Logo

    kungens

    Explore "kungens" with insightful episodes like "Dagböckerna avslöjar kungens ord till Sara Danius", "PODDTIPS: Dagens Eko – Dagböckerna avslöjar kungens ord till Sara Danius", "Ekot 16:45 Kungens jultal om oro och hopp", "Annie Lööf, Wikblad i björnfitta och påhoppen efter Kungens jubileumskonsert" and "Tavelstriden – Kungens omstridda målning fortsatt dold för allmänheten" from podcasts like ""Dagens Eko", "P3 Dokumentär", "Ekot nyhetssändning", "Morgonpasset i P3" and "P1 Kultur"" and more!

    Episodes (27)

    Dagböckerna avslöjar kungens ord till Sara Danius

    Dagböckerna avslöjar kungens ord till Sara Danius

    I hittills okända dagböcker skriver Sara Danius att kungen ska ha bett henne att avgå när hon ledde Svenska Akademien. Hör hur P3 Dokumentär fick tillgång till dagböckerna .

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Elinor Ahlborn från P3 Dokumentär berättar vad Sara Danius antecknade i sina dagböcker under tiden då hon var ständig sekreterare i Svenska Akademien. Efter Sara Danius död finns dagböckerna nu på Kungliga biblioteket.

    Programledare: Robin Olin

    Gäst: Elinor Ahlborn, reporter på P3 Dokumentär

    Producenter: Katja Magnusson, Karl Kadhammar, Catarina Spåre Gustafsson

    Med klipp från: Sveriges Radio, Aftonbladet, TV4, Svenska Dagbladet, Expressen, France 24, Katarina Frostenson i samtal med förlaget Polaris,

    Annie Lööf, Wikblad i björnfitta och påhoppen efter Kungens jubileumskonsert

    Annie Lööf, Wikblad i björnfitta och påhoppen efter Kungens jubileumskonsert

    David Druid har tittat på Kungens firande och reagerar på kritiken mot konferenciern Zinat Pirzadeh! Linnea Wikblad approprierar norrländsk-kultur! Centerpartiets tidigare partiledare Annie Lööf tittar förbi och berättar om livet efter avgången och att leva med hot. Linus Lindahl på P3 Krim berättar om splittringen inom gänget Foxtrot. Babs Drougge på P3 Nyheter om att fler vill ha hund med varg-DNA.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

    Tavelstriden – Kungens omstridda målning fortsatt dold för allmänheten

    Tavelstriden – Kungens omstridda målning fortsatt dold för allmänheten

    En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.

    Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.

    Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.

    Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.

    Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".

    Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.
    Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

    Tavelstriden mellan Hovet och norska Nationalmuseet: Här hänger Kungens omstridda målning kvar – dold för allmänheten

    Tavelstriden mellan Hovet och norska Nationalmuseet: Här hänger Kungens omstridda målning kvar – dold för allmänheten

    En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.

    Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.

    Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.

    Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.

    Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".

    Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.
    Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

    Kungens miljoner och Magdalena Anderssons vinnarskalle

    Kungens miljoner och Magdalena Anderssons vinnarskalle

    Om kungens pengar och hans upp- och nergångar, om Magdalena Anderssons vinnarskalle, om intrigerna i ungdomsförbunden och om varför Katherine och Lova inte vill festa med politiker.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    För första gången ska kungen redovisa vad han gör med de miljonerna han varje år får från statsbudgeten, det s.k. apanaget. I år var det 149 miljoner. Hur mycket får Victoria och Carl Philip  egentligen och hur mycket går till kläder? Vi får också veta när kungen var som mest populär och minst populär och varför. Och vad hände egentligen med frågan om monarki eller republik bland partierna?

    Vad tyckte Magdalena Andersson (S) egentligen om att Ulf Kristersson (M) gasade på när de fick provköra ett pansarfordon vid en Nato-övning? Vi analyserar utifrån att det är känt vilket vinnarskalle statsministern är.

    Vår politiska satiriker Moa Wallin har märkt att man inom partierna pratar som sina partiledare, ibland så lika att David inte hör skillnaden på vem som är vem. Moa har ljudbevis.

