Louise Bourgeoises assistent. Han var också hennes nära vän.

Gör en tidsresa med Kulturreportaget tillbaka till 1998 och mötet med denna karismatiska konstnär vars motto var att vara helt öppen om sitt liv. Det handlar om barndomens svårläkta sår. Om behovet av att hela tiden slå sönder för att sedan ägna sig åt att laga och reparera. Och om ett konstnärskap som när man ser de senare verken ändå verkar ha avslutats i en mer försonande ton.

Att avlocka orden deras hemligheter. Den tyska konstnären Unica Zürn gick vilse i sina anagramdikter, och ritade under sina sjukhusvistelser varelser med ögon som såg tillbaka. Hon levde i Paris tillsammans med konstnären Hans Bellmer, beryktad för sin ledade docka och för sina minutiösa erotiska teckningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Poeten Helena Eriksson har tillbringat tiotals år med dessa båda och deras efterlämnade verk. Det har resulterat i boken Någon syr, är det du? En sorts dubbelexponerad konstnärsbiografi där poeten Henri Michaux och konstnären Louise Bourgeois får sina egna stickspår.

Ett program av Katarina Wikars där också bokens formgivare Johan Melbi och litteraturkritikern Göran Sommardal medverkar. Som uppläsare hör vi fotografen Annika von Hausswolff.

Hur gestaltar man ett familjetrauma på scen? Hur skriver man om händelser som många av oss helst ryggar tillbaka för? Vad är det i Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta som både lockar och skrämmer? Kan ett löv målat i olja inge hopp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Richard Dinter söker sig bortom de lyckliga sluten tillsammans med Cicely Irvine, musiker, Jan Håfström, konstnär, Niclas Rådström, författare och Tove Olsson, skådespelare.

 .

"1974 trodde jag att jag kunde bestämma vad publiken skulle tycka och tänka och känna och förstå. Sedan lärde jag mig av bebisarna" I över fyrtio år ledde Suzanne Osten ensemblen Unga Klara i Stockholm, ständigt riktad direkt till ynglet. Till bebisarna, barnen och de unga. Men också till de så kallade vuxna och deras klibbiga trådar till barnet och barndomen. Den som vi alla på något vis överlevt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Du kan vara en get eller en sten eller en kvinna eller en man eller en påfågel eller en varg. För barn är inte det här det minsta konstigt. Ta emot en barnpublik med skägg och säg, hej jag är elva år – de bara: jaha.”

Möt Suzanne Osten. En av Sveriges genom tiderna största regissörer som ser den konstnärliga förvandligen på scen som nycklen till det mesta och som dessutom skapat en rad vildsinta filmer och skrivit flera böcker och aldrig slutat fråga och fråga en och samma sak. ”Vad är normalt? 

"Alla var väldigt rädda för den här frågan. För alla misstänker att det finns nån annan som vet vad det är..."

Ett Kulturreportage av Susanne Skog som besökte Suzanne Osten i Annas garderob, en föreställning som då spelades på Göteborgs stadsteater.

Från december 2014

Vilka är vi och vilka är dom andra? Det är ju en ständigt aktuell fråga och i Kulturreportaget talar Kerstin Berggren med några av de åtta fotografer som ingår i utställningen VODA-Vi och dom andra, som visas på Sune Jonsson Centrum för dokumentärfotografi, som ingår i Västerbottens Museum i Umeå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

VODA är ett  fotoprojekt om seendets och avbildandets villkor av åtta samtida fotografer. Utställningen vill skaka om invanda föreställningar om vem som ser och vem som blir sedd. Genom att bjuda in andra att delta i skapandeprocessen vill de åtta fotograferna  genom sitt dokumentära fotoprojekt  nyansera  bilden av vår samtid och människors liv.

Genom att låta subjektet vara fotografen utforskar VODA  teman om makt och berättande – en aktuell  frågeställning för många användare av olika sociala medier.

Fotograferna Elin Berge, David Dahlberg, Alexandra A. Ellis, Malin Grönborg, Johan Gunséus, Sara Lindquist, Linda Maria Thompson och Lars Öberg har jobbat gemensamt med egna dokumentära projekt.

I två program väljer Inga Landgré och Harriet Andersson varsitt verk som symboliserar kärlek. I det här, det andra programmet, söker vi efter en målning av Eugen Jansson, som Harriet Andersson väljer. Vi talar då om frihet, Zlatan och om havet. Ett program av Lisa Bergström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

-Jag tycker hon är en fjolla! Harriet Anderssons omdöme om Lydia Stille är hårt och rakt. I två program väljer Inga Landgré och Harriet Andersson varsitt verk som symboliserar kärlek.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det första programmet läser vi Hjalmar Söderbergs bok Den allvarsamma leken. Det är Ingas val.

Det blir ett samtal om män med makt, kärlekar som försvunnit och dröjt sig kvar, om prolongationssoffor och om Arvid Stjärnblom och Lydia Stille.

Ett program av Lisa Bergström

Följ oss på Instagram där heter vi  Kulturreportaget_i_p1 #kultrepet

Vem kunde tro att vi skulle leva i en tid präglad av religionskrig? Kanske skulle vi rentav behöva en ny upplysningstid? Tillfället har i alla fall uppenbarat sig då några av den franska upplysningens frontfigurer fyllt tre sekel jämnt. När det var dags för Denis Diderot att blåsa ut 300 ljus på sin födelsedagstårta öppnade hemstaden Langres det första museet över upplysningstiden. I Sverige drog KTH-professorn Bo Göranzon igång Dialogseminariet på Dramaten 1993, inspirerad av Diderots tankar om att förena handens och hjärnans kunskap. Idag drivs seminariet vidare på konsthallen Vandalorum. Karsten Thurfjell har träffat franska och svenska Diderotfans i Langres och Värnamo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1748 samlades ett antal ambitiösa unga vetenskapsmän och filosofer i Paris kring ett jätteprojekt som skulle engagera ett stort nätverk av experter och som skulle överträffa alla tidigare uppslagsverk, l´Encyclopedie. Som redaktör genom hela processen var Denis Diderot verkets givna centralfigur, ett universalgeni som med energi, esprit och uthållighet kunde driva det omfattande projektet vidare.Många av tidens stora hjärnor deltog, med Diderot och matematikern d´Alembert som huvudredaktörer, vid sidan av namn som statsvetaren Montesquieu, den lynnige fritänkaren Rousseau och den ständigt landsflyktige polemikern Voltaire i bakgrunden.

En spädgris fylld med äpplen. Mjältburgare. Lutfisk lutad i björkaska. Tillsammans med kocken Niclas Wahlström och Hemmets kokbok från 1928 lagar Kulturradions Jenny Teleman, Katarina Wikars och Karsten Thurfjell mat som tar tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är det bondesamhället som kommit tillbaka nu när man återigen i hållbarhetens tidevarv ska ta tillvara inälvor, nosar och svansar?

I programmet utlovas också ett modernt recept på grisöronsallad och den kaloririka desserten snöpudding.

Här är tre av världens långsammaste recept!