    Eivind, en av våra lyssnare vill veta om intrigerna inom ungdomsförbunden. Vi får höra om en ökänd strid i MUF när Fredrik Reinfeldt utmanade Ulf Kristersson om ordförandeposten, i media beskrivet som ”Slaget i Lycksele” och som Reinfeldt än idag ser som ett av sina största misstag i politiken. Det blir förstås också om bråken inom ungdomsförbundet med mycket drama, sossarnas plantskola för blivande ministrar-SSU.

    Vår inrikespolitiska reporter Lova berättar också om ett möte mellan henne och drottning Sylvia som inte riktigt blev som Lova hade tänkt sig.

    David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.

    I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3.

    Producent: Sukran Kavak

    Digitalredaktör: Petrina Hinas

    Kungens miljoner och Magdalena Anderssons vinnarskalle

    Kungens miljoner och Magdalena Anderssons vinnarskalle

    Om kungens pengar och hans upp- och nergångar, om Magdalena Anderssons vinnarskalle, om intrigerna i ungdomsförbunden och om varför Katherine och Lova inte vill festa med politiker.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    För första gången ska kungen redovisa vad han gör med de miljonerna han varje år får från statsbudgeten, det s.k. apanaget. I år var det 149 miljoner. Hur mycket får Victoria och Carl Philip  egentligen och hur mycket går till kläder? Vi får också veta när kungen var som mest populär och minst populär och varför. Och vad hände egentligen med frågan om monarki eller republik bland partierna?

    Vad tyckte Magdalena Andersson (S) egentligen om att Ulf Kristersson (M) gasade på när de fick provköra ett pansarfordon vid en Nato-övning? Vi analyserar utifrån att det är känt vilket vinnarskalle statsministern är.

    Vår politiska satiriker Moa Wallin har märkt att man inom partierna pratar som sina partiledare, ibland så lika att David inte hör skillnaden på vem som är vem. Moa har ljudbevis.

    Eivind, en av våra lyssnare vill veta om intrigerna inom ungdomsförbunden. Vi får höra om en ökänd strid i MUF när Fredrik Reinfeldt utmanade Ulf Kristersson om ordförandeposten, i media beskrivet som ”Slaget i Lycksele” och som Reinfeldt än idag ser som ett av sina största misstag i politiken. Det blir förstås också om bråken inom ungdomsförbundet med mycket drama, sossarnas plantskola för blivande ministrar-SSU.

    Vår inrikespolitiska reporter Lova berättar också om ett möte mellan henne och drottning Sylvia som inte riktigt blev som Lova hade tänkt sig.

    David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.

    I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3.

    Producent: Sukran Kavak

    Digitalredaktör: Petrina Hinas

    Kungens ekonomi blir offentlig, lantbrukskomplex med Maria Maunsbach & storyn bakom Robinson

    Kungens ekonomi blir offentlig, lantbrukskomplex med Maria Maunsbach & storyn bakom Robinson

    Kefir säljs inte längre, varför? Caroline Starck från Arla har svaret om deras beslut. Och kungens ekonomi, eller apanage på ren svenska, blir offentlig. Christopher och Emma spekulerar om deras ekonomi skulle finnas tillgänglig för hela Sveriges befolkning. Författaren Maria Maunsbach snackar hennes nya bok som skildrar lantbrukskomplex och skånsk humor! Musikreporter Nike Rydberg gräver in i Charli XCX:s senaste albumsläpp och tv-producenten Ylva Hultén snackar om första säsongen av Robinson.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin.

    Mordet på Emil vid Kungens kurva

    Mordet på Emil vid Kungens kurva

    Den 18 januari förra året sitter 25-årige Emil Franzén i en bil vid Kungens kurva i Stockholm. Plötsligt träffas bilen av flera skott och Emil avlider.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ett halvår tidigare spelas en film in som ska få unga människor att tänka till kring droger. Emil, som själv är tidigare dömd, medverkar och gör ett stort avtryck på regissören Zanyar Adami. 

    I filmen sker en skjutning i en bil, och det är nog ingen som tänker att det ska bli verklighet. När Emil dör pausas produktionen men kommer senare att släppas i samråd med Emils familj.

    Mordet kopplas till en konflikt mellan Vårbynätverket och en man som färdades i samma bil som Emil. Mannen tros ha varit den egentliga måltavlan men klarade sig utan fysiska skador från händelsen. Det sköts från två vapen men ingen skytt har kunnat åtalas. Istället dömdes den man som kört skytten eller skyttarna till mordplatsen till livstids fängelse.

    I dagens avsnitt av P3 krim pratar Emils syster Jennifer ut för första gången om mordet på sin bror och hur hon tänker kring det straff som föraren fick.

    Filmen med Emil: 

    https://www.youtube.com/watch?v=40lkVbWZ_zk


    Är du ung och har blivit utsatt för brott kan vända dig till Stödcentrum.

    https://socialtstod.stockholm/familj-och-barn/ungdomar-och-brott/

    Programledare:

    Evalisa Wallin

    Viktor Ahldén

    Medverkande:

    Jennifer, Emils syster

    Zanyar Adami, filmregissör & författare

    Linda Löfberg, stödcentrum för unga brottsoffer

    Producent: Viktor Papini

    Reporter: Jill Eriksson & Karin Isaksson

    Ljudtekniker: Johan Hörnqvist

    Kontakt: p3krim@sverigesradio.se

    Tipstelefon: 0734-61 29 15

    P3 Krim
    svSeptember 22, 2021

    Influencerbranschens mörka sidor och kungens brandtal mot nedskräpning

    Influencerbranschens mörka sidor och kungens brandtal mot nedskräpning

    Idag om baksidorna med influenceryrket och deras nyfunna maktposition. I vilken utsträckning granskas influencers? Vad har de för ansvar? Dessutom blir det rovdjur och kungens insats för miljön.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Allt mer reklampengar styrs över från traditionella medier till influencers på sociala medier. I den nya boken Badfluence beskrivs en värld av falska följare, smygreklam och tveksam etik kring reklam till unga människor. Hur mycket makt har de idag? En av författarna, Yasmine Winberg gästar tillsammans med influencern och bloggaren Clara "Underbara Clara" Lidström.

    Idag gör "trappans dag" premiär bland temadagarna. Det är ett initiativ skapat genom projektet "100 trappsteg" för att värna om den svenska folkhälsan och uppmärksamma vikten av vardagsmotion. Tanken är att alla ska gå minst hundra trappsteg om dagen. Räcker det med hundra trappsteg för en god vardagsmotion? Vi ringer upp en av grundarna till initiativet Jenny Åkervall för att höra mer.

    Förra veckan pratade vi om Fåravelsförbundets kritik mot rovdjurspolitiken och problematiken med boskapsdjur som attackeras i sina hägn. Idag medverkar Per Axell från Svenska Rovdjursföreningen som tillsammans med sina medlemmar sätter upp viltstängsel gratis för att värna och skydda rovdjur som exempelvis vargen.

    Programledare: Thomas Nordegren

    Bisittare: Louise Epstein

    Producent: Niklas Runsten

    Research: Julius Bäckman

    Kungens medalj til Benkö – mottagandet ifrågasätts, svår mediebalans i bevakning av coronavirus, granskning av Draken film i streamingkriget

    Kungens medalj til Benkö – mottagandet ifrågasätts, svår mediebalans i bevakning av coronavirus, granskning av Draken film i streamingkriget

    SR:s vd Cilla Benkö får kungens medalj. Men mottagandet får kritik. Medielogik och coronaviruset. Vad lärde sig medierna av fågelinfluensan? Draken film fick miljoner och gav sig in i streamingkriget.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    SR:s vd tar emot kungens medalj – men är det helt oproblematiskt?
    Sveriges radios vd Cilla Benkö får medalj. I ett pressmeddelande skriver public servicebolaget att vd tilldelas Hans majestät konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band, det här för “framstående insatser inom svenskt mediaväsende”. Samtidigt är ju oberoende det honnörsord  public service representanter gång på gång lyfter fram för att försvara sin särställning på den svenska mediemarknaden. Hur går det här ihop?
    Reporter: Erik Petersson

    Coronavirusets sprider sig. Befogad eller överdriven alarmism i medier?
    Coronavirusets framfart har förstås dominerat nyheterna i veckan. Världshälsoorganisationen, WHO utlyste internationellt hälsonödläge i torsdags kväll. Kina isoleras nu allt mer och EU evakuerar sina medborgare från Hubei-provinsen. I ett sådant här akut läge har medier förstås en  viktig uppgift att rapportera och informera. Men när ett hot om pandemi korsas med medielogik och mediers rubrik- och flashmaskineri finns också en uppenbar risk för överdriven alarmism. Så var går gränsen mellan befogad rapportering och sensationslysten alarmism? Och hur har det sett ut nu i veckan? 
    Reporter: Tonchi Percan

    Draken Film fick miljoner och kastade sig ut i streamingkriget - men vad hände sen?
    En allt större del av dom svenska hushållens medieutgifter läggs på digitala streamingtjänster för film, TV och video. Utbudet ökar ständigt. Göteborgs Filmfestivals Draken film lanserades med stora visioner om att bli en nordisk medieplattform för dokumentärer och kvalitetsfilm, med tiotusentals betalande prenumeranter. Med hjälp av EU-bidrag drog man igång för sex år sedan. Men i samma veva bröt det stora streamingkriget ut och i den stenhårda konkurrensen blev ingenting som man hoppats. Reporter Terje Carlsson har granskat projektet och försökt reda ut hur det gick till när skattebetalarna blev en del av streamingkriget.

    Kungens jultal 2019

    Kungens jultal 2019

    Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    H.M. Konungens jultal 2019

    Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!

    I förrgår, dagen före julafton, hade jag glädjen att samla mina barn och barnbarn på Drottningholm för att fira Drottningens födelsedag. Så börjar julen i vår familj.

    För de flesta i vårt land är julen en speciell högtid, omgärdad av traditioner. Oavsett hur din julhelg ser ut och var du tillbringar den, hoppas jag att den ger dig tid för eftertanke.

    Om bara några dagar ringer klockorna in ett nytt år och ett nytt årtionde. Tjugotalet är fortfarande ett oskrivet blad.

    Vi vet att vi står inför utmaningar. Både här hemma i Sverige, i vårt närområde och globalt.

    Vi ser hur brottslighet av olika slag skapar otrygghet i vårt samhälle. Sprängningar och skjutningar väcker oro hos allmänheten - en oro som delas av mig och min familj.

    I vår omvärld förändras det säkerhetspolitiska läget snabbt. Under det kommande året genomförs Totalförsvarsövning 2020 – den största övningen på 30 år av Sveriges civila och militära beredskap.

    Klimatet fortsätter att förändras, vilket ställer oss inför helt nya situationer. Det gångna årtiondet ser ut att bli det varmaste sedan man började mäta.

    Här i Sverige har torrt och varmt väder gynnat granbarkborren; en liten skalbagge, som gjort stora skador på våra granskogar. I ett förändrat klimat kan risken för angrepp komma att öka.

    Värmeböljor och översvämningar som tidigare förekom kanske en gång per sekel, börjar nu inträffa regelbundet, med allvarliga konsekvenser för bland annat mat- och vattenförsörjning. Det gäller inte minst de fattigare delarna av världen.

    Så är det till exempel i Indien, där Drottningen och jag nyligen genomförde ett statsbesök. Landet är svårt utsatt för torka och luftföroreningar, och det var lärorikt att se hur man arbetar för att hitta nya lösningar – bland annat i samarbete med Sverige och svenska företag.

    Något som gladde mig personligen var att delar av resan gick i mina förfäders spår: Under 1910- och 20-talen gjorde både min farfar Gustaf Adolf och hans bror Prins Vilhelm långa resor i detta fascinerande land.

    Kanske är det ofrånkomligt att nyhetsrapporteringen präglas av det som är negativt och dramatiskt. Samtidigt finns det starka skäl att känna hopp och framtidstro. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att lyfta fram några av dessa skäl.

    Under året som gått har jag och min familj mött poliser, tulltjänstemän och andra representanter för rättsväsendet. Jag har även haft förmånen att besöka den svenska FN-styrkan i Mali. Det är människor som arbetar hårt för andras trygghet och säkerhet. Ibland under mycket krävande villkor. Deras pliktkänsla är en ovärderlig tillgång för vårt land.

    En annan positiv kraft är forskningen, som driver utvecklingen framåt. Det kan gälla nya behandlingsmetoder mot svåra sjukdomar. Nya sätt att minska belastningen på miljö och klimat. Eller effektiv fattigdomsbekämpning - som för övrigt var ämnet för årets ekonomipris till Alfred Nobels minne.

    Varje dag görs nya upptäckter, som ger oss nycklar till en friskare och mer hållbar framtid.

    Låt mig också säga något om Sveriges barn och unga, och alla som arbetar med dem. Jag är övertygad om att varje människa behöver bli sedd. Blir man inte det, då gör man kanske vad man kan för att i stället synas.

    Det är som Hjalmar Söderberg uttryckte det i Doktor Glas:

    ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet.”

    Just därför är det så viktigt att det finns de som arbetar för att överbrygga ”tomrummet”. Jag tänker på alla er lärare och ledare som hjälper barn och unga att finna sin plats i tillvaron - att tro på sig själva och sin förmåga. Era insatser är avgörande för Sveriges framtid.

    Till sist vill jag också sända en särskild hälsning till alla er som arbetar i dag och under helgerna. Ni finns på sjukhus och polisstationer. I försvarsmakten, äldreomsorgen och kollektivtrafiken – och på många andra arbetsplatser. Ni ser till att vårt samhälle fungerar även när andra är lediga. Till er vill jag säga: tack!

    Tidigare i år fattade jag ett beslut om att avgränsa det som kallas Det Kungliga Huset. Beslutet innebär att det görs tydligt vilka inom den kungliga familjen som i framtiden kommer att agera som officiella representanter för Sverige. För mig är detta ett sätt att klargöra vilka förväntningar som finns.

    Det kan förhoppningsvis vara till hjälp när mina barnbarn så småningom ska staka ut sin egen framtid. Men, till den dagen är det långt kvar.

    Nu närmast ser Drottningen och jag fram emot att tillbringa tid med familjen. Vi har nu sju små barnbarn mellan ett och sju år. Det är inte alltid så lugnt och stilla, men väldigt roligt!

    Med detta vill jag önska alla i vårt land en fortsatt god jul, ett gott nytt år – och en stark framtidstro!

    Kungens jultal 2018

    Kungens jultal 2018

    Kung Carl XVI Gustafs traditionella jultal till alla svenskar hemma och i utlandet. I sitt jultal summerar kungen det gångna året och blickar framåt mot 2019.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

     

    Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!

    Julen i vårt land kan se ut på många olika sätt.

    Många firar med familj och vänner, och samlas kring de traditioner som knyter oss samman över generationsgränserna.

    En del är ensamma, av eget val eller av annan orsak. Och andra firar inte jul, men gläds kanske ändå åt den särskilda stämning som präglar julhelgerna.

    Oavsett hur Din jul ser ut, hoppas jag att dessa dagar ger Dig tillfälle till reflektion och eftertanke, nu när året går mot sitt slut och ett nytt snart ska ta sin början.

    *

    När jag själv ser tillbaka på året som gått tänker jag framför allt på alla de människor jag mött, runtom i vårt land, som på olika sätt valt att ta ansvar. Antingen i vardagen eller i extraordinära lägen.

    Personer som har gjort skillnad, när de har visat mod, omtanke och handlingskraft.

    Jag tänker till exempel på alla dem som engagerar sig för att ge barn och unga tillgång till en god utbildning och en positiv gemenskap.

    Jag tänker på alla dem som arbetar för en hållbar utveckling, där vi tar bättre vara på jordens begränsade resurser.

    *

    Och jag tänker givetvis också på alla dem som ställer upp i olika krislägen - som vid de svåra skogsbränderna i somras.

    Räddningspersonal, försvarsmaktens anställda, hemvärnspersonal och frivilliga: Det var många i vårt land som gjorde stora uppoffringar för att bekämpa bränderna och minimera dess skadeverkningar.

    Till skillnad från i andra länder krävdes, tack och lov, inga människoliv.  För dem som berördes blev skadorna ändå kännbara, när generationers skogsbruk gick om intet.

    *

    När det mest akuta släckningsarbetet var avklarat fick jag själv möjlighet att besöka ett av de drabbade områdena, i Ragunda kommun i Jämtland. Kronprinsessparet och Prinsparet gjorde liknande besök i Hälsingland och Dalarna.

    Det var enastående insatser som anställda och frivilliga genomförde tillsammans under dessa heta sommarveckor.

    Till alla Er som bidrog vill jag därför uttrycka min djupt kända respekt och tacksamhet:

    Tack, för att Ni valde att ta ansvar.

    *

    2018 har varit ett märkesår, med flera viktiga minnesdagar. Det är i år 100 år sedan kanonerna tystnade på första världskrigets slagfält.

    Ett krig som kostade många miljoner människoliv. Och som tyvärr inte blev det sista krig som skulle utspela sig.

    I år är det också 100 år sedan Sveriges riksdag genom en principöverenskommelse tog det första avgörande steget mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

    Något som lade grunden till den moderna svenska demokratin.

    Årets riksdagsval var det 29:e i ordningen sedan denna viktiga reform genomfördes fullt ut.

    *

    Processen för att bilda en ny regering har pågått under hela hösten.

    Kanske kan vi bli lite otåliga. Men så fungerar vår demokrati: viktiga frågor måste få ta sin tid.

    Och trots att det finns skillnader i åsikter och inriktningar vill jag understryka hur mycket som trots allt förenar oss alla i Sverige. Det finns en grundläggande sammanhållning, som visas inte minst när svåra prövningar inträder.

    *

    Under 2018 har vi även uppmärksammat att det är 200 år sedan min anfader, Jean Baptiste Bernadotte, blev kung Karl XIV Johan.

    För lite mer än en vecka sedan firade vi att Karl Johans ryttarstaty nu fått sin nya placering här ute på Slottsbacken.

    Där blickar han nu ut över det nyrenoverade Nationalmuseum - som jag hade nöjet att besöka tillsammans med Kronprinsessan och Prinsessan Estelle inför den högtidliga återinvigningen i november.

    *

    Och tidigare i höst besökte Drottningen och jag tillsammans med Kronprinsessparet staden Pau i Frankrike. Det var där min anfader föddes år 1763.

    Och där fick Kronprinsessan ta emot en magnolia-planta; en stickling från ett träd som kung Oscar II planterade vid sitt besök i Pau år 1899.

    Den överräcktes till Kronprinsessan som gåva till Prinsessan Estelle. Till våren ska den planteras på Haga slott. Där ska den förhoppningsvis slå rot och så småningom blomma, som en symbol för historiens förbund med framtiden.

    *

    Ja, vi är alla en del av något som är större än oss själva. Det har vi påmints om många gånger under det gångna året.

    Det kan vara en plats. En historia. Eller ett uppdrag. Vi är alla länkar i en kedja. Och vi har alla ett ansvar gentemot dem som kommer efter oss.

    Det gäller inte minst dem av oss, som representerar olika institutioner av central betydelse för vårt land. Sådana som funnits långt innan oss och som ska finnas kvar långt efter att vi är borta. På oss vilar ett särskilt ansvar att se bortom oss själva. Att agera på ett sätt som hedrar det förtroende vi fått - och som ju, faktiskt, bara är till låns.

    *

    Varje år deltar min familj och jag i Nobelfestligheterna. Så även i år.

    Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelprisen delas ut till de personer som under året "gjort mänskligheten den största nytta".

    Och så är det verkligen: Årets pristagare har alla, på olika sätt, bidragit till att göra vår värld något litet bättre.

    Ja, de har till och med räddat människoliv. Alla dessa framsteg, tycker jag, är en god anledning att känna hopp om framtiden!

    *

    För bara ett par dagar sedan firade vi Drottningens 75-årsdag.

    Genom åren har Drottningen arbetat envist och målmedvetet för att förbättra villkoren för utsatta barn och unga, men också för människor med demenssjukdom.

    Och det kändes både viktigt och positivt att kunna uppmärksamma dessa insatser i samband med Drottningens födelsedag.

    Under året har vi också välkomnat ett nytt barnbarn, lilla prinsessan Adrienne. Det gjorde oss mycket lyckliga!

    Nu ser jag fram emot att få tillbringa ytterligare några dagar av trevlig samvaro tillsammans med hela min familj.

    Jag vill avsluta denna julhälsning från Kungliga slottet i Stockholm med att önska Er en fortsatt god jul - och ett gott nytt år 2019.

    Se Kungen läsa sitt jultal på SVT Play.

    Jeanne d'Arc – bondflickan som ledde kungens arméer

    Jeanne d'Arc – bondflickan som ledde kungens arméer

    Hon var bondflickan som blev ett nationalhelgon för sitt land Frankrike. Jeanne dArc var bara 16 år när hon drog ut i krig - och till slut fick hon betala det högsta priset.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I Historierummet i Barnradion hör du dramatiserade berättelser om kända historiska personer. Programmen passa för barn mellan 9-13 år.


    MEDVERKANDE

    Skådespelare: Martin Engborg, Jonas Jonnerby, Segal Mohamed
    Berättare: Love Kahnlund
    Manus och ljud: Martin Engborg
    Producent och regi: Tove Palén
    Exekutiv producent: Linda Belanner, Barnradion
    Illustrationer: Charlotte Heyman

    Kungens ceremonimästare

    Kungens ceremonimästare

    Om två dagar skall prins Gabriel skall döpas. Odd Zschiedrich, ceremonimästare och samordnare för dopet, finns på plats vid Drottningsholms slottskyrka.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det är nu de sista detaljerna skall sitta. Har prinsessan Estelles pall kommit? Vem tar hand om det dyrbara dopbandet? Var skall kammarherrarna stå och hur många extrastolar får plats?

    När Kungahuset roll i Sverige idag är ceremoniell och representativ är just de många och olika ceremonierna av stor vikt. Hur och varför de utförs på ett visst sett är dock inte alltid helt självklart, ceremonierna är i många fall nedärvda men det skapas också helt nya. 

    Vi följer ceremonimästaren Odd Zschiedrich när han förbereder sig och sina kollegor på en stor högtid. Ett program om de små detaljerna men också om ceremonins roll i ett Kungahus som arbetar "För Sverige - i tiden". 

    Kungens jultal 2017

    Kungens jultal 2017

    Medmänsklighet är temat när Kungen håller sitt traditionella jultal i Sveriges Radio. Kungen tar upp terrorattacken i Stockholm, världens klimatutmaningar och metoo.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!

    "Ett barn är fött på denna dag." Så börjar en av våra mest välkända julpsalmer, med text av reformatorn Martin Luther.

    Julen är en kristen högtid. Vi firar den till minne av Jesu födelse. Men julens budskap - om frid, glädje och gemenskap - det är universellt och kan omfattas av alla. Oavsett var man kommer ifrån eller vad man tror på.

    Det gäller också den uppmaning som Bibeln riktar till oss: Bär varandras bördor! Tröttna inte på att göra gott.

    Jag vet att ni är många i vårt land som ägnar mycket tid och kraft åt just det här: att bära andras bördor. Att hjälpa efter bästa förmåga. 

    Vi ser det gång på gång vid olika kriser i samhället. Efter terrordådet på Drottninggatan var det många som visade vad det innebär att vara medmänniska. Som agerade med mod, omtanke och handlingskraft.

    Den här viljan att hjälpa finns också i vardagen. Handen som sträcks ut för att stödja, som knackar på dörren hos en sjuk granne, som bjuder in den ensamma till gemenskapen; den handen bär på en enorm kraft, långt mycket starkare än hat, våld och misstro.

    Året 2017 kommer ofrånkomligen att förknippas med terrorattacken i Stockholm i april. Fem personer miste livet. Till deras familjer och närstående vill jag och min familj rikta vårt varmaste deltagande denna svåra första jul.

    Det här året har också inneburit början på ett viktigt samtal oss alla emellan. Hur behandlar vi varandra med respekt? Hur visar vi varandra hänsyn? Hur stärker vi ansvarstagande och civilkurage? Det är frågor som alltid varit viktiga. Men som blivit särskilt aktuella efter höstens många vittnesmål om oacceptabla kränkningar.

    Hur vi svarar på dessa frågor kommer att forma det samhälle som våra barn och unga växer upp i. Därför hoppas jag att detta är något som vi fortsätter att tala om, nu och framöver.

    När jag ser tillbaka på året som gått är det några händelser som jag kommer att minnas särskilt:

    I september genomfördes Aurora, den största försvarsövningen i vårt land sedan tidigt 1990-tal, med över 20 000 deltagare från åtta länder och ett 40-tal civila myndigheter.

    Jag hade själv förmånen att tillsammans med Prins Carl Philip besöka både Gotland och Sörmland för att på plats få en bild av övningen. På marken, i luften och till sjöss mötte jag försvarsanställda och frivilliga. Män och kvinnor med olika bakgrunder som står beredda att försvara Sverige, vår frihet och vår demokrati. För deras engagemang känner jag respekt och tacksamhet.

    Klimatmötet i Bonn i november blev en bekräftelse på att det viktiga avtalet från Paris 2015 ligger fast. Stigande globala utsläpp väcker oro. Men det finns konstruktiva krafter, som är beredda att ta ansvar för framtiden.

    Sverige är ett relativt litet land, men en stor skogsnation. Under lång tid har vi byggt upp värdefull kunskap om hur skogen kan förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Jag är övertygad om att vi, med hjälp av dessa kunskaper, kan lämna viktiga bidrag i arbetet för att möta världens klimatutmaningar.

    På kvällen den sjätte december, på den finska självständighetsdagen, tändes blåvita ljus i många fönster i vårt östra grannland. En tradition som fick extra betydelse av att Finland firade hundra år som självständig nation.

    Själv deltog jag i juni tillsammans med övriga nordiska statschefer i en fin ceremoni på kulturcentret Hanaholmen utanför Helsingfors. Många svenskar har sina rötter i Finland. Andra har anknytning genom personliga band. Den nordiska gemenskapen är stark. Inte bara historiskt. Vi är grannar och kollegor. Vi samarbetar och delar värderingar om demokrati och alla människors lika värde. I affärer och idrott är vi ibland konkurrenter. Men framför allt är vi familj och vänner.

    Sveriges relationer till de nordiska länderna är viktiga. Liksom relationerna till övriga länder i vår omvärld. Dessa ska vi fortsätta att vårda.

    2017 har varit ett händelserikt år. Även i min familj: Kronprinsessan Victoria firade sin 40-årsdag. Ett glädjerikt firande, med fantastisk uppslutning både i Stockholm och på Öland.

    Kronprinsessan har också inlett en serie vandringar som ska gå genom Sveriges alla landskap. För mig, som alltid haft ett starkt engagemang för natur och miljö, är det glädjande att dela det här intresset med mina barn. Det är min förhoppning, att landskapsvandringarna ska bidra till att fler får upp ögonen för den fantastiska natur som vi alla i Sverige har tillgång till.  

    Under året har familjen utökats med en ny medlem: Prins Gabriel. Han döptes för bara några veckor sedan i den vintersmyckade Slottskyrkan på Drottningholm, med dopvatten från vår egen källa på Öland. Och nu ser vi fram emot att få välkomna ännu ett litet barn framåt vårkanten.

    Jag vill passa på att tacka för alla de lyckönskningar som vi har tagit emot under året och för det varma mottagande som vi får på våra resor och besök till olika verksamheter. Min familj och jag sätter stort värde på denna omtanke.

    Jag inledde julhälsningen med att tala om att bära varandras bördor. Vi människor vill ogärna tränga oss på. Vi vill inte ligga andra till last. Det kan kräva mod, både att erbjuda hjälp och att ta emot den. Min önskan för året som kommer är att vi alla ska finna detta mod. Att vara inte bara människor, utan också medmänniskor.

    Med detta vill jag och min familj tillönska alla i vårt land en fortsatt god jul med frid, glädje och gemenskap - och därefter ett gott nytt år 2018.

    Se kungens tal på SVT Play.

    Kungens jultal 2016

    Kungens jultal 2016

    Dags för ett program som har en mycket lång tradition här i Sveriges Radio.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det allra första jultalet hölls av Prins Wilhelm år 1938. Vår nuvarande Kung höll sitt första jultal 1972, då som Kronprins och sedan dess har Kung Carl XVI Gustaf hållit jultal varje år - till alla svenskar, hemma och utomlands. Kungen sänder sin julhälsning från Prins Bertils våning på Stockholms slott, där en sprakande brasa är tänd.